Today, issues regarding sustainability seem to be a well-known occurrence for many, resulting in companies paying more attention to what they say and do. Therefore, it is important for companies to establish a sustainability report, seemingly functioning as a way of letting stakeholders know that they are taking responsibility. The problem with such reports is that various legitimacy strategies can be employed when demonstrating their results. This study sheds light on how the Swedish food industry, specifically ICA, Coop and Axfood, take advantage of these strategies in order to refine their negative results. Furthermore, the study takes a contrasting approach, acknowledging any possible changes in how the three companies have exploited these strategies over the past five years. By adopting a qualitative method, 15 sustainability reports from the aforementioned companies were examined, showing that five different legitimacy strategies were used when laying out negative results. For instance, it was clear that the companies often utilized a” call-to-action” strategy, portraying a work for change. This transformed negative results into positive ones, consecutively legitimizing their actions. Concludingly, the companies regularly employ these strategies and there was no specific change in their way of using them.

Denna studie undersöker hur nordiska skogsindustrier för verksamhetsåret 2021 redovisar hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards. Skogsindustrins hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är högaktuellt och genomgår en stor förändring, där GRI kan vara ett hjälpande verktyg för harmonisering. Med utgångspunkt i legitimitetsteori undersöker studien hur balansen mellan positiv och negativ information upprätthålls. Bland den rapporterade negativa informationen identifieras ytterligare legitimitetsstrategier som används för att skapa, stärka eller återställa förlorad legitimitet. I undersökningen används en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. GRI:s indikatorer delas subjektivt upp som positiva, negativa och neutrala indikatorer. Uppdelningen möjliggör en undersökning för hur balansen mellan positiva och negativ information upprätthålls, samt skapar förutsättningar för att identifiera legitimitetsstrategier. Studiens design skapar förutsättningar för direkta kopplingar till de ämnesspecifika miljömässiga och sociala rapporteringarna för att undersöka balansbegreppet, samt legitimitetsstrategiernas utsträckning bland de ämnesspecifika dimensionerna. Genom jämförelse av resultatet med tidigare forskning kan studien visa på hur den nordiska skogsindustrin förhåller sig gentemot andra branscher. Studien föreslår att balansen mellan positiv och negativ information i sin helhet upprätthålls, däremot förekommer sektioner i GRI-indexet där balansen är hämmad. Dessutom visar studien att det finns en hämmad balans mellan den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbarhetsrapporteringen i enlighet GRI. / This study examines how Nordic forest industries for the business year 2021 report sustainability information in accordance with Global Reporting Initiative (GRI) Standards. The forest industry's sustainability work and sustainability reports are highly topical and are undergoing a major change, where GRI can be a helpful tool for harmonization. Based on legitimacy theory, the study examines how the balance between positive and negative information is maintained. Among the reported negative information, additional legitimation strategies are identified that are used to create, strengthen or restore lost legitimacy. The study uses a qualitative method with quantitative elements. GRI indicators are subjectively divided into positive, negative and neutral indicators. The division enables examination of how the balance between positive and negative information is maintained and creates conditions for identifying legitimacy strategies. The study's design lays the foundation for direct connections to the topic specific environmental and social reports to examine the concept of balance, as well as the extent of legitimation strategies among the topic specific dimensions. By comparing the results with previous research, the study can show how the Nordic forest industry compares to other industries. The study suggests that the balance between positive and negative information is maintained as a whole, but there are sections in the GRI-index where the balance is inhibited. Furthermore, the study shows that there is an inhibited balance between the environmental and social dimensions in sustainability reporting in accordance with GRI.

Hållbarhetsredovisningar är ett verktyg företagen använder sig av vid redovisning av deras hållbarhetsarbete inom tre dimensioner vilka är de sociala, miljömässiga och ekonomiska. I studien som utförts kommer fokuset endast att ligga på den miljömässiga dimensionen. Problemet som finns i hållbarhetsredovisningar är att det inte existerar några faktiska lagar och regelverk för vad redovisningen ska innehålla. Således är det möjligt att den har ett undersyfte att från företagens sida istället bestyrka legitimiteten. Det enda som företagen måste förhålla sig till när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar är någon av de riktlinjer som finns, vilket exempelvis kan vara Global Reporting Initiative (GRI). Bristen på tydliga lagar och regelverk för upprättandet av hållbarhetsredovisningar kan slutligen resultera i en tolkningsproblematik. Syftet med denna studie var att belysa denna problematik och öka förståelsen angående om, och i så fall hur företagen kan strategiskt manipulera innehållet i sina redovisningar för att informationen ska tolkas positivare än vad den i verkligheten är. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts. Med denna metod som grund har en dokumentanalys utförts som har i en fallstudie analyserat tre stora företags hållbarhetsredovisningar inom den tunga industrin. Samtliga av de analyserade företagen upprättade sina hållbarhetsredovisningar enligt GRI:s riktlinjer. De teorier som studien har som utgångspunkt är intressentteorin, signalteorin, legitimitetsteorin. Utöver detta är även begreppen GRI, Corporate Social Responsibility (CSR), hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning och legitimitetsstrategier centrala för att uppfylla denna studies syfte. I den empiri som sedan presenterades med hjälp av studiens analysmodell har nio strategier identifierats vid företagens redovisning av negativ miljömässig information. Dessa strategier ger en antydan om att företagen använder sig av strategier för att försköna den negativa information som de kommunicerar ut. Empirin har således styrkt den tidigare forskning som denna studie baserats på eftersom flera av de identifierade strategierna även har funnits i andra företag i andra branscher. Det tillägg till tidigare forskning som empirin kan bidra med är ytterligare en strategi som de analyserade företagen använder sig av.

Allt fler företag väljer idag att hållbarhetsrapportera. En av anledningarna till detta kan vara att de ser det som en nödvändighet att vara transparenta för att behålla eller skapa legitimitet. Det har dock visats sig att företag många gånger är rädda att redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten ska leda till att de förlorar legitimitet om aspekterna inte visar sig vara i linje med vad som av samhället anses korrekt. Trots osäkerheten kring detta är tidigare studier om hur företag faktiskt redovisar just negativa aspekter få. Där vill denna studie bidra till forskningsfältet genom att (1) identifiera vilka legitimitetsstrategier företag noterade på Large Cap använder sig av vid redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten (2) kartlägga i vilken utsträckning dessa legitimitetsstrategier används och (3) analysera och pröva samband mellan storlek, synlighet i media, branschtillhörighet samt rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. En totalundersökning företag noterade på Stockholmsbörsen Large Cap som hållbarhetsrapporterar enligt GRIs riktlinjer genomfördes för att besvara studiens syfte. Studien visar att företag noterade på Large Cap främst använder sig av verkliga legitimitetsstrategier där syftet är att vilja förändra något. Vidare framkommer att ytterligare en legitimitetsstrategi, kontrollerbarhetsrationalisering, förekommer bland de minsta och största företagen. Det framkommer även att det finns ett samband mellan storlek samt synlighet i media och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Däremot pekar studien i riktning mot att det inte förekommer något samband mellan branschtillhörighet eller rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Överlag tyder studiens resultat på att företag noterade på Large Cap ligger i framkant gällande redovisning av negativa aspekter men att det kan finnas andra förklaringar till användningen av legitimitetsstrategier, exempelvis land, som ytterligare skulle behöva studeras.

Företag som hållbarhetsrapporterar möts i regel av positiva effekter då intressenterna förväntar sig att företaget ska presentera sitt arbete med hållbarhet. Genom att företaget lever upp till sina intressenters förväntningar kan deras legitimitet öka, vilket är nödvändigt för att en verksamhet ska kunna bedrivas. Om företaget i stället inte når upp till intressenternas förväntningar kan företagets legitimitet förloras och ett legitimitetsgap bildas, enligt legitimitetsteorin. Detta kan till exempel ske vid en uppmärksammad skandal. För att återfå sin förlorade legitimitet kan företaget använda sig av olika legitimitetsstrategier i sin kommunikation, vilket har lett till studiens forskningsfråga, “Hur kommunicerar ett företag till sina intressenter efter en inträffad skandal för att främja sin legitimitet?” Studien syftar till att skapa förståelse för hur ett klädföretag använder sig av legitimitetsstrategier efter inträffade hållbarhetsskandaler. Studien har sin empiriska utgångspunkt i två skandaler i ett multinationellt klädföretag. Denna studie är abduktiv då teorin har använts som en grund för insamlingen av empirin, utan att utforma en hypotes. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där en diskursanalys har gjorts. Med hjälp av diskursanalysen har legitimitetsstrategier och olika typer av legitimitet i företagets hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden studerats. Som hjälp vid analys av empirin har ett kodningsschema med utvalda nyckelord framtagits. Denna studie visar att legitimitetsstrategier som presenterats i den teoretiska referensramen används av det studerade företaget. Företaget har även gjort förändringar i sin kommunikation för att skapa en mer detaljerad bild av sitt arbete, vilket leder till att läsaren får förståelse för företagets agerande, utan att företaget kommunicerar att de utfört praktiska förändringar. Studien resulterar även i en slutsats att det finns en skillnad i hur företaget kommunicerar i hållbarhetsrapporterna jämfört med pressmeddelanden, då pressmeddelanden ofta innehåller direkt svar på aktuell kritik i och med dess möjlighet till snabb och spontan publicering.

Hållbarhetsredovisning för stora företag har inte alltid varit obligatoriskt. År 2017 infördes en lagändring i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) i Sverige som innefattade att det är obligatoriskt för stora företag att upprätta en hållbarhetsredovisning. Företagkan välja att följa Global Reporting Initiative standarder som ger riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska konstrueras, där bland annat principen om att både positiv och negativ information ska redovisas i företags hållbarhetsredovisningar.Syftet med studien blir att identifiera legitimitetsstrategier som används av de svenska storbankerna vid kommunikation av negativ miljömässig och social information. Vidare är syftet att studera kring hur bankerna ställer sig till lagändringen i årsredovisningslagen(SFS 1995:1554) samt Global Reporting Initiative under tidsperioden 2015-2019. I studiens referensram förklaras begreppen hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative och negativ information inom de sociala och miljömässiga dimensionerna. Vidare presenteras signalteorin, informationsasymmetri och kommunikation, legitimitetsteorin samt legitimitetsstrategier från tidigare studier för att analysera studiens empiri i analysen. Studien består av en kvalitativ forskningsansats där hållbarhetsredovisningar för fyra storbanker i Sverige har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Empirin presenterar studiens identifierade legitimitetsstrategier som har namngetts till: bortresonerande, utförd åtgärd, framtida åtgärd, okommenterad, angiven fakta och normalisering. Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras att storbankerna i Sverige använder legitimitetsstrategier vid kommunikation av negativ information för att bibehålla, skapa eller reparera legitimitet. Två av Chos (2009) identifierade strategier kunde sammankopplas med studiens strategier medan fyra av de sex identifierade strategierna i studien har kunnat sammankopplas med Hahn och Lülfs(2014) studie. Två identifierade strategier kunde inte sammankopplas med tidigare studier, därmed presenteras dessa som tillägg till tidigare studier. Utifrån studiens analys kan det  konstateras att lagändringen i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) inte har haft ett inflytande på hur storbankerna kommunicerar ut information. Det konstateras dock att GRI har haft ett inflytande på hur storbankerna väljer att kommunicera utinformation.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera skogsindustriella företags decouplingstrategier, dess antecedenter och dess konsekvens. Företagen som har undersökts är BillerudKorsnäs, Holmen och Svenska Cellulosa AB (SCA) i en flerfallsstudie. Skogsindustrin var intressant eftersom den gör ekonomiska resurser av träd samtidigt som företagen hugger ner träd som binder koldioxid. Med en växande takt av nedhuggning skapar detta ett dilemma. Studien har utgått från en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I datainsamlingen användes positiva och negativa ord vilka systematiskt söktes efter i företagens hållbarhetsredovisningar i programmet Nvivo. Data kodades utifrån allmän, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samt prospektiv och retrospektiv information. Huvudresultatet visade att de tre företagen uttryckte sig mest prospektivt samt att de använde mest positiva ord. Slutsatserna som kan dras av resultatet är att prospektiv och retrospektiv information är antecedenter till decouplingstrategi och legitimitet är en konsekvens av decouplingstrategi. / The purpose of this study is to describe and analyze the decoupling strategies of forest industrial companies, its antecedents and its consequence. The companies that have been investigated are BillerudKorsnäs, Holmen and Svenska Cellulosa AB (SCA) in a multiple case study. The forestry industry was interesting because it makes economic resources from trees at the same time that the companies cut down trees that bind carbon dioxide. With a growing rate of felling, this creates a dilemma. The study has been based on a quantitative and qualitative content analysis. In the data collection, positive and negative words were used which were systematically searched for in the companiesʹ sustainability reports in the program Nvivo. Data were coded based on general, economic, social and environmental sustainability as well as prospective and retrospective information. The main result showed that the three companies expressed themselves most prospectively and that they used the most positive words. The conclusions that can be drawn from the results are that prospective and retrospective information are antecedents to decoupling strategy and legitimacy is a consequence of decoupling strategy.

En så kallad hållbarhetsredovisning har blivit allt mer vanligt att använda sig av hos företag då intressenternas krav på hållbar medvetenhet ökar. Samtidigt har företag en tendens till att försköna verksamheten genom att redovisa för de positiva aspekterna i sina hållbarhetsredovisningar medan negativ information uteblir. Det gör att hållbarhetsredovisningarna framställs mer som ett kommersiellt verktyg för att förbättra företagets rykte och legitimitet, istället för att uppvisa företagets verkliga bild. Av den anledningen har den internationella organisationen Global Reporting Initiative (GRI) utmanat företag med en redovisningsprincip om balans i sina riktlinjer. Principen innebär att det ska finnas en balans mellan positiv och negativ information i hållbarhetsredovisningen. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur svenska banker kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. En kvalitativ dokumentanalys har använts som metod för att granska åtta svenska bankers hållbarhetsredovisningar. De åtta bankerna upprättar sina hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. I studiens empiriska material har sex strategier kunnat identifieras vid bankernas kommunikation av negativ information. Strategierna som kunnat identifieras tyder på att de svenska bankerna strategiskt kommunicerar ut sina negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar för att behålla eller skapa legitimitet. Med hjälp av den här studien har tidigare forskning stärkts och studien bevisar att flertalet av de identifierade strategier som de svenska bankerna använder, har även tidigare identifierats hos internationella företag i olika branscher. Studiens empiriska material har även kunnat bidra med tillägg till tidigare forskning och en ytterligare strategi som svenska banker använder sig av vid kommunikation av negativa avslöjanden i sina hållbarhetsredovisningar. Trots att tidigare forskning har stärkts tyder det på att de legitimitetsstrategier som tidigare identifierats inte kan generaliseras till samtliga branscher. Den här studiens bidrag till den svenska bankbranschen har således visat att bankerna använder andra sätt att legitimera sina negativa avslöjanden än vad tidigare forskning kunnat visa. / A, so called, sustainability report has become increasingly common to use for companies, in lined with the increased stakeholder demand for sustainable awareness. At the same time, companies tend to beautify the business by reporting positive aspects, while the negative information exclude. This leads to that the sustainability reports appear to be used as a commercial tool, to improve real image. For this reason the international organisation Global Reporting Initiative (GRI) has challenged the companies with an accounting principle of balance in their guidelines. According to the principle, it should be a balance between positive and negative information in the sustainability reports. The aim of this study was to find out how the Swedish banks communicate their negative disclosures in their sustainability reports. A qualitative document analysis has been used as a method to examine the eight Swedish banks sustainability reports. The eight banks create the sustainability reports according to GRI’s guidelines. In the empirical material, six strategies where identified in banks communication of negative information. The identified strategies indicate that the Swedish banks strategically communicate their negative disclosures in their sustainability reports, to maintain or create legitimacy. This study has strengthened previous research, and the study proves that most of the identified strategies that the Swedish banks use have previously been identified in international companies in different industries. The empirical material has also been able to contribute addition to previous research and an additional strategy that Swedish banks use when communicating negative disclosures in their sustainability reports. Although previous research has been strengthened, it means that the previously identified legitimacy strategies cannot be generalized to all industries. This study’s contribution to the Swedish banking industry has shown that banks use other ways to legitimize their negative disclosures, than previous research did not afford to do.

Samhällets krav på företag att rapportera om sitt hållbarhetsarbete har ökat. I takt med dennautveckling av behov från samhället och lagstiftning har hållbarhetsrapporter utvecklats.Ramverket för rapportering av detta hållbarhetsarbete “Global Reporting Initiative” (GRI) harvuxit fram och har som syfte att skapa transparens och jämförbarhet mellan rapporterna. Detframkommer av tidigare forskning att motivet bakom att hållbarhetsrapportera har sin grund isträvan efter legitimitet. Genom att hållbarhetsrapportera uppfyller företagen intressenternasinformationsbehov. Legitimitetsteorin betonar hur viktigt det är att uppfylla detta behov för atterhålla legitimitet och därmed kunna överleva ekonomiskt. Forskning har identifierat en radolika strategier företag kan använda sig av för erhålla legitimitet när de rapporterar sitthållbarhetsarbete. Denna kvalitativa studies syfte har varit att undersöka hur företagsutformning av hållbarhetsrapporteringen förändrats över tid för att uppnå en högre nivå avlegitimitet. Dokumentstudien hade sin utgångspunkt i att granska hur fyra svenskabörsnoterade företag inom olika branscher använde sig av legitimitetsstrategier när deutformade sina rapporter. Studien fann att de undersökta organisationerna använde sig,medvetet eller omedvetet, av legitimitetsstrategier när hållbarhetsrapporteringen utformades.En annan slutsats denna studie drog var att branschtillhörighet tycktes vara en mer förklarandefaktor än tidsaspekten när det kom till vilka strategier företagen tillämpat. Denna uppsats ärskriven på svenska. / Society's need for companies to report on their sustainability work has increased. The development of needs from society and legislation resulted in sustainability reports being developed. The framework for reporting on this sustainability work “The Global Reporting Initiative” (GRI) has emerged and aims to create transparency and comparability between the reports. It appears from previous research that the motive behind sustainability reporting is based on the pursuit of legitimacy. By reporting on sustainability, companies meet stakeholders' informational needs. The theory of legitimacy emphasizes how important it is to fulfill this need in order to obtain legitimacy and thus be able to survive financially. Research has identified a number of different strategies companies can use to gain legitimacy when reporting on their sustainability work. The purpose of this qualitative study was to examine how companies choose to frame their sustainability reports in order to gain legitimacy. The document study was based on examining how four Swedish listed companies in different industries used legitimacy strategies when reporting their sustainability work. The study concluded that the selected companies, knowingly or unknowingly, use legitimation strategies when developing their sustainability reports. Another conclusion of this study was that a company’s industry affiliation seemed to be a more explanatory factor rather than change over time itself concerning the choices of legitimation strategies. This essay is completely written in Swedish.

Spelbranschen är, enligt många, en kontroversiell bransch där företagens vinster motsvarar konsumenternas förluster. Spelandet kan även, till följd av spelberoende, leda till hälsoproblem. För att motverka dessa problem tog den svenska staten fram en ny lag som började gälla vid årsskiftet mellan 2018 och 2019. Huvudsyftet med lagen var att företagen skulle hjälpa till att skydda konsumenterna. En undersökning gjord av Sustainable Brand Index belyser spelbranschens stora problem gällande hållbarhet, då de flesta spelbolagen återfinns i botten på rankingen gällande hållbarhet. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att de olika spelbolagen placerar sig väldigt olika på rankingen, trots att de verkar inom samma bransch. Denna studie har, med hjälp av en kvalitativ metod, studerat sex olika spelbolag verksamma på den svenska spelmarknaden. Studien har utgått från spelbolagens hållbarhetsredovisningar för att skapa en förståelse för varför företag som verkar inom samma bransch kan uppfattas så olika gällande hållbarhet av konsumenterna. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur spelbolagens hållbarhetsredovisning påverkas av ett ökat externt tryck från staten. Studien kommer fram till att företagens val av legitimitetsstrategi i deras hållbarhetsredovisning inte kan förklara den stora skillnad i legitimitet som de får av konsumenter. Studien kunde inte heller identifiera någon direkt påverkan av det ökade externa trycket på spelbolagens hållbarhetsrapportering. Däremot fann studien mönster som indikerar att företagens val av strategi när det gäller utmaningen med att hantera sin legitimitet kan ha att göra med hur de betraktas av sina konsumenter. / The gambling industry is, according to many, a controversial industry where the companies' winnings equals the losses of their customers. Gambling may also lead to health issues for the gamblers following addiction. To counteract these problems, the Swedish state enacted a new law that came into force at the turn of the year 2018-2019. The main purpose of the law is for companies to protect their customers in different ways. A survey conducted by the Sustainable Brand Index highlights the gambling industry's major problems with sustainability, where most gambling companies are found in the absolute bottom tier of their ranking regarding sustainability. What is even more remarkable is that the different gambling companies are ranked very differently despite the fact that they operate in the same criticised industry. This study has, using a qualitative method, studied the sustainability reports from six companies operating in the Swedish gambling market to create an understanding of why companies in the same industry can be perceived so differently regarding sustainability by consumers. Another purpose of the study was to examine how the gambling companies' sustainability reporting was affected by increased external pressure from the state. The study has concluded that companies' choice of legitimacy strategy in their sustainability report cannot explain the large difference in legitimacy that they receive from their customers. The study also did not find any direct impact by the increased external pressure in the companies' sustainability reports. On the other hand, the study found patterns between how they handle the challenges of managing legitimacy and how they are perceived by consumers.