Allt fler företag väljer idag att hållbarhetsrapportera. En av anledningarna till detta kan vara att de ser det som en nödvändighet att vara transparenta för att behålla eller skapa legitimitet. Det har dock visats sig att företag många gånger är rädda att redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten ska leda till att de förlorar legitimitet om aspekterna inte visar sig vara i linje med vad som av samhället anses korrekt. Trots osäkerheten kring detta är tidigare studier om hur företag faktiskt redovisar just negativa aspekter få. Där vill denna studie bidra till forskningsfältet genom att (1) identifiera vilka legitimitetsstrategier företag noterade på Large Cap använder sig av vid redovisning av negativa aspekter i hållbarhetsrapporten (2) kartlägga i vilken utsträckning dessa legitimitetsstrategier används och (3) analysera och pröva samband mellan storlek, synlighet i media, branschtillhörighet samt rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. En totalundersökning företag noterade på Stockholmsbörsen Large Cap som hållbarhetsrapporterar enligt GRIs riktlinjer genomfördes för att besvara studiens syfte. Studien visar att företag noterade på Large Cap främst använder sig av verkliga legitimitetsstrategier där syftet är att vilja förändra något. Vidare framkommer att ytterligare en legitimitetsstrategi, kontrollerbarhetsrationalisering, förekommer bland de minsta och största företagen. Det framkommer även att det finns ett samband mellan storlek samt synlighet i media och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Däremot pekar studien i riktning mot att det inte förekommer något samband mellan branschtillhörighet eller rapporteringsområde och företag noterade på Large Caps legitimitetsstrategier. Överlag tyder studiens resultat på att företag noterade på Large Cap ligger i framkant gällande redovisning av negativa aspekter men att det kan finnas andra förklaringar till användningen av legitimitetsstrategier, exempelvis land, som ytterligare skulle behöva studeras.

Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen för de konsekvenser som uppkommer till följd avett agilt arbetssätt. Dessutom ämnar uppsatsen bidra med en mer balanserad bild av det agilaarbetssättets effekt. Metod: Studien behandlar fenomenet agilitet och har tagit utgångspunkt i en kvalitativ studiemed en induktiv forskningsansats. Studien har även tillämpat en flerfallstudie därsemistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Slutsats: Studien visar att medarbetare har upplevt en frånvarande ledning vid den agilaimplementeringen och att de tar beslut som inte går i linje med det agila arbetssättet.Medarbetarna har upplevt att det funnits ett fokus på den praktiska omställningen framförskapandet av de kulturella förutsättningarna som krävs för att arbeta agilt. Vidare visarstudiens resultat att mellancheferna har upplevt att de behövt ändra ledarstil och släppa ifrånsig makt till medarbetare som i sin tur har upplevt ett ökat ägandeskap. De agila arbetssättetmedför negativa aspekter såsom att det Agila Manifestet övertolkas för att passa in på allaverksamhetsområden och att flera parallella arbetssätt uppstår och leder till förvirring blandmedarbetarna. Vidare kan det agila arbetssättet medföra en högre stressnivå, en ökadarbetsbelastning, ett överskott på mellanchefer och exkludering av vissa grupper. / Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the consequences thatarise as a result of an agile way of working. In addition, the study aims to provide a morebalanced view of the impact of the agile way of working. Method: The study addresses the phenomenon of agility and is based on a qualitative studywith an inductive research approach. The study has applied a multiple case study wheresemi-structured interviews were used as the data collection method. Conclusion: The study shows that employees have experienced an absence of managementduring the agile implementation and that they make decisions that are not in line with theagile way of working. Employees have experienced that there has been a focus on thepractical transition rather than the creation of the cultural conditions required to work agile.Furthermore, the study results show that middle managers have experienced that they havehad to change their leadership style and transfer power to employees who in turn haveexperienced increased ownership. The agile way of working entails negative aspects such asthe Agile Manifesto being overinterpreted to fit in all areas of operation and several parallelways of working arise and lead to confusion among employees. Furthermore, the agileapproach can lead to higher stress levels, an increased workload, an excess of middlemanagers and the exclusion of certain groups.

Legitimitet är något som bolag eftersträvar, detta gäller särskilt för green-tech bolag som är till för att lindra marknadens hållbarhets misslyckanden. Transparensen kring negativ information är något som tidigare forskning är oense om. Där vissa studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskadande medan andra studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskapande. Kommunikationen mellan företagen och intressenter är även centralt för företagen i eftersträvan av legitimitet. En viktig kommunikationskanal för många företag när det kommer till hållbarhet, är företagens hållbarhetsrapporter. Studiens övergripande syfte att skapa förståelse för hur green-tech bolag kommunicerar hållbarhet för att eftersträva legitimitet. Den teoretiska referensramen grundar sig i legitimitetsteorin och kommunikationsstrategier. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallsstudie av fjorton europeiska green-tech bolag. Resultatet genererades genom en omfattande innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från de utvalda företagen. Analysen bestod av kodning där olika legitimitetstaktiker, kommunikationsstrategier och positiva och negativa aspekter identifierades.  Resultatet från den här studien indikerar att den mest använda legitimitetstaktiken var framtidsinriktning som handlar om att upprätthålla legitimitet. Vilket indikerar att green-tech företag besitter legitimitet och strävar efter att bevara den. Studien fann att den mest frekvent använda kommunikationsstrategin var involvering av intressenter vilket handlar om att green-tech företagen aktivt involverar intressenter i sitt hållbarhetsarbete. Studien indikerar att det sker en strategisk balansering av positiva och negativa aspekter där båda aspekterna återfanns och att taktiken manipulativa övertygelser användes för att bemöta negativa aspekter med positiva aspekter. / Legitimacy is a pursuit for companies, particularly for green-tech firms aimed at alleviating market sustainability failures. The transparency surrounding negative information has been subject to disagreement in previous research. While some studies depict the communication of negative information as legitimacy-damaging, others portray it as legitimacy-building. Communication between companies and stakeholders is also pivotal in the pursuit of legitimacy. A crucial communication channel for many companies concerning sustainability is their sustainability reports. The overarching aim of this study is to understand how green-tech companies communicate sustainability to pursue legitimacy. The theoretical framework is grounded in legitimacy theory and communication strategies. To address the study's aim, a multiple case study of fourteen European green-tech companies was conducted. The results were generated through extensive content analysis of sustainability reports from the selected companies. The analysis involved coding to identify various legitimacy tactics, communication strategies, and positive and negative aspects. The findings indicate that the most utilized legitimacy tactic was future orientation, which pertains to maintaining legitimacy, suggesting that green-tech companies possess legitimacy and strive to preserve it. The study found that the most frequently used communication strategy was stakeholder involvement, indicating that green-tech companies actively engage stakeholders in their sustainability efforts. The study indicates that there is a strategic balancing of positive and negative aspects where both aspects were found, and that the tactic of manipulative persuasion was used to address negative aspects with positive ones.