Bakgrund Smärta orsakad av olika medicinska behandlingar och undersökningar kallas för procedursmärta och den vanligaste formen av procedursmärta är orsakad av kanyler. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande genom att tillämpa en personcentrerad vård. Procedursmärta kan orsaka både kortvariga och långvariga konsekvenser. Barn reagerar dessutom på smärta på olika sätt och det är därav viktigt att sjuksköterskan har kunskap om olika former av reaktioner på smärta och kunskap om hur procedursmärta kan lindras på olika sätt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans icke-farmakologiska tillvägagångssätt för att lindra lidande vid procedursmärta hos barn. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt är baserad på 19 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Artiklarna är med hjälp av olika sökordskombinationer inhämtade från databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument och därefter utfördes en integrerad analys och resultatartiklarna sorterades in i tre grupper med tillhörande undergrupper. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver hur relationer till sjuksköterskan och föräldrarna, fysikaliska metoder samt lek och skratt kan användas för att lindra smärta, rädsla och oro hos barn inför, under och efter medicinska procedurer. Exempel på tillvägagångssätt som presenteras är Buzzy, Virtual Reality, kalejdoskop, såpbubblor samt interaktioner med hundar och clowner. Slutsats Trots att samtliga resultatartiklar hade varierade metoder för att avgöra tillvägagångssättens effektivitet visade resultatet att samtliga tillvägagångssätt hade en statistiskt och/eller kliniskt signifikant effekt förutom ballonguppblåsning och musik som varken gav en statistiskt eller kliniskt signifikant effekt. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att lindra lidande. Litteraturöversikten tyder sammanfattningsvis på att en grundläggande förutsättning för att lindra lidande vid medicinska procedurer hos barn är att se varje barns subjektiva behov. / Background Pain caused by medical treatments and examinations is called procedural pain and the most common kind of procedural pain is caused by needles. One of the nurse’s responsibilities is to ease suffering by applying a person-centered care. Procedural pain can cause both short- term and long-term consequences. Children react to pain in different ways which is one reason why the nurse needs knowledge about different reactions to pain but also about how procedural pain can be alleviated in different ways. Aim The aim was to describe the nurse's non-pharmacological approach to relieve suffering from procedural pain in children. Method This non-systematic literature review is based on 19 scientific articles with quantitative designs. The articles are retrieved from PubMed and CINAHL using various keyword combinations. The scientific articles were quality examined on the basis of Sophiahemmet university's quality assessment, and thereafter an integrated analysis was executed where the data were sorted into three different groups with associated subgroups. Results The result of the literature review describes how the children’s relations to the nurse and the parents, physical methods, play and laughter can be used to alleviate pain, fear and anxiety before, during and after medical procedures. Presented approaches are for example Buzzy, Virtual Reality, kaleidoscope, soap bubbles and interactions with dogs and clowns. Conclusions Though all result articles had varied methods to determine the efficiency of each approach, the result showed that all approaches had a statistically and/or clinically significant effect except from the balloon blowing and music which had neither a statistically nor clinically significant effect. One of the nurse’s main responsibilities includes relieving suffering.This literature review indicates that one of the essential qualifications to relieve suffering amongst children is to acknowledge each child's personal needs.

Många barn som besöker sjukvården kan uppleva rädsla och smärta när de ska genomgå medicinska procedurer. Barn kan även känna sig maktlösa och utlämnade i sitt möte med sjukvården. Stora förändringar har skett i barnsjukvården de senaste åren då miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvården när det gäller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till barnet är det viktigt att vårda utifrån ett barnperspektiv där fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur barns smärta och rädsla vid medicinska procedurer kan lindras med hjälp av komplementära metoder utifrån ett barn- och sjuksköterske perspektiv. Denna litteraturstudie bygger på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. I resultatet framkom fyra teman: Distraherande strategier, en anpassad miljö, förberedande information och närvarande familjemedlemmar. Studiens resultat visar att barn använder sig av olika metoder för att bemästra sin smärta och oro. Barnen har även ett stort behov av kunskap och trygghet. Resultaten påvisar även att sjuksköterskan har en betydande roll i arbetet med att lindra barns rädsla och smärta. På många ställen i vården idag måste kunskapsnivån och miljön anpassas mer till barnens behov och utvecklingsnivå. Det framgår inte i litteraturen och klinisk praxis hur viktig relationen mellan sjuksköterskan och barnet är. Med en ökad kunskap och en större förståelse för barnets situation kan deras lidande minskas under medicinska procedurer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Inledning: Nålar beskrivs av barn som det mest skrämmande vid sjukhusbesök. Vårdpersonalen spelar en viktig roll för upplevelsen av undersökningen. Kunskap och förståelse för såväl patienten som den medicinska utrustningen kan vara avgörande för patientens upplevelse. Röntgensjuksköterskan har begränsade kunskaper och erfarenheter av barns upplevelser på röntgenavdelningen. Syftet: Syftet med denna integrativa litteraturöversikt var att granska och sammanställa metoder för att kunna möta barn med stickrädsla som undersöks på röntgenavdelningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt har utförts där 12 vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats, kategoriserats samt sammanställts till ett resultat. Resultat: Fem kategorier identifierades och utformade resultatkategorier. Vår litteraturstudie visar att röntgensjuksköterskor kan använda många olika metoder och tekniker för att hjälpa stickrädda barn till minskad oro, ångest samt smärta. Konklusion: Slutsatserna i litteraturstudien visar att röntgensjuksköterskan har en stor och viktig roll i vård mötet med barn. Barns oro, rädsla och smärta kan lindras med hjälp av individuellt anpassat bemötande. / Needles are described by children as the most frightening part during the hospital visit. Caregivers play an important role in the experience of the examination. Knowledge and understanding of both the patient and the medical equipment can be crucial to the patient's experience. The radiographer has limited knowledge of children´s experiences in the radiology department. Purpose: The aim of this paper was to compile different methods how to meet children with fear of needles at the radiology department. Methods: An integrative literature review has been conducted, which includes 12 scientific articles who have been quality reviewed, analyzed, categorized and finally the result has been compiled in form of a synthesis. Results: Five categories were identified and formed as result categories. Our literature review shows that the radiographers can use many different methods and techniques to help children who fear needles to reduced anxiety and pain. Conclusion: The findings of the literature shows that the radiographer has a large and important role in the care meeting with children. Children's anxiety, fear and pain can be reduced with the help of individually tailored treatment.

Bakgrund Många barn upplever oro i samband med vistelse inom hälso- och sjukvården. Oron kan försämra barnets förmåga att hantera medicinska procedurer och forma negativa sjukvårdsupplevelser som kan komplicera kommande kontakter med sjukvården. Det finns också ett samband mellan oro och smärta. Lek är ett viktigt sätt för barn att uttrycka sig och olika typer av lek kan i strukturerad form användas i sjukvården för att informera och förbereda barn inför olika medicinska procedurer. Barnkompetens och kunskap kring barns svar på olika förberedande interventioner är av stor vikt för ett professionellt arbete med barn. Syfte Syftet var att undersöka effekter av förberedande lekterapeutiska interventioner på barns oro och smärta i samband med olika medicinska procedurer. Metod En litteraturöversikt av allmän karaktär genomfördes där 17 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design utgjorde grunden för resultatet. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL, och kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i kategorier och subkategorier.  Resultat Resultatet redovisas genom två huvudkategorier och fem subkategorier. De identifierade huvudkategorierna var: direkta effekter på barns periprocedurala oro och smärta och indirekta effekter på barns periprocedurala oro och smärta. Subkategorierna som identifierades var i sin tur: minskad oro, minskad smärta, ökad följsamhet, minskademaladaptiva beteenden samt minskade fysiologiska stressreaktioner.  Slutsats Resultatet visade positiva effekter av lekterapeutiska förberedelseinterventioner på barns periprocedurala oro och smärta, genom minskade oros- och smärtnivåer. Vidare kunde även indirekta effekter ses på barns periprocedurala oro och smärta genom ökad följsamhet, minskade maladaptiva beteenden och minskade fysiologiska stressreaktioner. Fler studier behövs dock för att bekräfta de indirekta effekterna. / Background Medical procedures and hospitalization can be a cause of anxiety for children. Anxiety canimpede children's ability to cope with medical treatment and complicate further treatment or contact with the healthcare system. There is also a correlation between anxiety and pain. Play is an important way for children to express themselves and different types of play can, in a structured form, be used to inform and prepare children for medical procedures. Pediatric expertise and knowledge about children's responses to various preparatory interventions is important in the professional work with children. Aim The aim of this study was to evaluate the effects of preparatory play interventions on children's anxiety and pain when undergoing medical procedures. Method A literature review was conducted, and the result was based on 17 included scientific articles of quantitative design. The scientific articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL, and their quality was reviewed on the basis of SophiahemmetUniversity's assessment matrix for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into categories and subcategories. Results Two main categories and five subcategories were identified. The two main categories were: direct effects on children's periprocedural anxiety and pain and indirect effects on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the five subcategories were: reduced anxiety, reduced pain, increased compliance, less maladaptive behaviors and less physiological stress responses.  Conclusions The results showed positive effects of preparatory play interventions on children's periprocedural anxiety and pain. In addition, the results showed increased compliance, lessmaladaptive behaviors and less physiological stress responses, though more studies are necessary to confirm these effects.