Allt fler företag väljer idag att hållbarhetsrapportera. En av anledningarna till detta kan vara att de ser det som en nödvändighet att vara transparenta för att behålla eller skapa legitimitet. Det har dock visats sig att företag många gånger är rädda att redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten ska leda till att de förlorar legitimitet om aspekterna inte visar sig vara i linje med vad som av samhället anses korrekt. Trots osäkerheten kring detta är tidigare studier om hur företag faktiskt redovisar just negativa aspekter få. Där vill denna studie bidra till forskningsfältet genom att (1) identifiera vilka legitimitetsstrategier företag noterade på Large Cap använder sig av vid redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten (2) kartlägga i vilken utsträckning dessa legitimitetsstrategier används och (3) analysera och pröva samband mellan storlek, synlighet i media, branschtillhörighet samt rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. En totalundersökning företag noterade på Stockholmsbörsen Large Cap som hållbarhetsrapporterar enligt GRIs riktlinjer genomfördes för att besvara studiens syfte. Studien visar att företag noterade på Large Cap främst använder sig av verkliga legitimitetsstrategier där syftet är att vilja förändra något. Vidare framkommer att ytterligare en legitimitetsstrategi, kontrollerbarhetsrationalisering, förekommer bland de minsta och största företagen. Det framkommer även att det finns ett samband mellan storlek samt synlighet i media och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Däremot pekar studien i riktning mot att det inte förekommer något samband mellan branschtillhörighet eller rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Överlag tyder studiens resultat på att företag noterade på Large Cap ligger i framkant gällande redovisning av negativa aspekter men att det kan finnas andra förklaringar till användningen av legitimitetsstrategier, exempelvis land, som ytterligare skulle behöva studeras.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för de konsekvenser som uppkommer till följd avett agilt arbetssätt. Dessutom ämnar uppsatsen bidra med en mer balanserad bild av det agilaarbetssättets effekt. Metod: Studien behandlar fenomenet agilitet och har tagit utgångspunkt i en kvalitativ studiemed en induktiv forskningsansats. Studien har även tillämpat en flerfallstudie därsemistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studien visar att medarbetare har upplevt en frånvarande ledning vid den agilaimplementeringen och att de tar beslut som inte går i linje med det agila arbetssättet.Medarbetarna har upplevt att det funnits ett fokus på den praktiska omställningen framförskapandet av de kulturella förutsättningarna som krävs för att arbeta agilt. Vidare visarstudiens resultat att mellancheferna har upplevt att de behövt ändra ledarstil och släppa ifrånsig makt till medarbetare som i sin tur har upplevt ett ökat ägandeskap. De agila arbetssättetmedför negativa aspekter såsom att det Agila Manifestet övertolkas för att passa in på allaverksamhetsområden och att flera parallella arbetssätt uppstår och leder till förvirring blandmedarbetarna. Vidare kan det agila arbetssättet medföra en högre stressnivå, en ökadarbetsbelastning, ett överskott på mellanchefer och exkludering av vissa grupper. / Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the consequences thatarise as a result of an agile way of working. In addition, the study aims to provide a morebalanced view of the impact of the agile way of working. Method: The study addresses the phenomenon of agility and is based on a qualitative studywith an inductive research approach. The study has applied a multiple case study wheresemi-structured interviews were used as the data collection method. Conclusion: The study shows that employees have experienced an absence of managementduring the agile implementation and that they make decisions that are not in line with theagile way of working. Employees have experienced that there has been a focus on thepractical transition rather than the creation of the cultural conditions required to work agile.Furthermore, the study results show that middle managers have experienced that they havehad to change their leadership style and transfer power to employees who in turn haveexperienced increased ownership. The agile way of working entails negative aspects such asthe Agile Manifesto being overinterpreted to fit in all areas of operation and several parallelways of working arise and lead to confusion among employees. Furthermore, the agileapproach can lead to higher stress levels, an increased workload, an excess of middlemanagers and the exclusion of certain groups.