Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar den ekonomiska ställningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsättning på över 40 miljoner euro.   Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie där årsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjälp av dessa rapporter upprättas sedan förädlingsvärdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat på ekonomisk ställning. Det är dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen är upplagd på det viset att den baserar sig på en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tänkas påverka klubbarnas ekonomiska ställning. Dessa faktorer analyseras sedan var för sig innan analysdelen avslutas med en justerad analysmodell där enbart de faktorer som visat sig ha ett samband med eller annan inverkan på fotbollsklubbarnas ekonomiska ställning ingår. För att få praktiska synpunkter gällande studiens modeller och de faktorer som undersöks genomförs även en intervju med en representant från svenska fotbollsförbundet.   Resultat och Slutsats: Av de faktorer som undersökts i studien har samband med fotbollsklubbarnas ekonomiska ställning kunnat påvisas för storlek, sportsliga framgångar, institutionella faktorer samt ”Equity theory”. För nationellt ursprung och resultatutjämning har däremot inget samband med ekonomisk ställning kunnat styrkas.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att undersöka resultatutjämning i fotbollsbranschen. Flera studier med intressanta slutsatser har tidigare gjorts om resultatutjämning i andra branscher men för fotbollsbranschen är liknande studier väldigt sällsynta.

Förädlingsvärdemodellen har enligt tidigare forskning möjlighet att redovisa företags hållbara ansvarstagande på ett systematiskt och reglerat sätt vilket gör arbetet med hållbarhet möjligt att revidera och jämföra. Studiens syfte är att empiriskt testa en modifierad förädlingsvärdemodell och analysera svenska börsföretags förädlingsvärde fördelat mellan fyra hållbarhetsdimensioner. Vidare är syftet att se om skillnader i fördelningen av förädlingsvärdet finns mellan företag i olika storlekar och branscher.   Studien har gjorts genom kvantitativ metod och deduktiv ansats. Som tillvägagångssätt har innehållsanalys av företagens årsredovisningar valts. För att bearbeta och presentera datan har genomsnittsvärden och tabeller tagits fram.   Studiens empiriska resultat visar att svenska börsföretags hållbara ansvarstagande skiljer sig åt beroende på företagsstorlek och bransch. Slutsatser som dras är bland annat att stora företag tar ett större hållbarhetsansvar än små och medelstora företag samt att branscherna teknologi, hälsovård och industri är de branscher som tar det största hållbara ansvarstagandet.   Studiens praktiska resultat är att förädlingsvärdemodellen empiriskt testats och visat sig kunna användas för att analysera företags hållbara ansvarstagande. Det teoretiska resultatet är att skillnader i hur svenska börsföretag fördelar sina förädlingsvärden kan förklaras genom intressentteorin, legitimitetsteorin och enterpriseteorin. Förslag till fortsatt forskning är att testa modellen på fler företag i Sverige och i andra länder samt att testa beroendet mellan fördelningen, storlek och bransch. / The value added statement is a model that makes the sustainable responsibility taken by companies able to audit and compare in a systematic and regulated way. This study aims to empirically test a modified value added statement and analyze the Swedish listed companies value added distributed between the four dimensions of sustainability. Furthermore, the purpose is to see whether there are differences in the distribution of value added between companies of different sizes and industries.   The study is conducted with quantitative method, a deductive approach and content analysis of annual reports. To process and present the data, the average values ​​and tables have been produced.   The results shows that the model can be used to measure the listed Swedish companies' sustainable responsibility. The results also shows differences between small and medium-sized enterprises and large companies, and between companies in different industries. Conclusions that are drawn are that large companies and the industries technology, healthcare and industry are taking the biggest sustainable responsibility.   Suggestions for future research is to test the model on other companies in Sweden and in other countries. Other suggestions is to test the relations between the variables. The study's contribution is that the value added statement is empirically tested and proved to be useful to see the companies’ sustainable responsibility. The study also shows that the model can be used to see differences between companies of different size and industry, which can be explained by the stakeholder, legitimacy and enterprise theory.

Studien analyserar effekterna av inträdesregleringar på svenska industriers produktivitetstillväxt och om det föreligger någon skillnad i effekten mellan tillverkningsindustrin jämfört med övriga industrier. Variablerna för inträdesregleringar, hämtade från Doing Business av World Bank Group, är kostnaden för att starta upp ett företag samt det inbetalda minimikapitalet som krävs av en entreprenör för att starta upp ett företag. Syftet besvaras ekonometriskt där data från Statistiska centralbyrån och World Bank Group under tidsperioden 2004-2013 struktureras som paneldata. Totalt inkluderar studien data från 154 industrier. Resultatet visar att inträdesregleringar har en positiv effekt på förädlingsvärdestillväxten hos de svenska industrierna. Den positiva effekten av variabeln kostnad på förädlingsvärdestillväxten är större hos tillverkningsindustrin jämfört med hos övrig industri. Däremot finns det ingen signifikant skillnad i effekten av inbetalt minimikapital på förädlingsvärdestillväxten mellan tillverkningsindustrin och övrig industri. Resultatet är i medhåll med public choice teorin samt Bains teori kring inträdesregleringar, där hårdare, mer kostsamma regleringar leder till en ökad produktivitetstillväxt. / This study analyzes the effects of entry regulations on industries’ productivity growth in Sweden, measured as value added growth, and if there exists some differences in the effect between manufacturing industries compared to other industries. Two regulatory variables are used in this study, the cost to start up a business and the paid-in minimum capital required for an entrepreneur to start up a business, both from World Bank Group’s Doing Business. The study is an econometric study of Swedish industries during the time period 2004-2013. Data is structured as a panel data taken from the Statistics Sweden and World Bank Group. The result shows a positive effect of entry regulations on the value added growth in Swedish industries. The positive effect of the cost variable on value added growth is greater in the manufacturing industry compared to other industries. There is no significant difference in the effect of paid-in minimum capital on the value added growth between the manufacturing industry and other industries. The results are consistent with the public choice theory and Bain’s theory of entry regulations, where more strict regulations such as higher entry costs lead to an increase in productivity.