Smärta är en subjektiv upplevelse som kan erfaras på olika sätt. Barns smärta skiljer sig från vuxnas och hanteras därför på olika sätt. När barn kommer i kontakt med vård är nålrelaterade procedurer något som kan framkalla mycket smärta och ångest hos barn. Det kan utgöra ett vårdlidande och ge problem i framtida vård.  Sjuksköterskan behöver ta hänsyn till barns ålder och erfarenhet och tillämpa individanpassad vård. Sjuksköterskan har dock inte alltid tillräckligt med kunskap kring barns smärtupplevelser. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur barns smärtupplevelser kan lindras vid nålrelaterade procedurer. Uppsatsen är en litteraturöversikt baserad på 14 artiklar varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och fem av både kvalitativ- och kvantitativ ansats. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2012, ss. 140-142) metod för litteraturöversikt till ett resultat bestående av tre kategorier och sex subkategorier. Distraktion, konventionell förberedelse och att finna barnets egna hanteringsstrategier är olika metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra smärtupplevelse hos barn. Om dessa tillämpas skapas en trygghet som kan utgöra grunden till ett gott vårdande där också familjen spelar en stor roll och bör involveras. Genom att skapa en bra vårdrelation som bygger på tillit kan sjuksköterskan tillgodose barnets behov och se till att barnet är delaktig i sin vård.

Bakgrund: Det är vanligt att barn som genomgår vårdrelaterade procedurer upplever smärta och oro i samband med dessa. Många gånger är denna smärta underdiagnostiserad och underbehandlad. Smärta och oro i samband med vårdrelaterade procedurer kan även leda till komplikationer vid framtida procedurer. Genom att använda distraktion som en form av smärtlindring kan sjuksköterskan potentiellt minska lidandet för både barnet och föräldrarna. Syfte: Syftet var att undersöka effekter av distraktionsmetoder på barn noll till tolv år avseende procedurrelaterad smärta. Syftet var också att visa eventuella styrkor och svårigheter med distraktionsmetoderna. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats, där 15 artiklar ingick vilka utgjordes av randomiserade kontrollerade studier. Dessa söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I de artiklar som granskats undersöktes flera olika typer av distraktion för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metoderna som undersöktes var teknologiska distraktionsmetoder, analoga distraktionsmetoder, standarddistraktion och sinnliga distraktionsmetoder. Majoriteten av dessa metoder visade sig ha god effekt avseende smärtlindring vid procedurrelaterad smärta hos barn noll till tolv år. Distraktionsmetoderna hade även oros- och stressreducerande effekt i samband med vårdrelaterade procedurer. Utöver nämnda fördelar påträffades ett antal styrkor och svårigheter med metoderna, så som ekonomiska fördelar, föräldrars belåtenhet och utbildning av vårdpersonal. Slutsats: Det finns ett flertal distraktionsmetoder att tillgå för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn i åldrarna noll till tolv år. Majoriteten av dessa har effekt när det kommer till att minska den procedurrelaterade smärtan. Utöver detta kunde även ett antal hinder och ytterligare fördelar med distraktion ses, däribland minskad stress och oro i samband med procedurerna, förkortad läkningsprocess och minskad tidsåtgång för proceduren samt att metoderna var lättanpassade och lämpliga i en pressad vårdmiljö. Eftersom smärtskattning och smärtlindring fortsätter vara en utmaning för vårdpersonalen anser vi att den här typen av kunskap bör kunna spridas och implementeras.

No description available.

Bakgrund Smärta orsakad av olika medicinska behandlingar och undersökningar kallas för procedursmärta och den vanligaste formen av procedursmärta är orsakad av kanyler. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande genom att tillämpa en personcentrerad vård. Procedursmärta kan orsaka både kortvariga och långvariga konsekvenser. Barn reagerar dessutom på smärta på olika sätt och det är därav viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika former av reaktioner på smärta och kunskap om hur procedursmärta kan lindras på olika sätt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans icke-farmakologiska tillvägagångssätt för att lindra lidande vid procedursmärta hos barn. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 19 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artiklarna är med hjälp av olika sökordskombinationer inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument och därefter utfördes en integrerad analys och resultatartiklarna sorterades in i tre grupper med tillhörande undergrupper. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver hur relationer till sjuksköterskan och föräldrarna, fysikaliska metoder samt lek och skratt kan användas för att lindra smärta, rädsla och oro hos barn inför, under och efter medicinska procedurer. Exempel på tillvägagångssätt som presenteras är Buzzy, Virtual Reality, kalejdoskop, såpbubblor samt interaktioner med hundar och clowner. Slutsats Trots att samtliga resultatartiklar hade varierade metoder för att avgöra tillvägagångssättens effektivitet visade resultatet att samtliga tillvägagångssätt hade en statistiskt och/eller kliniskt signifikant effekt förutom ballonguppblåsning och musik som varken gav en statistiskt eller kliniskt signifikant effekt. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande. Litteraturöversikten tyder sammanfattningsvis på att en grundläggande förutsättning för att lindra lidande vid medicinska procedurer hos barn är att se varje barns subjektiva behov. / Background Pain caused by medical treatments and examinations is called procedural pain and the most common kind of procedural pain is caused by needles. One of the nurse’s responsibilities is to ease suffering by applying a person-centered care. Procedural pain can cause both short- term and long-term consequences. Children react to pain in different ways which is one reason why the nurse needs knowledge about different reactions to pain but also about how procedural pain can be alleviated in different ways. Aim The aim was to describe the nurse's non-pharmacological approach to relieve suffering from procedural pain in children. Method This non-systematic literature review is based on 19 scientific articles with quantitative designs. The articles are retrieved from PubMed and CINAHL using various keyword combinations. The scientific articles were quality examined on the basis of Sophiahemmet university's quality assessment, and thereafter an integrated analysis was executed where the data were sorted into three different groups with associated subgroups. Results The result of the literature review describes how the children’s relations to the nurse and the parents, physical methods, play and laughter can be used to alleviate pain, fear and anxiety before, during and after medical procedures. Presented approaches are for example Buzzy, Virtual Reality, kaleidoscope, soap bubbles and interactions with dogs and clowns. Conclusions Though all result articles had varied methods to determine the efficiency of each approach, the result showed that all approaches had a statistically and/or clinically significant effect except from the balloon blowing and music which had neither a statistically nor clinically significant effect. One of the nurse’s main responsibilities includes relieving suffering.This literature review indicates that one of the essential qualifications to relieve suffering amongst children is to acknowledge each child's personal needs.

Syftet med denna studie är att undersöka om investerare på den svenska kapitalmarknaden är mindre uppmärksamma på värderelevant information på fredagar. För att studera detta, undersöker vi kortsiktiga marknadsreaktioner vid publicering av delårsrapporter på fredagar i förhållande till övriga handelsdagar. I studien tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i form av en eventstudie, där marknadsreaktionerna mäts i onormal avkastning. Eftersom förtida reaktioner till kvartalsrapporter minskar reaktionerna under publiceringsdagen, kontrollerar vi för händelser som kan tänkas ge upphov till sådana reaktioner innan fredagsrapporterna publiceras. Urvalet består av delårsrapporter tillhörande företag som varit listade på OMXS30 under perioden mellan 2017-01-01 till 2019-12-31. Resultatet indikerar att marknadsreaktionerna, givet en viss nivå av oväntat resultat, är 32% lägre för fredagar än andra handelsdagar. Eftersom resultatet saknar statistisk signifikans, kan dock inga generella tolkningar eller slutsatser dras. Vi finner heller inget stöd för att eventuella underreaktioner till fredagsrapporter skulle kunna förklaras av förtida reaktioner. Studien lämnar dock utrymme för spekulationer kring eventuella oregelbundenheter i responsiviteten till oväntat resultat hos svenska investerare, och utgör därmed en intressant utgångspunkt för vidare forskning. / This paper aims to investigate if Swedish investors are less attentive to value-relevant information on Fridays. To study this, we compare the short-term market reactions to quarterly reports published on Fridays to other trading days. This paper applies an event study, where market reactions are measured in abnormal returns. Since premature reactions to quarterly reports reduce reactions on the day the reports get published, we control for events that can give rise to such reactions before Friday reports are published. This study focuses on quarterly earnings reports belonging to companies that have been listed on OMXS30 between 2017-01- 01 and 2019-12-31. The results indicate that market reactions to unexpected earnings are 32% lower for Fridays than other trading days. However, in lack of statistical significance, no concrete conclusions can be drawn. We also find no support for the possibility of events causing negative expectations among investors explaining underreactions on Fridays. However, the study leaves room for speculation about possible irregularities in the responsiveness to unexpected earnings among Swedish investors, and thus constitutes an interesting basis for future studies.

Denna uppsats undersöker fyra samhällskunskapslärares attityder till och användning av datorer i undervisningen i samband med att deras gymnasieskolor infört en så kallad en-till-en-satsning. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Inför inhämtandet av analysmaterialet har en teoretisk bakgrund lagts. Den visar en bild av det aktuella forskningsläget med fokus på svensk forskning. Internationell och amerikansk forskning finns också med. Den teoretiska bakgrunden har använts vid analysen av intervjumaterialet. I intervjuerna framkommer flera olika attityder och användningsområden av datorerna. Lärarna ser problem med att datorerna inte alltid används till skolarbete under lektionstid. I en del fall riskerar detta, enligt lärarna, att ha en negativ inverkan på elevernas skolresultat. Samtidigt är lärarna övertygade om att en rätt använd dator kan gynna eleven. Datorn kan således öka klyftorna mellan höga och låga skolresultat, menar lärarna. I den konkreta undervisningssituationen används datorerna främst till informationsinhämtning samt vid föreläsningar och presentationer. Detta är lektionsmoment som lärarna väl kunnat använda sig av före en-till-en-satsningen, och utgör således exempel på strechadhet i lärarnas undervisning. Av det som går att tolka från lärarnas egna berättelser är det högst tveksamt om dem fått tillräckliga förberedelser från huvudman och skolledning, inför och efter en-till-en-projektet sjösattes. Forskningen om hur datorer kan användas i en-till-en-miljöer på gymnasienivå är knapp.

The computer today is an essential worktool for students. It is used during lectures, exercises and private studying. Notifications from the computer are very relevant as the area of use is expanding and developed constantly. Students are easily distracted during studies and procrastination is a recurring theme. Social media on both mobiles and tablets has proved to be a cause of distraction and stress during education. The aim of the study is to  answer the question "How do notifications from the computer affect the concentration of the students when studying?". To answer this question, the students have received notifications from two social media, Facebook and Slack, for a week. They have then used an application called "RescueTime" to log how much time they have spent on Facebook and Slack. The week after, the same group of students has been studying without having any notifications. They have then submitted the time they have spent on Facebook and Slack with "RescueTime". After each week, students have answered questions. The questions were partly about the time they spent on Facebook and Slack during their study work and, secondly, how productive or distracted they felt during the week. The result showed that more time was spent on Facebook and Slack during lectures the week with notifications. The notifications had an impact on how often the participants were on Facebook and Slack during lectures. According to the answers from the questions, the perceived feeling of the test subjects was that they were most disturbed by the notifications during their private studying. The participants, on the other hand, felt that the week without notifications felt less distracting as notifications did not interfere with their concentration. This shows that notifications and distraction have a connection. Although the participants in the survey did not enter the social media when they received notifications, the participants became distracted. This was also true when the participants received notifications they felt were irrelevant. This caused several short breaks and the participants thus had no continuity at work. / Datorn idag är ett essentiellt arbetsverktyg för studenter. Den används under föreläsningar, övningar och under eget arbete. Notifikationer från datorn är mycket aktuella då notifikationers användningsområde utvidgas och utvecklas konstant. Studenter blir lätt distraherade under studier och prokrastinering är ett återkommande tema. Sociala medier på både mobiler och surfplattor har visat sig vara anledning för distraktion och stress under undervisning. Undersökningen har därför som syfte att besvara frågan “Hur påverkar notifikationer från datorn studenters koncentration när de studerar?”. För att besvara denna fråga har studenter haft påslagna notifikationer från två sociala medier, Facebook och Slack, under en vecka. De har då använt en applikation som heter “RescueTime” för att logga hur mycket tid de har varit inne på Facebook och Slack. Veckan efter har samma grupp studenter fått studera utan att ha några notifikationer påslagna och loggat tiden inne på Facebook och Slack med “RescueTime”. Efter varje vecka har studenterna fått besvara frågor. Frågorna handlade dels om tiden de varit inne på Facebook och Slack under deras studiearbete och dels om hur produktiva eller distraherade de känt sig under veckan som gått. Resultatet visade att mer tid spenderades på Facebook och Slack under föreläsningar veckan med notifikationer. Notifikationerna hade en påverkan på hur ofta deltagarna var inne på Facebook och Slack under föreläsningar. Enligt svaren på frågorna var den upplevda känslan hos testpersonerna att de var mest störda av notifikationerna under eget arbete. Deltagarna upplevde däremot att veckan utan notifikationer kändes mindre distraherande då notifikationerna inte störde deras koncentration. Detta visar att notifikationer och distraktion har ett samband. Även om deltagarna i undersökningen  inte gick in på de sociala medierna när de fick notifikationer så blev deltagarna distraherade. Detta gällde även när deltagarna fick notifikationer de kände var irrelevanta. Detta orsakade flera korta pauser och deltagarna fick därmed ingen kontinuitet i arbetet.

Uppsatsen faller inom ämnet bildproduktion och undersöker hur människor lever sig in i film och hur den inlevelse kan gå förlorad. I studien utforskas hur avancerade kamerarörelser kan utgöra ett hinder för att följa filmens narrativ och om personer med förkunskap inom filmproduktion påverkas mer än andra. Film- och socionomstudenter, med sex deltagare från varje grupp, har intervjuats efter att ha visats fyra olika sekvenser med avancerade kamerarörelser. Studien utgår från forskning inom reception och intervjusvaren har erhållits genom ett kvalitativt tillvägagångsätt. Resultaten visar att kamerarörelser inte verkar utgöra ett hinder för att följa filmers handling eller påverka förmågan hos människor att leva sig in i den filmiska världen. Vissa kamerarörelser uppmärksammas mer än andra, beroende på om de är motiverade eller inte, utan att publiken slungas ut ur den filmiska världen. Film- och socionomstudenter uppmärksammar olika aspekter under filmtittande där filmstudenter uppmärksammar mer den tekniska aspekten medan socionomstudenter fokuserar mer på filmens miljö och karaktärer.

What does it actually mean to be bored? According to media you most likely get the impression that it is a disease that needs to be cured. And the word certainly has a negative tone attached to it. To be “bored” is not a state of mind where most people want to be. Therefore we live in a world where we can find all kinds of distractions and tools to make things as effective and entertaining as possible.   In my essay “Upprepningar och tristess”, I explore the link between boredom, creativity and development. Through studies, books, essays and magazines I try to get under the skin of a hard definable topic. What has been written and what has been said? Is it overall just a bad thing that we should try to eliminate, or is it an important state of mind that we need to pay attention to and try to understand better? In the end, also my essay falls prey to the depths of boredom. / <p><em>My exam work consists of a written essay part and a formed/interpreted part.</em></p>

<p>Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter. Barn som själva fick välja distraktionsmedel visade mindre rädsla, smärta och obehag vid smärtsamma behandlingar och undersökningar. Som distraktion används kommunikation, beröring, elektroniska leksaker, såpbubblor, clowner, virtuell verklighet, filmer, musik och kalejdoskop. Kognitiv beteendeterapi (KBT) visade sig vara bra för att hjälpa barn att hantera rädslan inför provtagningar. Hypnos visade sig vara användbart till rädda och oroliga barn med tidigare vårderfarenhet för att inge trygghet och förebygga ångest. Slutsatsen är att kommunikation, åldersadekvata distraktionsmedel och mänsklig närvaro är ett billigt och effektivt komplement för sjuksköterskan att reducera barns smärta och rädsla under smärtsamma procedurer. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera sjuksköterskornas kunskaper om kommunikation och distraktion.</p> / <p>The aim with the study was to describe non pharmacologic methods in order to reduce children's dread and pain before cancer related treatments and surveys. The study was implemented as a literature study with descriptive design. In the study 21 scientific articles was analyzed for the result. The result showed that distraction was the most common non pharmacologic method in order to decrease children's dread and pain before painful cancer related treatments and surveys. Distraction in the form of communication, touch and accessibility distract, reassuring, increases pain tolerance, improve care results and provides positive care experience. Children who elect distracters funds showed less fear, pain and discomfort at painful treatments and surveys. As distraction was communication, contact, electronic toys, soft soap bubbles, clowns, virtual reality, films, musical and kaleidoscope used. Cognitive behavior therapy (KBT) was found to help children to handle the dread before treatments. Hypnos showed to be useful to cautious and anxious children with earlier care experience stem to submit safety and to prevent anxiety. The authors drew the conclusion that communication, age adequate distraction and human presence is a cheap and effective complements for the nurse to reduce children's pain and dread during painful procedures. Further research within the area is needed in order to evaluate the nurses' knowledge about communication and distraction.</p>