This master’s thesis investigates the preparedness of a selection of medium-sized Swedish construction companies for the upcoming Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). By examining the companies’ awareness and knowledge of the new regulation, this thesis aims to provide insights into the challenges and opportunities they may encounter. The research questions explored include: the extent of these companies’ knowledge and understanding of the CSRD requirements, the most challenging aspects of these regulations, and the potential impact of the CSRD on their sustainability practices.  The results shows that the examined medium-sized Swedish construction companies has limited knowledge about the CSRD. The companies face a number of challenges in connection to their ability to comply to the CSRD. The most prominent challenge was found to be External data collection - scope 3. Furthermore, the companies believe that by complying with the CSRD it will make them more sustainable. However, the companies believe the tools and methods needed to comply with the CSRD could affect their profitability. Nevertheless the companies generally believe that this need for resources can become a long-term investment and thereby make them more sustainable and profitable. / Denna masteruppsats undersöker beredskapen hos ett urval av medelstora svenska byggföretag för det kommande Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Genom att undersöka företagens medvetenhet och kunskap om den nya förordningen syftar denna avhandling till att ge insikter om de utmaningar och möjligheter de kan möta. Forskningsfrågorna som undersöks inkluderar: omfattningen av dessa företags kunskap och förståelse för CSRD kraven, de mest utmanande aspekterna av dessa förordningar och den potentiella inverkan av CSRD på deras hållbarhetspraxis.  Resultaten visar att de undersökta medelstora svenska byggföretagen har begränsad kunskap om CSRD och ESRS. Företagen står inför ett antal utmaningar i samband med deras förmåga att följa CSRD. Den mest framträdande utmaningen visade sig vara extern datainsamling - scope 3. Vidare tror företagen att genom att följa CSRD kommer det att göra dem mer hållbara. Företagen tror dock att de verktyg och metoder som behövs för att följa CSRD kan påverka deras lönsamhet. Trots det tror företagen generellt att detta resursbehov kan bli en långsiktig investering och därmed göra dem mer hållbara och lönsamma.

Globalisering och klimatförändringar har bidragit till en ökad medvetenhet och krav på handling hos dagens företag. Samhällsförändringarna har lett till att hållbarhetsarbete idag är en naturlig del av verksamheten inom många företag men kommunikationen av detta har tidigare till stor del varit frivillig. I december 2016 trädde en lagförändring i kraft gällande krav på hållbarhetsrapportering för stora företag som uppfyller minst ett av tre gränssnitt: över 250 anställda, 175 Mkr i balansomslutning och 350 Mkr i nettoomsättning. Tidigare studier inom liknande områden indikerar att ledningens engagemang är en förutsättning för att möjliggöra en intern hållbar förändring, vilket gör det intressant att undersöka påverkan av lagen utifrån ett ledningsperspektiv. Studiens syfte är således att undersöka hur lagförändringen har påverkat företagsledningens hållbarhetsarbete. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med företagsrepresentanter från tre företag från olika branscher, både på lednings- samt på verksamhetsnivå. Analysen baseras på en teori om fem nyckelfaktorer för en effektiv ledare inom hållbarhet: goal clarity, role clarity, relevant knowledge, relevant competencies & resources och self-esteem. Resultatet tyder på att de faktorer som påverkas i högst grad av lagförändringen är self-esteem och relevant knowledge, medan goal clarity och relevant competencies & resources påverkas till viss del. Role clarity förefaller vara oförändrat.

Today, issues regarding sustainability seem to be a well-known occurrence for many, resulting in companies paying more attention to what they say and do. Therefore, it is important for companies to establish a sustainability report, seemingly functioning as a way of letting stakeholders know that they are taking responsibility. The problem with such reports is that various legitimacy strategies can be employed when demonstrating their results. This study sheds light on how the Swedish food industry, specifically ICA, Coop and Axfood, take advantage of these strategies in order to refine their negative results. Furthermore, the study takes a contrasting approach, acknowledging any possible changes in how the three companies have exploited these strategies over the past five years. By adopting a qualitative method, 15 sustainability reports from the aforementioned companies were examined, showing that five different legitimacy strategies were used when laying out negative results. For instance, it was clear that the companies often utilized a” call-to-action” strategy, portraying a work for change. This transformed negative results into positive ones, consecutively legitimizing their actions. Concludingly, the companies regularly employ these strategies and there was no specific change in their way of using them.

Dagens samhälle lägger mer fokus på hållbarhet än tidigare, där institutionella investerare är en central aktör, vilket gör att intresset för hållbara investeringar växer. Institutionella investerare har skiftat fokus mot mer hållbara investeringar på grund av press från deras kunder och företagen har idag ett stort socialt ansvar, grundat på sociala-, bolagsstyrnings- och miljökriterier. Aktörer på finansmarknaden erbjuder idag ett stort antal gröna fonder, där de ställer hållbarhetskrav på bolaget som ingår i fonden. Företagen som ger ut hållbarhetsrapporten har även ett ökat engagemang för att ge ut rapporter av hög kvalité, samtidigt som kraven på rapporterna har ökat. 2014 presenterades ett nytt EU-direktiv som ligger till grund för den svenska lagstiftning som trädde i kraft 2016. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att bolag med en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport och företagen ska även lämna upplysningar kring sociala förhållanden, miljö, personal, korruption och mänskliga rättigheter. Vilka icke-monetära värde som skapas genom en hållbarhetsrapport har till viss del undersökts, men vilka faktorer som bidrar till detta värde har inte tydligt förklarats. Därav var syftet med studien att genom ett tjänstelogiskt perspektiv förstå vilka värdefaktorer i hållbarhetsrapporteringen som påverkar värdeförslaget baserat på icke-monetära värden till institutionella investerare. Genom förståelse för existerande brister i dagens hållbarhetsrapporter kopplat till lagkrav och extern granskning var syftet att presentera hur ett tydligare värdeförslag kan uppnås i framtiden. I studien tillämpades en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med 11 respondenter med goda kunskaper inom området. Resultatet visar på att det finns värdefaktorer som skapar ett värdeförslag idag, där de mest centrala faktorerna var information kring risker och möjligheter, samt hur bolagets självkännedom kan gynna både företagets interna verksamhet och externa kommunikation. De främsta bristerna som i hållbarhetsrapporterna var bristen på jämförbarhet och bristen på tydliga, kvantifierbara mål. För att skapa ett tydligare värdeförslag föreslogs fortsatt samarbete mellan aktörerna, en ökad extern granskning, enhetliga ramverk samt ändrat lagstiftning för att driva utvecklingen kring rapporteringen framåt.

Hållbarhetsarbete har fått en större roll i företag och det har blivit allt vanligare att företag frivilligt väljer att upprätta hållbarhetsrapporter, trots att de inte omfattas av lagkrav. Det finns ett befintligt forskningsgap beträffande om det uppstår någon marknadsreaktion i samband med publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter på den svenska aktiemarknaden. Studien syftar därför till att undersöka om informationen i frivilliga hållbarhetsrapporter är värderelevant för investerare på den svenska aktiemarknaden vid investeringsbeslut. Undersökningen genomförs med hjälp av en eventstudie samt en regressionsanalys. Som mått för marknadsreaktioner undersöks abnormal handelsvolym i företagens aktier i samband med publicering av hållbarhetsrapporten. Utifrån studiens resultat kan det fastställas att det inte finns något samband mellan publicering av frivilliga hållbarhetsrapporter och abnormal handelsvolym på den svenska aktiemarknaden. Resultatet visar således att informationen i sådana rapporter inte är värderelevant vid investeringsbeslut och ignoreras av investerare på den svenska aktiemarknaden.

Climate change is often the main environmental focus in corporate sustainability reporting, but corporations’ impacts stretch further, making it is necessary to consider additional aspects such as biodiversity, freshwater scarcity, and pollution. While some studies aiming to downscale the planetary boundary framework onto smaller settings does exist, literature for company scales is scarce. This degree project aimed to explore how the planetary boundary framework can be integrated to complement current sustainability reporting practices. More specifically this was done by associating the planetary boundaries control variables with reportable proxies that can be applied as a basis for a more comprehensive approach to the environmental sustainability focus of companies. Next, and based on those proxies, an overall reporting structure was developed, followed by the performance of a case study where the current data gaps and enhancement necessities of Ericsson’s direct operation were assessed. This study does not consider the safe operating spaces of the planetary boundaries and will thus not elucidate whether a company is doing enough but rather help companies monitor the change in the suggested proxies over time. This study is based on data collected through an extensive literature review, interviews, and workshops with employees from Ericsson, Houdini Sportswear and Future Earth. The literature review identified nine studies that has previously defined proxies for local settings, which laid the foundation for fourteen reportable proxies. Further, the reporting structure provides an indication of which company activities are relevant for the proxies and suggests the associated granularity. The spatiality of the proxies differs, ranging from global to local settings and the temporality varies from annual to seasonal measurements. Some proxies are furthermore recommended to include additional assessments to expand the context and outcome of the proxies. The granularity of data currently gathered by Ericsson needs to be refined and complemented with additional measurements before applying the proxies. The holistic perspective of the planetary boundary framework and the lack of previous research causes uncertainties that should be addressed before applying the suggested reporting structure. Additional research is necessary to cover the supply and value chains of operations, which is likely to cause a significant share of the environmental impact. / Företags hållbarhetsrapportering tenderar idag idag att främst fokusera på koldioxid utsläpp och klimatförändringar. Det finns dock ytterligare aspekter av företagens miljöpåverkan som bör inkorporeras, såsom biodiversitet, landanvändning och vattenbrist. Vetenskapliga studier har undersökt möjligheterna att skala ner ramverket för de planetära gränserna, men forskning relaterad till hållbarhetsrapporter har endast genomförts i begränsad skala. Detta examensarbete ämnar undersöka hur de planetära gränserna kan integreras i företags hållbarhetsrapportering. Detta har åstadkommits genom att de nuvarande kontrollvariablerna har översatts från global till lokal nivå. Utöver detta har även en översiktlig rapporteringsstruktur föreslagits som inkluderar datainsamling såväl som önskad granularitet. Slutligen undersöktes även Ericssons hållbarhetsrapportering och datainsamling relaterat till företagets direkta operation för att fastslå vilken data som saknades samt vilka åtgärder som skulle krävas för att implementera rapporterings strukturen. Den utvecklade rapporteringsstrukturen tar ej hänsyn till de planetära gränsernas gränsvärden och ämnar inte fördela dessa mellan företag. Denna studie klargör därav inte huruvida företags befintliga hållbarhetsarbete är tillräckligt. Detta examensarbete är baserad på data insamlad från en omfattnade litteraturundersökning samt intervjuer och workshops med anställda på Ericsson, Houdini och Future Earth. Litteraturundersökningen identifierade nio studier som tidigare definierat mätbara parametrar för de planetära gränsernas kontrollvariabler, vilket lade grunden för de fjorton parametrar som definierades i denna studie. Den föreslagna rapportstrukturen specificerar vilka företagsaktiviteter som är relevanta för respektive parameter, samt rekommenderar vilken granularitet som bäst representerar de planetära gränserna och leder till bästa möjliga kontext. Mappningen av Ericssons nuvarande datainsamling på det föreslagna ramverket fastställer att den nuvarande granulariten behöver förfinas samt att datainsamlingen behöver utökas för att kunna applicera parametrarna i framtiden. De planetära gränserna är definierade holistiskt vilket försvårar appliceringen på en lokal nivå. Bristen på studier relaterade till hållbarhetsrapportering har även medfört osäkerheter vilket bör tas i beaktande. Slutligen, ytterligare studier rekommenderas för att studera Ericssons leverans och värdekedja, där en mer omfattande miljöpåverkan förväntas ske.