This essay has examined the effects that new issues had on the four Swedish football clubs that are organized as sport limited companies. The difference between a limited company and a sporting limited company is that the clubs always have majority ownership by the 51% rule. Previous research on sport limited companies and on new issues has been associated with the agent theory and the pecking order theory in order to explain the effects. The thesis is a qualitative study with an inductive approach, where the interviews have been selected as the method of collecting data. Through the years the clubs have performed new issues several times. The study says that the clubs perform a new issue for two reasons, either for investment purposes or because they have a poor economy and must collect liquid assets. Another difference between a sport limited company and a limited company is that sport limited companies do not measure the classic key figures, only the subscription rate and equity. If a new issue is implemented at the right time, it can have positive effects in the short and long term for sport limited companies.

Svensk Elitfotboll har på senare år blivit en bransch där pengar har fått en allt större roll. Bland annat har löner till spelare ökat och till det stora hela behöver en klubb inom svensk elitfotboll ha en god ekonomi, dels för att kunna konkurrera med andra klubbar men även för att erhålla elitlicens från Svenska Fotbollsförbundet.   Denna undersökning har som syfte att undersöka om det finns ett samband mellan svenska elitfotbollsklubbars ekonomi och sportsliga resultat. Det som huvudsakligen undersökts är om en dålig ekonomi hos klubbar påverkar de sportsliga resultaten. För att ta reda på detta har data från olika klubbars årsredovisningar inhämtats och satts in i en ekonomisk modell för uträkning av ekonomisk utsatthet. I kombination med detta har en rankingmodell för mätning av sportsliga resultat använts och till sist gjordes ett korrelationstest för att mäta sambandet mellan de två.   Resultatet visar att det finns ett samband mellan ekonomisk utsatthet och sportsliga resultat och främst de resultat som kommer i direkt anslutning till det aktuella räkenskapsåret. Resultatet som framkommit kan vara en riktlinje för svenska elitfotbollsklubbar att ha i åtanke för sin framtida verksamhet. Detta ger fog för vidare undersökning av fenomenet för att ytterligare se hur stor vikt en ekonomisk medvetenhet kan ha för sportsliga resultat.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar den ekonomiska ställningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsättning på över 40 miljoner euro.   Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie där årsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjälp av dessa rapporter upprättas sedan förädlingsvärdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat på ekonomisk ställning. Det är dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen är upplagd på det viset att den baserar sig på en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tänkas påverka klubbarnas ekonomiska ställning. Dessa faktorer analyseras sedan var för sig innan analysdelen avslutas med en justerad analysmodell där enbart de faktorer som visat sig ha ett samband med eller annan inverkan på fotbollsklubbarnas ekonomiska ställning ingår. För att få praktiska synpunkter gällande studiens modeller och de faktorer som undersöks genomförs även en intervju med en representant från svenska fotbollsförbundet.   Resultat och Slutsats: Av de faktorer som undersökts i studien har samband med fotbollsklubbarnas ekonomiska ställning kunnat påvisas för storlek, sportsliga framgångar, institutionella faktorer samt ”Equity theory”. För nationellt ursprung och resultatutjämning har däremot inget samband med ekonomisk ställning kunnat styrkas.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till framtida forskning är att undersöka resultatutjämning i fotbollsbranschen. Flera studier med intressanta slutsatser har tidigare gjorts om resultatutjämning i andra branscher men för fotbollsbranschen är liknande studier väldigt sällsynta.

Inledning Under många år har det varit svårt för fotbollsklubbarna i allsvenskan att locka publik till sina matcher och de senaste 10 åren har det dessutom byggts nya arenor med större publikkapacitet. För att attrahera fler åskådare till fotbollsmatcherna är marknadsföring en viktig del där problematiken ligger i att det är flera delar som behöver samordnas. Syfte Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva hur fotbollsklubbarna arbetar med olika marknadsföringsstrategier för att locka mer publik till matcherna. Studien grundas på de lag som spelar på fotbollsarenor som byggts eller renoverats de senaste tio åren. Metod Genom relevanta vägval har studiens frågeställning kunnat besvaras. Det genom insamling av material i form av teoretiskt material från litteraturen och genom intervjuer. Studien har utgått från en hermeneutisk forskningsprocess för att tolka det insamlade materialet. Slutsats Fotbollsklubbarna i studien använder sig på något sätt av alla de marknadsföringsstrategier som har presenterats. Det behövs dock läggas mer arbete på att få en bättre balans mellan dem för att kunna skapa en framgångsrik marknadsföring. Lyckas de få en liten höjning av publikantalet kan det i slutändan hjälpa då folk lockar folk.

Titel: Bollen är rund, allt kan hända - Ekonomistyrning i Allsvenska fotbollsklubbar   Författare: Jonna Andersson och David Åberg   Handledare: Krister Bredmar   Bakgrund: De senaste åren har flera fotbollsklubbar hamnat i ekonomisk kris och hotats av konkurs. Styrning är komplex då intäkter och kostnader är beroende av sportsliga fram- och motgångar. Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) har vissa ekonomiska krav på klubbarna för att de ska få tillhandahålla sin elitlicens. Med detta i åtanke vore det intressant att veta vilka medel som klubbarna använder för att styra sin ekonomi.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera hur fotbollsklubbarna som spelar i Allsvenskan 2017 styr sin ekonomi och analysera huruvida lämpade dessa styrmedlen är i den osäkra och oförutsägbara framtiden som de verkar i där ekonomin och sportsliga framgångar är beroende av varandra. Vidare är syftet att se om det finns indikationer på att professionaliseringen gällande ekonomistyrningen har ökat.   Metod: För att uppfylla syftet har en induktiv ansats gjorts med en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer via telefon och mejl. Det empiriska insamlade materialet från åtta Allsvenska klubbar har vi sedan förklarat genom olika teorier.   Slutsats: Av det empiriska materialet kan vi se att klubbarna använder sig av styrmedel så som budget, prognos, nyckeltal och olika mål för att driva sin verksamhet. Flera av klubbarna vittnar om att professionaliseringen inom styrningen har ökat och vi kan se att klubbarna övergår från ideell till kommersiell verksamhet. Nyckelord: Ekonomistyrning, styrmedel, Allsvenskan, fotbollsklubbar, ideell förening, verksamhetsstyrning

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Jiffer & Roos (1999) A-ERIC modell för att strukturera målen i olika kategorier. Utredningens resultat visar på att association är den viktigaste kategorin och en av de största anledningarna till att fotbollsklubbar sponsras. Vidare framkommer att möjligheten till exponering samt potentialen för att underhålla samt skapa nya relationer med olika intressenter är viktiga mål. Det har inte framkommit några fastställda skillnader beroende på typ av företag gällande sponsring av allsvenska fotbollsklubbar. Det har inte heller framkommit några nya mål som inte nämnts i litteraturen.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka mål företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mål anses vara. Det undersöks även om det kan urskiljas några skillnader beroende på företagets geografiska verksamhetsområde. För att uppfylla syftet har en enkätundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mål, hämtade ur litteraturen, har värderats av respondenterna. De har även givits tillfälle att framföra andra mål de anser vara viktiga. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Jiffer &amp; Roos (1999) A-ERIC modell för att strukturera målen i olika kategorier. Utredningens resultat visar på att association är den viktigaste kategorin och en av de största anledningarna till att fotbollsklubbar sponsras. Vidare framkommer att möjligheten till exponering samt potentialen för att underhålla samt skapa nya relationer med olika intressenter är viktiga mål. Det har inte framkommit några fastställda skillnader beroende på typ av företag gällande sponsring av allsvenska fotbollsklubbar. Det har inte heller framkommit några nya mål som inte nämnts i litteraturen.

Title: Nu är det dags för fotboll 2.0 I En studie om hur fotbollsklubbar i allsvenskan arbetar med relationsmarknadsföring med hjälp av sociala medier. Short explanation of the title We chose the title “Nu är det dags for fotboll2.0”because it relates to the social habits that occurs between individuals within society today. People are more interactive online than before due to the development of Web 2,0 and social medias. Main purpose The main purpose of this thesis is to describe how professional football clubs use social media tools to establish, maintain and develop relationships with costumers within the field of sports. Methodology The thesis is based on a qualitative research with an inductive approach to make it possible to create a depth within the research. In addition, we have a hermeneutic perspective to build an understanding for the hard labour that is put in action by workers in the football clubs only for the reasons of making relationships possible and strengthening bonds by using social media tools. We have gathered the empirical information trough interviews with main leaders within chosen organizations that use social media tools on an every day basis. Also, the theoretical framework is assembled on primary and secondary sources such as scientifically articles, literature, and well-known websites that are somehow connected to social media and relationship management. Conclusion The clubs work with relationship marketing through social media by creating a gravitational pull to their organisations through providing a constant flow of information. The organisations use social media information channels, but also as web-based meeting places encouraging discussions and feedback. Social media is used as a tool for creating a unified experience around the organisations and its product.

No description available.

No description available.