<p>The primary goal of the research is to examine the expander manufacturing process of an industry, observe how the industry may sustainably be manufacturing elements throughout its entire manufacturing process, and analyze the advantages of doing so. It will also look at the challenges that would arise if these manufacturing processes were altered to make them more sustainable and environmentally friendly.</p>

Bakgrund &amp; Problem: Företag idag ställs inför nya krav om socialt- och miljömässigt ansvar och bedöms utefter deras förmåga att uppfylla dessa. Därmed har kommunikation och redovisning genom hållbarhetsrapporten blivit viktig. Om företagets CSR arbete och sociala ansvar överensstämmer med samhällets förväntningar kan företaget ses som legitim, men om dessa förväntningar inte efterlevs kan legitimiteten istället påverkas negativt. Företag använder sig utav kommunikationsstrategier för att legitimera sitt agerande och därmed är hållbarhetsredovisningen problematisk då den inte kan anses vara ett svar på att företaget uppfyller sin ansvarsskyldighet. Ytterligare problem med hållbarhetsredovisningen är att den utelämnar information som är betydelsefull för intressenterna. Syfte: Studiens syfte är att öka kunskapen för mottagare av företagens hållbarhetsrapporter så de kan fatta beslut om företaget på ett mer kritiskt sätt. Metod: I denna studie används en kvalitativ metod genom att en innehållsanalys genomförs av fem företags hållbarhetsrapporter. Vidare används en kvantitativ metod för att genomföra frekvensanalys av företagets intressenter. Resultat: Resultatet visar att strategier för att behålla legitimitet används både innan och efterskandal, medan strategier för att reparera legitimiteten används efter skandal. Mer exakt är det behålla legitimitet på ett pragmatiskt sätt och reparera legitimitet på ett moraliskt sätt som är de mest använda strategierna i hållbarhetsredovisningarna. Därutöver visas även en koppling mellan pragmatisk legitimitet och de interna intressenterna. / Background and problem: Nowadays companies need to face the new requirement of social- and environmental responsibility and are assessed by how they fulfill these demands. Because of this communication and accounting through sustainability reports have been important. If the company's CSR work and social responsibility are in line with society's expectations it can be considered legitim, if the expectations do not comply the legitimacy of the company will drop. Consequently, companies use communication strategies to legitimize their actions, and because of this sustainability reporting can’t be seen as a way of transparency. Furthermore, sustainability reporting does omit information that is significant to its stakeholders.  Aim: The study aims to increase the knowledge of sustainability reports for receivers of the report to make better and more critical decisions.  Method: This study was conducted in a qualitative method, a content analysis was performed on five companies' sustainability reports. Moreover, a quantitative method was used for the frequency analysis of the company's stakeholders.  Conclusion: The result shows that strategies to maintain legitimacy are used both before and after the scandal, while strategies to repair legitimacy are used after the scandal. More precisely, maintaining legitimacy pragmatically and repairing legitimacy morally are the most used strategies in sustainability reporting. In addition, a connection between pragmatic legitimacy and the internal stakeholders is also shown.

Hållbarhetdokument har blivit mer vanligt förekommande de senaste åren och nu har hållbarhetsrapporter blivit lagtvingande för organisationer som uppfyller vissa kriterier. De hållbarhetsrapporter som upprättas utefter lagkraven har också ett krav på sig att få ett yttrande, på en begränsad nivå, från en revisor. På hållbarhetsredovisningar som är frivilliga kan organisationen välja att anlita en revisor för granskning på en översiktlig nivå, vilken är mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka processen för granskning och huruvida den tillför kvalitet från revisorns perspektiv. Studien syftar också till att undersöka icke-professionella investerares uppfattning av den granskning som utförs. Detta gjordes genom sex djupintervjuer med revisorer och åtta intervjuer med ickeprofessionella investerare. Slutsatser från studien visar att revisorn genom sin roll bidrar till en kvalitetsökning vid översiktlig granskning men att brister i kvaliteten finns vid begränsad granskning. Studien fann även att icke-professionella investerare inte påverkas av granskade eller icke granskade hållbarhetsdokument vid investeringsbeslut, men anser att det är viktigt att hållbarhetsdokument upprättas och granskas. / Sustainability documents have become more common in recent years and now sustainability reports have become mandatory for organizations meeting certain criteria. The sustainability reports drawn up according to the statutory requirements also have a requirement to obtain an opinion, at a limited level, from an auditor. On sustainability accounting, which are voluntary, the organization can choose to hire an auditor for review at a reasonable level, which is more extensive. The purpose of this study is to investigate the process of reviews and whether it delivers quality from the auditor's perspective. In addition, to examine non-professional investors' assessment of the audit performed. This was done through six in-depth interviews with auditors and eight interviews with non-professional investors. Conclusions from the study show that the auditor through their role contributes to an increase in quality with the reasonable review, but there are shortcomings in quality at the limited review. The studies also found that non-professional investors were not affected by audited or unexamined sustainability documents at investment choices, but that they consider it important that sustainability documents are drawn up and reviewed.

<p>Today’s political debate on environmental issues and environmental thinking, alongside the Swedish presidency of the EU and Climate Conferences shows that the environment is an important topic. Environment is important, not only in politics, but also for companies and the demand of environmental strategies and environmental reports has increased. This leads to an increased pressure on firms to begin to report on environmental concerns and to create active systems for environmental thinking.</p><p>The aim of the present study is to examine why firms in the transport sector, mainly lorry transports, reports environmental aspects and what drives these companies to create these reports.</p><p>Based on stakeholder and institutional theory we aim to examine to which extent stakeholders affects the environmental accounting and reporting. We also aim to explain how the organization is influenced to incorporate external and societal environmental procedures. By using a qualitative research method we try to answers the main issue.</p><p>The results shows that firms in the transport industry prepare the environmental statements to manage their primary stakeholders. The market is highly interest-driven and the legislative provision in the environmental field is non-existent.</p><p>We can theoretically see a value in environmental statements, but there is no practical knowledge or study that conveys the corporate values in the area. This, we try to explain by using a practical point of view of environmental accounting.</p> / <p>Dagens politiska debatt om miljöfrågor och miljömässigt tänkande, tillsammans med Sveriges ordförandeskap i EU och klimatmöten visar att miljö är ett viktigt diskussionsämne. Miljö är inte bara viktigt inom politiken utan även för företag. Efterfrågan på miljöstrategier och miljörapporter leder till en ökad press på företag att börja miljöredovisa och nyansera eller skapa aktiva system för miljötänkande.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka varför företag i transportbranschen, huvudsakligen lastbilstransporter, miljöredovisar.</p><p>Baserad på intressentteorin och den institutionella teorin ämnar studien undersöka i vilken utsträckning intressenter påverkar miljöredovisningen och miljörapporten samt hur organisationen påverkas att inkorporera externa och samhälleliga procedurer för miljöredovisning. Genom användning av en kvalitativ undersökningsmetod försöker vi svara på frågeställningen.</p><p>Resultaten visar att företag i transportbranschen utarbetar en miljöredovisning för att hantera sina primära intressenter. Marknaden är väldigt intressentstyrd och den lagreglering som finns inom miljöområdet är obefintlig i sammanhanget.</p><p>Då vi teoretiskt sett ser ett värde på miljöredovisning, trots att det inte finns någon praktisk kunskap eller undersökning som förmedlar de avgränsade företagens värderingar inom området, ämnar vi genom studien få fram en praktisk synvinkel på miljöredovisning.</p>

Företag som upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar har blivit allt vanligare. Dock råder det inom forskningen på området en oenighet om vad hållbarhetsredovisning egentligen är. En mängd olika begrepp används om vartannat och några klara definitioner finns inte fastlagda. Syftet med denna studie är därför att göra en kartläggning av de olika begrepp som används inom den globala, akademiska hållbarhetsredovisningslitteraturen för att utreda innebörden av dessa begrepp samt för att utreda hur dessa begrepp förhåller sig till varandra. Studien genomförs med hjälp av en litteraturstudie där 12 artiklar väljs ut genom ett intensitetsurval och sedan analyseras och jämförs med varandra. Resultatet av detta blir en kartläggning där de olika begreppens betydelse och inbördes relationer utrönas. Studien mynnar ut i fastläggandet av fem stycken huvudbegrepp inom området; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA och environmental accounting som tillsammans kan anses representera huvuddragen för vad hållbarhetsredovisning egentligen är. / Companies claiming to be accounting for sustainability are becoming more and more common. However, within the research on the area there are some disagreements regarding what accounting for sustainability really is. A large quantity of terms and concepts are being used interchangeably and there are no clearly established definitions. The purpose with this study is therefore to constitute an investigative screening on the different terms and concepts used within the global, academic, sustainability accounting literature to investigate the meaning of these terms and concepts and also investigate how these terms and concepts are relating to each other. The study is conducted by performing a study of literature where 12 articles are chosen with the help of an intensity sample. Thereafter the articles are analyzed and compared. This results in a clarification of the meaning of the terms and concepts, and of the internal relations in between them.  The study leads to the establishment of five main terms and concepts within the area; sustainability reporting/accounting, TBL reporting/accounting, CSR reporting, FCA and environmental accounting that together can be seen to form a foundation of what accounting for sustainability really is.

Today’s political debate on environmental issues and environmental thinking, alongside the Swedish presidency of the EU and Climate Conferences shows that the environment is an important topic. Environment is important, not only in politics, but also for companies and the demand of environmental strategies and environmental reports has increased. This leads to an increased pressure on firms to begin to report on environmental concerns and to create active systems for environmental thinking. The aim of the present study is to examine why firms in the transport sector, mainly lorry transports, reports environmental aspects and what drives these companies to create these reports. Based on stakeholder and institutional theory we aim to examine to which extent stakeholders affects the environmental accounting and reporting. We also aim to explain how the organization is influenced to incorporate external and societal environmental procedures. By using a qualitative research method we try to answers the main issue. The results shows that firms in the transport industry prepare the environmental statements to manage their primary stakeholders. The market is highly interest-driven and the legislative provision in the environmental field is non-existent. We can theoretically see a value in environmental statements, but there is no practical knowledge or study that conveys the corporate values in the area. This, we try to explain by using a practical point of view of environmental accounting. / Dagens politiska debatt om miljöfrågor och miljömässigt tänkande, tillsammans med Sveriges ordförandeskap i EU och klimatmöten visar att miljö är ett viktigt diskussionsämne. Miljö är inte bara viktigt inom politiken utan även för företag. Efterfrågan på miljöstrategier och miljörapporter leder till en ökad press på företag att börja miljöredovisa och nyansera eller skapa aktiva system för miljötänkande. Syftet med denna studie är att undersöka varför företag i transportbranschen, huvudsakligen lastbilstransporter, miljöredovisar. Baserad på intressentteorin och den institutionella teorin ämnar studien undersöka i vilken utsträckning intressenter påverkar miljöredovisningen och miljörapporten samt hur organisationen påverkas att inkorporera externa och samhälleliga procedurer för miljöredovisning. Genom användning av en kvalitativ undersökningsmetod försöker vi svara på frågeställningen. Resultaten visar att företag i transportbranschen utarbetar en miljöredovisning för att hantera sina primära intressenter. Marknaden är väldigt intressentstyrd och den lagreglering som finns inom miljöområdet är obefintlig i sammanhanget. Då vi teoretiskt sett ser ett värde på miljöredovisning, trots att det inte finns någon praktisk kunskap eller undersökning som förmedlar de avgränsade företagens värderingar inom området, ämnar vi genom studien få fram en praktisk synvinkel på miljöredovisning.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra redovisningsstandarderna IFRS och GRI samt granska och analysera i vilken utsträckning de är principbaserade. Studien syftade även till att undersöka i vilken utsträckning standarderna är regelbaserade.   Metod: Denna studie utgår från en hermeneutiks vetenskapstradition med en deduktiv ansats och en kvalitativ metod. Studiens empiriska material har hämtats från redovisningsstandarderna IFRS och GRI. Det insamlade materialet jämfördes mot tidigare forskning och teorier samt presenterades under kapitlet ”Resultat och analys”. Det insamlade materialet analyserades även, med hjälp av en komparativ innehållsanalys och en kodningsmanual, för att avgöra i vilken utsträckning standarderna är princip- och regelbaserade.   Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att alla standarder innehåller både principer och regler. De finansiella redovisningsstandarderna tenderar att i större utsträckning vara regelbaserade och hållbarhetsredovisningsstandarderna tenderar att i större uträckning vara principbaserade. Studiens slutsats lyder således att det inte går att kategorisera standarderna som antingen princip- eller regelbaserade. Båda standarderna befinner sig i en gråskala, där de i viss utsträckning, är både principbaserade och regelbaserade.   Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget ger ytterligare belägg för att debatten huruvida standarderna kan anses vara princip- eller regelbaserade inte längre bör fortgå som tidigare. Det praktiska bidraget ger företag och standardanvändare en bättre förståelse för att standarderna inte är antingen princip- eller regelbaserade. Vilket skapar en medvetenhet i hur de bör tillämpa standarderna beroende på om de tenderar att vara mer eller mindre princip- eller regelbaserade.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning inom detta ämnesområde är att tillämpa denna studies tillvägagångssätt och forskningsfrågor på andra standarder, både inom IFRS och GRI men även inom andra normgivningsorgan. / Aim: The aim of this study was to compare the IFRS and GRI accounting standards as well as review and analyze to what extent they are principles-based. The study also aims to examine to what extent the standards are rules-based. Method:This study is based on a hermeneutic science tradition with a deductive approach and aqualitative method. The study's empirical data are collected from the IFRS and GRI accounting standards. The collected material was compared to previous research and theories and presented in the chapter “Results and analysis” The empirical data were also analyzed, using a comparative content analysis and coding manual, to determine to which extent the standards are principles-based and rules-based. Results and Conclusion: Our results show that all standards contain both principles and rules. The financial accounting standards tend to be rules-basedin greater occurrence, whereas sustainability reporting standards tend to be principles-based, in greater occurrence.The study therefore concludes that it isnot possible to categorize the standards as either principles or rules. Both standards are in a gray scale, where they, to some extent ,both are principles- and rules-based. Contributions of the thesis: The theoretical contribution provides further evidence that the debate whether the standards can be considered principles- or rules-based no longer should be continued as before. The practical contribution gives companies and standards users a greater understanding regarding that standards are not either principles- or rules-based. That creates an awareness of how they should apply the standards depending on if they tend to be more or less principles- or rules-based. Suggestions for further research: A proposal for further research in this subject is to apply this study’s approach and research questions on other standards, both in IFRS and GRI but also in other standards organizations.

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies. / Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.

Submitted by Elba Lopes (elba.lopes@fecap.br) on 2017-07-04T22:10:10Z No. of bitstreams: 2 Jos?? Paulo Albanez Ferreira Luscri.pdf: 771478 bytes, checksum: 2dddd2efa1e505f2d6e8d63695764210 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-04T22:10:10Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Jos?? Paulo Albanez Ferreira Luscri.pdf: 771478 bytes, checksum: 2dddd2efa1e505f2d6e8d63695764210 (MD5) license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Previous issue date: 2016-12-14 / The issue of environmental management gains remarkable importance, reaching many segments of industry and commerce. One of the great challenges of Accounting Sciences is to contribute to the reality of new fields of study; Is the case, for example, of the environmental issue. This study aimed to know and analyze the disclosure criteria in accounting statements and explanatory notes from this perspective .With a long tradition of exclusively financial reports, companies have come to realize that in drawing up sustainability reports, they find a way to reflect and internalize the issue, as well as to make their own vision,challenges and economic, social and environmental results public in the field of construction.And how these actions reflect on their results. The procedures used for data collection were documental research and motivated by its accessibility. We analyzed a set of annual financial statements and explanatory notes published in the period between 2011 and 2015. / A quest??o da gest??o ambiental ganha not??vel import??ncia, alcan??ando a muitos segmentos da ind??stria e com??rcio. Um dos grandes desafios das Ci??ncias Cont??beis ?? o de contribuir com a realidade de novos campos de estudo; como ?? o caso, por exemplo, da quest??o ambiental. Este trabalho teve como objetivo conhecer e analisar os crit??rios de divulga????o das informa????es em demonstrativos cont??beis e notas explicativas nesta perspectiva. Com longa tradi????o em relat??rios, exclusivamente, financeiros, as empresas v??m percebendo que, ao elaborar relat??rios de sustentabilidade, encontram um caminho para refletir e internalizar o tema; al??m de tornar p??blicas sua pr??pria vis??o, desafios, resultados econ??micos, sociais e ambientais do ramo da constru????o civil e como estas a????es refletem em seus resultados. Os procedimentos utilizados para coleta de dados foram originados pela pesquisa documental e foram motivados pela sua acessibilidade. Foi analisado um conjunto de demonstra????es cont??beis anuais e notas explicativas publicadas no per??odo entre 2011 e 2015.

Sammanfattning Bakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål. Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner. Idag är hållbarhetsredovisning frivillig för den offentliga sektorn och det finns ännu inga riktlinjer som är anpassade just för denna sektor, vilket gör det svårt för de organisationer som vill börja med denna form av redovisning. Jämförelse och kontroll av information blir ett problem eftersom redovisningarna inte är enhetliga. Det är av intresse att förstå de drivkrafter som får kommuner att hållbarhetsredovisa i syfte att kunna gynna målet- ett hållbart samhälle. Syfte: Vi har några förklaringsvariabler som vi tror kan utgöra tänkbara drivkrafter till att organisationer hållbarhetsredovisar. Dessa är sökande efter godkännande, institutionellt tryck/anpassning och informationsspridning. Vi ska i denna uppsats pröva dessa variablers giltighet i några av Dalarnas kommuner. Metod: Undersökningen bygger på sexton kvalitativa telefonintervjuer med anställda inom nio av Dalarnas kommuner som alla har någon form av ansvar för redovisning inom kommunen. Slutsats: Den viktigaste drivkraften bakom hållbarhetsredovisning inom Dalarnas kommuner är enligt vår undersökning att sprida information och att söka legitimitet. / Abstract Background: When Gro Harlem Brundtland wrote her report "Our common future" in the mid eighties sustainability really got a boost and although it has now been more than 25 years, the subject is still highly topical. There is a great need to make society sustainable and it is the public interest that we bring about change. Here, companies and the public sector play an important role and sustainability reporting is a tool to achieve this goal. Problem: There are very big differences in if and how the municipalities of Sweden make sustainability accounting reports. Accourding to FAR, the trade association of accountants and advisors, the quality of the reports is far from satisfactory. To set up sustainability accounting reports isn´t easy because of the complexity of the task since it spans over three very different dimensions. Sustainability accounting is voluntary in the public sector today and there are yet no guidelines to follow, which makes it hard for the organisation that wants to begin making these kind of reports. Comparision and verification of the information in the reports also become a problem because of the lack of homogenity of the reports. It´s important to understand the driving forces that make municipalities create sustainability accounting reports in order to serve the purpose - to create a sustainable society. Purpose: We have a few explanatory variables which we think are possible driving forces why organisations create sustainbility accounting reports. These are search för approval, institutional pressure/ adaptation and to spread information. We are going to try the validity of these variables among some of the municipalities of Dalarna. Method: The study is based on sixteen qualitative telephone interviews with staff in nine of the municipalities of Dalarna who are all involved in the process of making accounting reports. Conclusion: The most important driving forces behind sustainability accounting in the municipalities of Dalarna, according to our survey, are to spread information and to seek legitimacy.