Measuring progress towards sustainable development requires appropriate frameworks and databases. The System of Environmental-Economic Accounts (SEEA) is undergoing continuous refinement with these objectives in mind. In SEEA, there is a need for databases to encompass the global dimension of societal metabolism. In this paper, we focus on the latest effort to construct a global multi-regional input-output database (EXIOBASE) with a focus on environmentally relevant activities. The database and its broader analytical framework allows for the as yet most detailed insight into the production-related impacts and "footprints" of our consumption. We explore the methods used to arrive at the database, and some key relationships extracted from the database.

Rapportering av hållbarhet blir allt vanligare bland företag och enligt lag måste offentliga företag i Sverige hållbarhetsrapportera. Lagkravet gälller däremot inte universitet och högskolor och det är därför intressant att studera deras frivilliga hållbarhetsrapportering. Den svenska populationen ansågs liten därför studerades även de nordiska grannländerna. Utifrån detta formades syftet, Studiens syfte är att analysera orsaker till svenska universitets rapportering med avseende på hållbarhet. Studien skall även belysa vad och hur svenska universitet hållbarhetsrapporterar och jämföra mot övriga nordiska universitet. Utifrån syftet växte två forskningsfrågor fram, Varför väljer svenska universitet att rapportera hållbarhet eller varför väljer de att inte göra det? Hållbarhetsrapporterar svenska och andra nordiska universitet, i så fall hur och vad rapporterar de om sin hållbarhet?   För att besvara forskningsfrågorna genomfördes en dokumentanalys och en enkätundersökning. Den insamlade empirin kopplades sedan ihop med teorier och tidigare forskning. Studien visar att universiteten och högskolorna rapporterar liknande information inom hållbarhet. Att hållbarhetsrapporteringen inte är utbyggd beror delvis på att det inte finns något krav på att rapportera den. För att utveckla denna studie skulle en noggrannare undersökning bland de nordiska grannländerna kunna göras. Tidigare forskning har konstaterat att hållbarhetsrapportering är under uppbyggnad men behöver utvecklas för att passa universitetens verksamhet. Denna studie har därför tagit fram relevanta indikatorer anpassade för universitetens rapportering av hållbarhet och som kan vara till nytta för uppbyggnaden av den. / As reporting sustainability is becoming increasingly common among corporations and by law Swedish public sector companies has to sustainability report. However this does not apply for universities, which makes it interesting to study their voluntary sustainability reporting. The Swedish population was considered small so the study was expanded to the neighboring Nordic countries. From this the aim was formed, This study aims to analyze the causes of Swedish universities reporting with respect to sustainability. The study will also shed light on what and how Swedish universities sustainability reports and compare with the neighboring Nordic countries. From this two research questions was developed Why do Swedish universities choose to report sustainability or why do they choose not to? Do Swedish and the other Nordic countries report on sustainability, if so how and what do they report on their sustainability? To answer the research questions a document analysis and survey was conducted. Theory and earlier research was then applied to the empirical findings. This study shows that universities sustainability reporting produces similar information. The reason why sustainability reporting isn’t developed is in part due to the fact that there is no requirement to do it. To develop this study further a closer analysis of the neighboring Nordic countries could be conducted. Earlier research has found that sustainability reporting is developing but need to be further developed to suit universities operations. This study has therefore developed relevant indicators adapted for universities sustainability reporting that can be of useful in future development.

Förädlingsvärdemodellen har enligt tidigare forskning möjlighet att redovisa företags hållbara ansvarstagande på ett systematiskt och reglerat sätt vilket gör arbetet med hållbarhet möjligt att revidera och jämföra. Studiens syfte är att empiriskt testa en modifierad förädlingsvärdemodell och analysera svenska börsföretags förädlingsvärde fördelat mellan fyra hållbarhetsdimensioner. Vidare är syftet att se om skillnader i fördelningen av förädlingsvärdet finns mellan företag i olika storlekar och branscher.   Studien har gjorts genom kvantitativ metod och deduktiv ansats. Som tillvägagångssätt har innehållsanalys av företagens årsredovisningar valts. För att bearbeta och presentera datan har genomsnittsvärden och tabeller tagits fram.   Studiens empiriska resultat visar att svenska börsföretags hållbara ansvarstagande skiljer sig åt beroende på företagsstorlek och bransch. Slutsatser som dras är bland annat att stora företag tar ett större hållbarhetsansvar än små och medelstora företag samt att branscherna teknologi, hälsovård och industri är de branscher som tar det största hållbara ansvarstagandet.   Studiens praktiska resultat är att förädlingsvärdemodellen empiriskt testats och visat sig kunna användas för att analysera företags hållbara ansvarstagande. Det teoretiska resultatet är att skillnader i hur svenska börsföretag fördelar sina förädlingsvärden kan förklaras genom intressentteorin, legitimitetsteorin och enterpriseteorin. Förslag till fortsatt forskning är att testa modellen på fler företag i Sverige och i andra länder samt att testa beroendet mellan fördelningen, storlek och bransch. / The value added statement is a model that makes the sustainable responsibility taken by companies able to audit and compare in a systematic and regulated way. This study aims to empirically test a modified value added statement and analyze the Swedish listed companies value added distributed between the four dimensions of sustainability. Furthermore, the purpose is to see whether there are differences in the distribution of value added between companies of different sizes and industries.   The study is conducted with quantitative method, a deductive approach and content analysis of annual reports. To process and present the data, the average values ​​and tables have been produced.   The results shows that the model can be used to measure the listed Swedish companies' sustainable responsibility. The results also shows differences between small and medium-sized enterprises and large companies, and between companies in different industries. Conclusions that are drawn are that large companies and the industries technology, healthcare and industry are taking the biggest sustainable responsibility.   Suggestions for future research is to test the model on other companies in Sweden and in other countries. Other suggestions is to test the relations between the variables. The study's contribution is that the value added statement is empirically tested and proved to be useful to see the companies’ sustainable responsibility. The study also shows that the model can be used to see differences between companies of different size and industry, which can be explained by the stakeholder, legitimacy and enterprise theory.

<p>Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar. Då de riktlinjer som finns för revisorer är relativt kortfattade och eftersom informationen i hållbarhetsredovisningar till stor del är mjuk, rikhaltig och framtidsinriktad till sin karaktär så är den förhållandevis svår att granska och bedöma. Syftet med arbetet är därför att skapa förståelse för hur tillvägagångssättet vid granskningar av hållbarhetsredovisningar kan se ut och vilka professionella bedömningar som kan behöva göras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fem personer från de fyra största internationella revisionsbyråerna som ingår i ”The Big Four”. Vi har sedan analyserat svaren från intervjuerna med hjälp av litteraturen om riktlinjer kontra bedömningar och gjort jämförelser med finansiell revision. Vår slutsats av arbetet är att granskningen av hållbarhetsredovisningar är ganska lik finansiell revision i flera avseenden både när det gäller vilka bedömningar som revisorn kan behöva göra och när det gäller tillvägagångssättet vid granskningen. Revisorn granskar mer hård information, dels för att denna är lättare att mäta, dokumentera och kontrollera än mjuk information, men också för att man på så sätt kan uppnå en mer tillförlitlig granskning då revisorn kan erhålla mer konkreta revisionsbevis. Det förefaller som om den etablerade revisionsmetoden och inriktningen för finansiell revision överförs till andra områden, både till granskning av eventuell ekonomisk brottslighet och till granskning av hållbarhetsredovisning. </p>

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar. Då de riktlinjer som finns för revisorer är relativt kortfattade och eftersom informationen i hållbarhetsredovisningar till stor del är mjuk, rikhaltig och framtidsinriktad till sin karaktär så är den förhållandevis svår att granska och bedöma. Syftet med arbetet är därför att skapa förståelse för hur tillvägagångssättet vid granskningar av hållbarhetsredovisningar kan se ut och vilka professionella bedömningar som kan behöva göras. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat fem personer från de fyra största internationella revisionsbyråerna som ingår i ”The Big Four”. Vi har sedan analyserat svaren från intervjuerna med hjälp av litteraturen om riktlinjer kontra bedömningar och gjort jämförelser med finansiell revision. Vår slutsats av arbetet är att granskningen av hållbarhetsredovisningar är ganska lik finansiell revision i flera avseenden både när det gäller vilka bedömningar som revisorn kan behöva göra och när det gäller tillvägagångssättet vid granskningen. Revisorn granskar mer hård information, dels för att denna är lättare att mäta, dokumentera och kontrollera än mjuk information, men också för att man på så sätt kan uppnå en mer tillförlitlig granskning då revisorn kan erhålla mer konkreta revisionsbevis. Det förefaller som om den etablerade revisionsmetoden och inriktningen för finansiell revision överförs till andra områden, både till granskning av eventuell ekonomisk brottslighet och till granskning av hållbarhetsredovisning.

This study explores how higher education can enable the management accounting curriculum to include sustainability content and learning outcomes to encourage future accountants and leaders to use such information in organizational decision-making. It examines current systems thinking theories, and studies how the leverage points available through the management accounting function may assist organizations to embed sustainability into daily practice. To support this transformation, the research reviews the knowledge-base, activities, and tools of management accounting and suggests how to incorporate sustainability principles and criteria into the curriculum within a community college in British Columbia (BC) that has established sustainability as a strategic goal. Action research interviews explore how the management accounting curriculum within the school of business could be enhanced to support organizations - and by extension society - in embedding sustainability into practice, and identifies recommendations for curriculum re-design at the department level, and key elements of change-making to enable it.

Local Content is an oil sector governance and sustainability policy that aims at check-mating the dominance of the foreign oil companies in host countries, and encouraging the participation of the local oil firms in the petroleum value-chain. It is a burgeoning concept applied in the upstream petroleum contracts in the developing petro states. This study was conducted to examine the local content accounting, accountability and governance of the Nigerian Content Development and Monitoring Board (NCDMB) and the five major International Oil Companies (IOCs) operating in Nigeria (Shell, Chevron, ExxonMobil, Total and Agip). The soft and hard accountability of the two principal actors were determined. The work drew on the Chatham House Guidelines for Good Governance in Emerging Oil and Gas Producers (2013) to derive its conceptual and analytical models. The study used the convergent parallel design and a combination of the three accounting paradigms to draw its conclusions. Thematic analysis, descriptive and inferential statistics including the post hoc Kruskal-Wallis and Mann-Whitney tests with Bonferroni Corrected Alpha, and the logistic regression tests were used. The study also applied the mechanistic content analysis methodology on fifty sustainability reports of the selected IOCs in line with the Global Reporting Initiative (GRI) and the International Petroleum Industry Environmental Conservation Association (IPIECA) sustainability reporting guidelines. Disclosure index and paired-samples t-test were used to determine the existence and trends in the IOCs’ local content disclosure practices before and after the enactment of the Nigeria’s local content law. The study found the local content policy to be an accountabilitybased sustainability driver in the Nigerian petroleum sector. Although the NCDMB’s performance was favourable to a large extent, the study found that corruption, fronting, and non-disclosure of the beneficial ownership of some oil firms remained the major challenges of local content in Nigeria. An expectation gap between the Board and the stakeholders on the financial accountability was established. The study found moderate and consistent local content disclosure indices of the periods before and after the Nigeria’s local content law, but higher volumetric disclosure in the period after the law, signifying likely impact of the local content law on the IOC’s voluntary disclosure. It was recommended that the Board should tighten up its regulatory responsibilities and avoid questionable practices. It was also suggested that the Nigerian local content rules should incorporate more incentives such as unringfencing and crossfencing of upstream costs to encourage more investment. The study also suggested that the accounting standard-setting bodies should issue dedicated accounting standards or expand the existing IFRS 8 and IAS 21 to comprehensively address the preparation and presentation of local content information in the annual financial statements.

Sustainability and sustainable development is an important topic for today’s society. To manage organizational sustainability, companies use sustainability reporting to measure their performance. A new EU directive [2014/95/EU] requires all companies who have 500 or more employees, to report on non-financial information. Hence, sustainability reporting becomes more institutional. A number of different frameworks exist to help companies to report on sustainability. The most prominent framework is provided by the Global Reporting Initiative [GRI], which helps companies to disclose information on economic, social, and environmental dimensions. As the forestry industry in Sweden and Finland has been considered important for future sustainable development, this industry has been the focus in the thesis. Previous research has focused on why companies report on sustainability. The purpose of this thesis was instead to research how companies report, by investigating the development process of sustainability reports in Swedish and Finnish forestry companies. Moreover, the purpose was to create an understanding of the sustainability report development in accordance with GRI guidelines, within Swedish and Finnish forestry companies. The research question is: How do Swedish and Finnish forestry companies develop sustainability reports in accordance with the GRI guidelines? To answer the stipulated research question, the thesis adopted a qualitative method with an abductive approach. Moreover, the thesis had an descripto-exploratory research design to find relevant knowledge and findings. The thesis theoretical framework introduced concepts related to our research question: sustainability reporting, the organization GRI and their guidelines, a reporting process that was retrieved from GRI’s handbook, and the forestry industry in Sweden and Finland. In addition to this, system-oriented theories such as legitimacy theory, stakeholder theory, and institutional theory were presented. Through seven semi-structured interviews, with various managers from Swedish and Finnish forestry companies, information about the companies’ sustainability report development was collected. The thesis identified several essential segments in the report development process. These included: reasons for using GRI, planning, stakeholder engagement, materiality, data collection, and reporting. We concluded that the phases of the process presented in the theoretical framework, instead were included in a continuous process where the phases turned to segments that were integrated with each other in the companies reporting practices.

The purpose of this study was to explore users' and preparers' perception of sustainability reporting, especially for accountants and financial analysts who are involved with the Global Reporting Initiative (GRI) Sustainability Reporting Guidelines and GRI based sustainability or CSR reports in the United States. With the increasing trends to sustainability and corporate social responsibility (CSR), it is important to understand what level users and preparers currently hold towards the sustainability reporting. This study used samples from the following resources: all companies included in the GRI report list as a report preparer group and financial analysts as report users, whose companies' core business focused on social and environmental investing. This study examined four hypotheses concerning general corporate sustainability & reporting and sustainability performance indicators in environmental, economic and social aspects suggested by the GRI Guidelines. This paper contributes to corporate social responsibility and sustainability reporting. This paper studied users' perception of sustainability reporting and corporate social responsibility (CSR). Prior research mainly focused on preparers' perception or attitudes toward sustainability reports (Guthrie & Parker, 1990; Kolk, 2004; Lindgreen et al., 2009; White, 2005). Also, this paper adds to the literature on Global Reporting Initiative (GRI) and its guidelines that have not been extensively studied in prior research. The results revealed that users and preparers agreed on the important issues asked for the general corporate sustainability and reporting, and both groups held similar attitudes towards the environmental, economic and social performance indicators and felt most of them as important to be included in a sustainability report. In addition, both groups indicated the GRI as the preferred standard setting body for sustainability reporting and gave support to GRI for its effort to establish and promote the standards for sustainability reporting. Finally, a considerable number of users and preparers agreed that the GRI report can fairly measure a company's environmental, economic and social performance.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera skogsindustriella företags decouplingstrategier, dess antecedenter och dess konsekvens. Företagen som har undersökts är BillerudKorsnäs, Holmen och Svenska Cellulosa AB (SCA) i en flerfallsstudie. Skogsindustrin var intressant eftersom den gör ekonomiska resurser av träd samtidigt som företagen hugger ner träd som binder koldioxid. Med en växande takt av nedhuggning skapar detta ett dilemma. Studien har utgått från en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I datainsamlingen användes positiva och negativa ord vilka systematiskt söktes efter i företagens hållbarhetsredovisningar i programmet Nvivo. Data kodades utifrån allmän, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samt prospektiv och retrospektiv information. Huvudresultatet visade att de tre företagen uttryckte sig mest prospektivt samt att de använde mest positiva ord. Slutsatserna som kan dras av resultatet är att prospektiv och retrospektiv information är antecedenter till decouplingstrategi och legitimitet är en konsekvens av decouplingstrategi. / The purpose of this study is to describe and analyze the decoupling strategies of forest industrial companies, its antecedents and its consequence. The companies that have been investigated are BillerudKorsnäs, Holmen and Svenska Cellulosa AB (SCA) in a multiple case study. The forestry industry was interesting because it makes economic resources from trees at the same time that the companies cut down trees that bind carbon dioxide. With a growing rate of felling, this creates a dilemma. The study has been based on a quantitative and qualitative content analysis. In the data collection, positive and negative words were used which were systematically searched for in the companiesʹ sustainability reports in the program Nvivo. Data were coded based on general, economic, social and environmental sustainability as well as prospective and retrospective information. The main result showed that the three companies expressed themselves most prospectively and that they used the most positive words. The conclusions that can be drawn from the results are that prospective and retrospective information are antecedents to decoupling strategy and legitimacy is a consequence of decoupling strategy.