I november 2015 avgjordes en tvist mellan havredrycksproducenten Oatly och branschorganisationen Svensk Mjölk i Marknadsdomstolen. Svensk Mjölk stämde Oatly eftersom de ansåg att deras marknadsföring var vilseledande. Stämningen ledde till att Oatly dömdes till förbud för marknadsföring som antyder att havremjölk är ett bättre val än komjölk. Denna studies syfte är att undersöka hur tvisten påverkat Oatlys lojala kunders varumärkesuppfattning utifrån begreppet brand image. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med 18 konsumenter som representerat Oatlys lojala kunder: veganer, vegetarianer, laktosintoleranta och mjölkallergiker. Deras uppfattningar undersöktes utifrån teorier om Cause Related Marketing, negativ publicitet och självkongruens hos konsumenter. Majoriteten av respondenternas uppfattningar av Oatly har förbättrats efter tvisten, framförallt för att de ansåg att Oatly var i underläge och att de stod upp för en samhällsfråga. Studiens resultat tyder på att ett företag som upplevs vara en underdog kan undvika att ta skada från negativ publicitet.

According to Faircloth, Capella & Alford, (2001), a brand is one of the most important assets a company can possess. A brand is what the consumers relate to when differentiating one com-pany from another and therefore plays a vital role for determining competitive advantage. How-ever, in the modern world, with the increasing technology advances, companies are losing more and more control of what is said and spread about their brands. What takes companies years to build can nowadays be destroyed in just a short amount of time. When dealing with negative publicity, a company‟s actions have a crucial role in determining the outcome of the negative publicity. The theoretical literature suggests that strong respective weak corporate response, will decide whether the consumers‟ brand attitude will be improved or wors-ened. Furthermore, it is also argued that consumers‟ commitment level can temper the effects of negative publicity in the sense that the more committed a consumer is, the more he/she will re-sist a change in brand attitude. Therefore, the purpose of this study is "to examine if consumers’ atti-tude towards a brand is changed depending on strong or weak corporate response to the negative publicity. A significant aspect is to investigate and further associate the commitment variable to the outcome of change in attitudes as a result of the negative publicity." In order to determine the cause-and-effect relationship between corporate response and brand attitude, an experiment was conducted where corporate response was the independent variable and brand attitude was the dependent variable. Furthermore, the commitment variable was in-cluded as a covariate; an independent variable not manipulated by the experimenter but still ex-pected to affect the outcome. Three different questionnaires were created: 1) Negative publicity with weak corporate response, 2) Negative publicity with strong corporate response, and 3) Negative publicity only. The experiment was conducted on consumers in Jönköping. The results indicate that whether a company decides to reply with a strong or weak corporate re-sponse to negative publicity, it will in the end have an effect on the consumers‟ brand attitude. Furthermore, the results also reveal that a consumer‟s level of commitment reinforces the effect of corporate response on his/her attitude towards a brand. In other words, the degree of the consumers‟ commitment towards a brand can temper the effect of negative publicity, ultimately saving companies from the consequences of negative publicity. / Ett varumärke är enligt Faircloth, Capella & Alford (2001), företagets viktigaste tillgång. Varu-märket spelar en viktig roll i att avgöra ett företags konkurrensfördel, då konsumenter relaterar till ett varumärke för att kunna differentiera mellan olika företag. I takt med de ökande teknolo-giska framryckningar i den moderna världen, har företag däremot börjat förlora alltmer kontroll över det som sägs och sprids om företagets varumärke. Det som tar företag åratal att bygga upp kan numera förgöras under en kort tidsperiod. När det gäller att handskas med negativ publicitet har företagets handlingar en stor inverkan på konsekvensen av den negativa publicitet som företaget har utsatts för. Den teoretiska litteraturen föreslår att stark respektive svag företagsrespons kommer att avgöra om konsumenternas attityd gentemot varumärket kommer förbättras eller försämras. Dessutom menar man att konsumen-tens lojalitetsnivå har en dämpande effekt på negativ publicitet. Ju lojalare en konsument är, des-to mer kommer han/hon att motstå en ändring i attityd gentemot varumärket i fråga trots den negativa publiciteten. Därmed är syftet med denna uppsats att ”undersöka om konsumenters attityd gentemot ett varumärke ändras beroende på stark eller svag företagsrespons i förhållande till den negativa publici-teten. En betydelsefull aspekt är att utreda och associera den kompletterande variabeln, lojalitet, med de utfallande ändringarna i attityd till följd av negativ publicitet”. I avsikt att utröna orsak-och-verkan relationen mellan företagsrespons och varumärkesattityd, ut-fördes ett experiment där företagsrespons var den oberoende variabeln och varumärkesattityd var den beroende variabeln. Därutöver, var lojalitetsvariabeln inkluderad som en covariate, dvs. en oberoende variabel som inte var manipulerad av forskarna men som ändå förväntades påver-ka resultatet. Tre olika enkäter var utformade: 1) Negativ publicitet med svag företagsrespons, 2) Negativ publicitet med stark företagsrespons, och 3) Endast negativ publicitet. Experimentet ut-fördes på konsumenter i Jönköping. Resultaten påvisar att vare sig ett företag väljer att hantera negativ publicitet genom stark eller svag företagsrespons, kommer resultatet att ha en inverkan på konsumenternas varumärkesatti-tyd. För övrigt visar resultaten att nivån av konsumentens lojalitet gentemot ett varumärk kom-mer att förstärka effekten av företagsresponsen på kundens varumärkesattityd. Med andra ord, graden av konsumenters lojalitet mot ett varumärke kan dämpa effekten av negativ publicitet och därmed rädda företag från degeneration av varumärket till följd av negativ publicitet. / Grade: VG, (ECTS) A

<p> </p><p> </p><p>According to Faircloth, Capella & Alford, (2001), a brand is one of the most important assets a company can possess. A brand is what the consumers relate to when differentiating one com-pany from another and therefore plays a vital role for determining competitive advantage. How-ever, in the modern world, with the increasing technology advances, companies are losing more and more control of what is said and spread about their brands. What takes companies years to build can nowadays be destroyed in just a short amount of time. When dealing with negative publicity, a company‟s actions have a crucial role in determining the outcome of the negative publicity. The theoretical literature suggests that strong respective weak corporate response, will decide whether the consumers‟ brand attitude will be improved or wors-ened. Furthermore, it is also argued that consumers‟ commitment level can temper the effects of negative publicity in the sense that the more committed a consumer is, the more he/she will re-sist a change in brand attitude. Therefore, the purpose of this study is <em>"to examine if consumers’ atti-tude towards a brand is changed depending on strong or weak corporate response to the negative publicity. A significant aspect is to investigate and further associate the commitment variable to the outcome of change in attitudes as a result of the negative publicity." </em></p><p>In order to determine the cause-and-effect relationship between corporate response and brand attitude, an experiment was conducted where corporate response was the independent variable and brand attitude was the dependent variable. Furthermore, the commitment variable was in-cluded as a covariate; an independent variable not manipulated by the experimenter but still ex-pected to affect the outcome. Three different questionnaires were created: 1) Negative publicity with weak corporate response, 2) Negative publicity with strong corporate response, and 3) Negative publicity only. The experiment was conducted on consumers in Jönköping. The results indicate that whether a company decides to reply with a strong or weak corporate re-sponse to negative publicity, it will in the end have an effect on the consumers‟ brand attitude. Furthermore, the results also reveal that a consumer‟s level of commitment reinforces the effect of corporate response on his/her attitude towards a brand. In other words, the degree of the consumers‟ commitment towards a brand can temper the effect of negative publicity, ultimately saving companies from the consequences of negative publicity.</p><p> </p><p> </p> / <p>Ett varumärke är enligt Faircloth, Capella & Alford (2001), företagets viktigaste tillgång. Varu-märket spelar en viktig roll i att avgöra ett företags konkurrensfördel, då konsumenter relaterar till ett varumärke för att kunna differentiera mellan olika företag. I takt med de ökande teknolo-giska framryckningar i den moderna världen, har företag däremot börjat förlora alltmer kontroll över det som sägs och sprids om företagets varumärke. Det som tar företag åratal att bygga upp kan numera förgöras under en kort tidsperiod. När det gäller att handskas med negativ publicitet har företagets handlingar en stor inverkan på konsekvensen av den negativa publicitet som företaget har utsatts för. Den teoretiska litteraturen föreslår att stark respektive svag företagsrespons kommer att avgöra om konsumenternas attityd gentemot varumärket kommer förbättras eller försämras. Dessutom menar man att konsumen-tens lojalitetsnivå har en dämpande effekt på negativ publicitet. Ju lojalare en konsument är, des-to mer kommer han/hon att motstå en ändring i attityd gentemot varumärket i fråga trots den negativa publiciteten. Därmed är syftet med denna uppsats att ”undersöka om konsumenters attityd gentemot ett varumärke ändras beroende på stark eller svag företagsrespons i förhållande till den negativa publici-teten. En betydelsefull aspekt är att utreda och associera den kompletterande variabeln, lojalitet, med de utfallande ändringarna i attityd till följd av negativ publicitet”. I avsikt att utröna orsak-och-verkan relationen mellan företagsrespons och varumärkesattityd, ut-fördes ett experiment där företagsrespons var den oberoende variabeln och varumärkesattityd var den beroende variabeln. Därutöver, var lojalitetsvariabeln inkluderad som en covariate, dvs. en oberoende variabel som inte var manipulerad av forskarna men som ändå förväntades påver-ka resultatet. Tre olika enkäter var utformade: 1) Negativ publicitet med svag företagsrespons, 2) Negativ publicitet med stark företagsrespons, och 3) Endast negativ publicitet. Experimentet ut-fördes på konsumenter i Jönköping. Resultaten påvisar att vare sig ett företag väljer att hantera negativ publicitet genom stark eller svag företagsrespons, kommer resultatet att ha en inverkan på konsumenternas varumärkesatti-tyd. För övrigt visar resultaten att nivån av konsumentens lojalitet gentemot ett varumärk kom-mer att förstärka effekten av företagsresponsen på kundens varumärkesattityd. Med andra ord, graden av konsumenters lojalitet mot ett varumärke kan dämpa effekten av negativ publicitet och därmed rädda företag från degeneration av varumärket till följd av negativ publicitet.</p> / Grade: VG, (ECTS) A

Syfte: Syftet med denna studien är att se hur de etiska strömningarna påverkan modeföretags beslut om att utöka storlekarna och implementera större storlekar. Forskningsfrågorna är 1.  Av vilka anledningar väljer svenska modeföretag att utöka sitt storleksutbud med större storlekar? och 2. Vad har sociala medier och etiska strömningar för inverkan på legitimitetsskapande affärsbeslut?   Teoretiskt ramverk: Denna studie använder sociala medier, den kroppspositivistiska rörelsen och konsekvenser av negativ publicitet som teoretisk bakgrund. Studien är även baserad på viktiga begrepp från institutionell teori; legitimitet, decoupling och mimetic isomorphism. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod  med hjälp av intervjuer hos två svenska modeföretag. De anställda som blev intervjuade hade alla roller som antingen varit involverade i beslutet om att utöka storlekar eller som har påverkats av det.   Resultat: Resultaten av studien visar att den kroppspositivistiska rörelsen har haft en inverkan på de studerade företagens beslut att utvidga deras storlek. Andra orsaker som hittades var att undvika negativ publicitet samt skapa legitimitet. / Purpose: The purpose of this study is to see how ethical currents affect fashion companies' decisions to widen their size range and implement bigger sizes. The research questions are 1. For what reasons do Swedish fashion companies decide to widen their size range with bigger sizes? and 2. What influence does social media and ethical currents have on legitimacy based business decisions? Theoretical foundation: This study uses theoretical background on social media, the body positivity movement and consequences of negative publicity. The study is also based on important concepts taken from the institutional theory; legitimacy, decoupling and mimetic isomorphism. Design/methodology/approach: The study is based on a qualitative research method involving two Swedish fashion companies. The employees who were interviewed all have roles that are either involved in the decision to widen the size range or have been affected by it. Findings: The results of the study shows that the body positivity movement has had an impact on the companies' of this study’s decision to widen their size range. Other reasons found were to avoid negative publicity and create legitimacy.

The fashion industry is one of the most criticized industries when it comes to their sustainability performance, where consumers have very high demands and expectations. This study aims to investigate how Swedish companies in the fashion industry use legitimacy strategies in their sustainability reports to repair their legitimacy after receiving negative publicity in the media. The study is based on negative publicity between the years 2016-2021. The researchers in this study have used a qualitative research method in the form of a deductive approach, as the study is based on theories. The data that was collected from the reports was relevant to the media incident. As the starting point was the media incident, the researchers were able to adapt the review of the sustainability reports to find relevant information in line with the negative publicity. Based on the results of the study, it was concluded that companies use at least one of Lindblom's four legitimacy strategies in order to repair their legitimacy. The results also showed that the more attention the negative publicity receives from society, the more the companies put emphasis on reporting the event in their sustainability report. / Modebranschen är en av de mest kritiserade branscherna när det gäller deras hållbarhetsarbete, där konsumenterna har väldigt höga krav samt förväntningar. Denna studie har som mål att undersöka hur svenska företag inom modebranschen använder sig av legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsrapporter för att reparera sin legitimitet efter att ha fått negativ publicitet i media. Studien är baserad på negativ publicitet mellan åren 2016-2021. Forskarna i denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod i form av en deduktiv ansats, då studien styrs av teorier. Datan som samlades in från rapporterna var det som var relevant till den mediala händelsen. Då utgångspunkten var den mediala händelsen kunde forskarna anpassa granskningen av hållbarhetsrapporterna till att finna relevant information i enlighten med den negativa publiciteten. Utifrån studiens resultat drogs slutsatsen att företagen använder minst en av Lindbloms fyra legitimitetsstrategier i syfte att reparera sin legitimitet. Resultaten visade även att ju mer uppmärksamhet den negativa publiciteten får av samhället, desto större vikt lägger företagen på att redogöra för händelsen i sin hållbarhetsrapport.