Hållbarhetsredovisning för stora företag har inte alltid varit obligatoriskt. År 2017 infördes en lagändring i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) i Sverige som innefattade att det är obligatoriskt för stora företag att upprätta en hållbarhetsredovisning. Företagkan välja att följa Global Reporting Initiative standarder som ger riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska konstrueras, där bland annat principen om att både positiv och negativ information ska redovisas i företags hållbarhetsredovisningar.Syftet med studien blir att identifiera legitimitetsstrategier som används av de svenska storbankerna vid kommunikation av negativ miljömässig och social information. Vidare är syftet att studera kring hur bankerna ställer sig till lagändringen i årsredovisningslagen(SFS 1995:1554) samt Global Reporting Initiative under tidsperioden 2015-2019. I studiens referensram förklaras begreppen hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative och negativ information inom de sociala och miljömässiga dimensionerna. Vidare presenteras signalteorin, informationsasymmetri och kommunikation, legitimitetsteorin samt legitimitetsstrategier från tidigare studier för att analysera studiens empiri i analysen. Studien består av en kvalitativ forskningsansats där hållbarhetsredovisningar för fyra storbanker i Sverige har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Empirin presenterar studiens identifierade legitimitetsstrategier som har namngetts till: bortresonerande, utförd åtgärd, framtida åtgärd, okommenterad, angiven fakta och normalisering. Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras att storbankerna i Sverige använder legitimitetsstrategier vid kommunikation av negativ information för att bibehålla, skapa eller reparera legitimitet. Två av Chos (2009) identifierade strategier kunde sammankopplas med studiens strategier medan fyra av de sex identifierade strategierna i studien har kunnat sammankopplas med Hahn och Lülfs(2014) studie. Två identifierade strategier kunde inte sammankopplas med tidigare studier, därmed presenteras dessa som tillägg till tidigare studier. Utifrån studiens analys kan det  konstateras att lagändringen i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) inte har haft ett inflytande på hur storbankerna kommunicerar ut information. Det konstateras dock att GRI har haft ett inflytande på hur storbankerna väljer att kommunicera utinformation.

Sedan flera år tillbaka har det diskuterats hur samt vilket ansvar som företag bör ta inom samhället. Idag är det en självklarhet att företag bör arbeta för hållbarhet samt med Corporate Social Responsibility samtidigt som de måste redovisa sitt arbete enligt lag. Lagen specificerar dock inte hur eller på vilken detaljnivå hållbarhetsarbete ska kommuniceras på ett transparent sätt. I denna studie undersöks hur Corporate Social Responsibility samt hållbarhetsarbete kommuniceras i hållbarhetsredovisningar från sex svenska företag inom dryckesbranschen. Studien har konceptualiserat olika teman genom en innehållsanalys av hållbarhetsredovisningar från Kiviks Musteri, Spendrups, The Absolut Company, Carlsberg Group, Åbro och Kopparbergs Bryggeri som täcker en period om fyra år. Studiens resultat tyder på att hållbarhet kommuniceras på olika sätt av företagen samt att alla företag knyter an globala mål för hållbar utveckling och den svenska årsredovisningslagen till sin verksamhet. Det återfinns även en skillnad gällande detaljnivå och abstraktion i kommunikationen från företagen trots att alla följer samma juridiska redovisningskrav gällande hållbarhet. Anledningen till att företagens hållbarhetskommunikation skiljer sig åt är för att företagen försöker nå en högre grad av legitimitet, arbeta utifrån fler hållbarhetsdimensioner samt inkorporera fler intressentgrupper. Genom en mer detaljerad kommunikation mot flera intressentgrupper anses företagen försöka ta hänsyn till ”själen av lagen” och skapa en högre legitimitetsuppfyllnad istället för att endast följa lagen. / During many years it has been discussed how and which responsibilities businesses should undertake in the society where they operate. Today it is obvious that businesses should work towards sustainability and with Corporate Social Responsibility at the same time as they need to account and present their social and sustainability work in accordance with existing legislations. However, the law does not specify the level of detail at which the sustainability work should be communicated in a transparent way which thus creates a problem. This study examines how Corporate Social Responsibility and sustainability work is communicated in the sustainability reports from six Swedish companies in the brewing industry. The study has conceptualized different themes, by using a qualitative content analysis, from the communication in the sustainability reports of Kiviks Musteri, Spendrups, The Absolut Company, Carlsberg Group, Åbro and Kopparbergs Bryggeri during a period of four years. The results from the study implies that sustainability is communicated in different ways by the companies and that all the companies align their operations to global goals for sustainable development and the Swedish annual accounting act. It has also been found that there seems to be a difference in levels of detail and abstraction in the communication from companies even though they all follow and are bound to the Swedish annual accounting act. The reason as why the communication regarding sustainability differs between the companies is explained through the goal of achieving a higher level of legitimacy, working through more sustainability dimensions, and trying to incorporate more stakeholdergroups. Through a more detailed communication towards more stakeholdergroups it is believed that the companies are trying to take “the soul of the law” into consideration, to reach a higher legitimacy fulfillment, instead of only following the law.

Thinking sustainably is becoming increasingly important among companies. Today, there are demands from both stakeholders and the law to conduct sustainable operations. Companies have a social and ethical responsibility to achieve competitive advantage and a good corporate reputation. This is one reason why more and more companies today establish sustainability reports for their operations. It can be questioned whether the sustainability report is sufficient or if it is deficient. This study describes and explains the content of the sustainability report by analyzing the adequacy of the report and how it may develop in the near future. The essay is based on interviews with eleven respondents who are divided into four professional groups, accountants, companies, investors and academics. These professional groups have contributed an external and internal perspective to the sustainability report, which has provided a deeper understanding of the subject. The essay is based on a qualitative method with a deductive approach. There, the data material has been analyzed with the help of the theory section in order to be able to answer the essay's purpose and questions. The conclusion of the study is that the sustainability report is deficient, which is due to a lack of framework and regulation. The new regulation and framework of the future is well needed, but there is a clear doubt about the implementation.