No description available.

Forskning i kognitiv psykologi har påvisat att testbaserad inlärning genererar bättre hågkomst jämfört med att läsa om ett inlärningsmaterial. Detta fenomen kallas för testeffekten. Denna studie undersökte skillnader i hågkomst mellan testbaserad inlärning och repeterad läsning för olika tidsintervall, samt huruvida individuella variationer avseende arbetsminneskapacitet och personlighetsdragen ‘need for cognition’ och grit relaterar till testeffekten. 182 svenska gymnasieelever deltog i studien. Materialet som användes för att mäta testeffekten var 60 swahili-svenska ordpar. Varje deltagare exponerades för hälften av ordparen genom testbaserad inlärning, och den andra hälften genom repeterad läsning. Tre hågkomsttest utfördes (direkt efter inlärning, en vecka efter och fyra veckor efter) med både ordpar som inte hade testats tidigare (unika ordpar) och ordpar som var med i föregående hågkomsttest (som tillsammans med de unika ordparen utgör ackumulerade ordpar). Resultaten uppvisade en signifikant testeffekt vid samtliga hågkomsttest för både unika och ackumulerade ordpar. En regressionsanalys visade att arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, varken var för sig eller tillsammans, hade någon signifikant inverkan på testeffektens magnitud. Resultaten indikerar att testeffekten är robust för olika tidsintervall, samt att den är likvärdigt fördelaktig för personer som skiljer sig åt avseende arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, som har visats påverka inlärning i flera andra sammanhang. Dessa resultat adderar till den växande mängd vetenskapliga belägg som talar för testeffektens effektivitet och lämplighet som inlärningsmetod. / Research in cognitive psychology has provided evidence for retrieval practice as superior for retention compared to reading a to-be-learned material. This phenomenon is called the testing effect. The current study investigated differences in retrieval achieved by retrieval practice and by reading at different time intervals, and whether individual differences in working memory capacity and the personality characteristics ‘need for cognition’ and grit is related to the testing effect. The sample consisted of 182 Swedish students in upper-secondary school. The to-be-learned material was 60 Swahili-Swedish word-pairs. Each participant was exposed to half of the word-pairs by testing, and the other half by reading. Three retention tests followed (directly after learning, one week later and four weeks later) consisting of word-pairs not previously tested (unique word-pairs) as well as word-pairs from previous retention tests (which together with the unique word-pairs constitutes the accumulated word-pairs). Significant testing effects were found at each retention test for both unique and accumulated word-pairs. A regression analysis showed that working memory capacity, need for cognition and grit, neither separately nor combined, had a significant impact on the magnitude of the testing effect. The results indicate that the testing effect is robust for different time intervals, and that it is equally beneficial across individual differences in working memory capacity, need for cognition and grit, each of which has been shown to affect learning in other contexts. These results add to the growing amount of scientific support for the effectiveness and appropriateness of the testing effect as a learning method.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan arbetsminneskapacitet och mental ansträngning respektive prestation (poäng och tid det tar att utföra uppgiften) vid utförandet av en fotbollsrelaterad uppgift utförd både med och utan distraktion. Totalt deltog 22 deltagare varav 11 kvinnor och 11 män. Alla deltagare var aktiva fotbollsspelare. Studien genomfördes i form av ett experiment med två delar. Den första delen bestod av att deltagarna skulle dribbla mellan fem koner för att sedan slå en passning på 16,5 meter in i ett litet mål sju gånger för att sedan mäta mental ansträngning genom Rating Scale Mental Effort (RSME). Deltagarna gjorde även detta sju gånger med en distraktion i form av att räkna baklänges från 300 med trehopp (300, 297, 294 och så vidare) och därefter mättes deltagarnas mentala ansträngning igen. Experimentets andra del bestod av att deltagarna fick genomföra ett test med digit span forward och digit span backward för att mäta deras arbetsminneskapacitet. Det förekom inget signifikant samband mellan arbetsminneskapacitet, poäng, tid för utförandet av fotbollsuppgiften och mental ansträngning med och utan distraktionen. Det framkom dock en signifikant skillnad i mental ansträngning med och utan distraktion, men ingen signifikant skillnad i vare sig poäng eller tid med och utan distraktion. Resultatet visar på att irrelevanta tankar (i from av en räkneuppgift) går att kompensera för via en högre mental ansträngning och därför kan idrottaren ha en fortsatt bra kvalité på prestationen. Dock tyder resultaten på att arbetsminneskapaciteten inte är relaterat till hur idrottarens prestation påverkas av distraktionen. / The aim of the study was to investigate the association between working memory capacity and mental effort and performance (points and time it takes to complete the football task) when executing a football related task performed with and without a distraction. A total of 22 participants participated in the study, 11 women and 11 men. All participants were active football players. The study used an experimental design consisting of two parts. The first part consisted of a football task where the participants had to dribble a ball between five cones and then pass the ball, at a distance of 16,5 meters, into a small goal seven times and afterwards mental effort was measured with Rating Scale Mental Effort (RSME); the participants also had to do this seven times with a distraction and then mental effort was measured once again. The distraction was that they had to count from 300 backwards with three steps (300, 297, 294 and so on). The second part of the experiment consisted of measuring the participants working memory capacity using digit span forward and digit span backward tests. The result showed no significant association between working memory capacity and points, time, or mental effort with and without distraction. However, the result showed a significant difference in mental effort with and without distraction, but no significant difference in time or points with and without distraction. The results show that the athlete can compensate for irrelevant thoughts (in the form of a counting task) by using a higher mental effort and therefore maintain a good quality in the athletic performance. The results also indicate that working memory capacity is not related to how the athlete's performance is affected by the distraction.

Arbetsminneskapacitet har högre förklaringsgrad än intelligens för tillgodogörandet av matematiska förmågor, och elever i matematiksvårigheter har oftare lägre arbetsminneskapacitet än normalpresterande elever. I syfte att synliggöra åtgärder som kan underlätta för dessa elever att tillgodogöra sig matematikämnet gjordes en systematisk litteraturstudie. Genom systematiska sökningar i relevanta databaser kunde 15 artiklar från de senaste tio åren analyseras. Studierna har undersökt olika interventioners effekt på matematiska förmågor hos barn och elever i matematiksvårigheter samt kontrollerat för arbetsminneskapacitet. Studiernas design och centrala resultat redogörs för, och studiernas statistiska analyser sammanfattas i en tabell. Vidare används cognitive load theory för att analysera interventionerna och deras effekter. Studiens resultat och analys mynnar uit i tre slutsatser: (1) att arbetsminneskapacitet i hög grad påverkar hur väl elever svarar på interventioner, (2) att elever i matematiksvårigheter med svagare arbetsminne kan förbättra sina matematiska förmågor om de får adekvat undervisning som syftar till just de förmågorna, och (3) att lärare bör göra sitt yttersta för att undanröja ovidkommande kognitiv belastning i undervisningssituationer.

Working in noisy environments can be detrimental to cognitive performance. In order to perform well people have to find a way to attenuate distraction. This thesis aimed to study the balance between distractibility and task demands in the context of office-related tasks as a means by which to better understand how people in the work environment are influenced by environmental noise. In Report 1, 2 and 3 higher focal-task difficulty was achieved by manipulating the readability of the text that participants were asked to read (i.e. either displaying the text in hard-to-read font or by masking it with static visual noise). The results of Report 1 and Report 2 showed that background speech impaired performance on proofreading and memory for written stories respectively compared to silence, but only when the focaltask difficulty was low, not when it was high. In Report 3 it was shown that background speech, road traffic noise, and aircraft noise impaired performance on text memory compared to silence, but again, only when focal-task difficulty was low. In Report 4 it was tested whether higher cognitive load on the focal task would reduce peripheral processing of a to-be-ignored background story. The results of Report 4 showed that participants in the low-load condition recalled more of the information conveyed in the to-be-ignored background story compared to participants in the high-load condition. It was also investigated whether individual differences in working memory capacity (WMC) would influence participants’ memory for written stories (Report 2) and incidental memory of the to-background story (Report 4) differently depending on task demand. The results showed that individuals scoring high on the WMC-test were less distracted by background speech in the easy-to-read font condition (Report 2), and recalled less of the information in the to-be-ignored background story in the low-cognitive load condition (Report 4) compared to individuals that scored lower on the WMC-test. These relationships were not found in the hard-to-read font condition in Report 2, or in the high-cognitive load condition in Report 4. Taken together, these results indicate that higher focal-task difficulty can shield against the detrimental effect environmental noise on performance on office-related tasks. Moreover, it shows that higher focal-task difficulty can help individuals with low-WMC to reach a level of performance that is similar to that of high-capacity individuals. / Människor som arbetar inom den byggda miljön (t.ex. kontor eller skolor) är ofta exponerade för olika typer av miljöljud (t.ex. bakgrundsprat, vägtrafiks- eller flygplansbuller) som kan ha en negativ inverkan på deras förmåga att prestera på kognitiva uppgifter (t.ex. läs- eller skrivuppgifter). För att kunna prestera behöver de som arbetar inom den byggda miljön hitta ett sätt att minska hur distraherade de blir av bakgrundsbuller när de arbetar med kontorsrelaterade uppgifter (t.ex. korrekturläsning eller minne för text). Syftet med denna avhandling var att studera balansen mellan distraktion och koncentrationskrav på arbetsuppgiften som ett sätt att undersöka vilken inverkan bakgrundsbuller i arbetsmiljön har på människors förmåga att prestera på kontorsrelaterade uppgifter. I Rapport 1, 2 och 3 manipulerades koncentrationskravet på arbetsuppgiften genom att göra texten mer svårläslig (d.v.s. antingen använda ett mer svårläsligt teckensnitt eller genom att maskera texten med ett visuellt brus). Resultaten på Rapport 1 och 2 visade att bakgrundsprat försämrade prestationen på ett korrekturläsningstest och ett textminnestest jämfört med en tyst betingelse, men bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. Rapport 3 visade att bakgrundsprat, vägtrafikbuller och flygplansbuller försämrade prestationen på ett textminnestest jämfört med tystnad, men återigen, bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. I Rapport 4 undersöktes om ökad kognitiv belastning på en arbetsuppgift skulle minska hur mycket information av ett bakgrundsprat (d.v.s. en berättelse om en fiktiv kultur) som deltagarna kunde återge trots att de blivit instruerade att ignorera det som sades i bakgrunden. Resultatet visade att deltagarna i betingelsen med låg kognitiv belastning kom ihåg mer av informationen från bakgrundsberättelsen jämfört med deltagarna med hög kognitiv belastning. Denna avhandling undersökte också sambandet mellan individuella skillnader i arbetsminneskapacitet och storleken på hur distraherad individen var av bakgrundsprat (Rapport 2), samt sambandet mellan arbetsminneskapacitet och hur mycket individen mindes av det bakgrundsprat de blivit instruerade att ignorera (Rapport 4), och om dessa samband influerades olika beroende på koncentrationskravet på arbetsuppgiften. Resultatet i Rapport 2 visade att individer med hög arbetsminneskapacitet blev mindre distraherade av bakgrundspratet jämfört med individer med låg arbetsminneskapacitet på prosaminnestestet, men bara när texten var lättläslig, inte när den var svårläslig. Rapport 4 visade att i betingelsen med låg kognitiv belastning kom de med hög arbetsminneskapacitet ihåg mindre av bakgrundsberättelsen jämfört med individerna med låg arbetsminneskapacitet, men när den kognitiva belastningen var hög var det ingen skillnad i hur mycket deltagarna kom ihåg av bakgrundsberättelsen mellan individer med hög och låg arbetsminneskapacitet. Sammanfattningsvis visar resultaten att ökat koncentrationskrav på en arbetsuppgift, genom att öka svårighetsgraden (t.ex. genom att använda ett mer svårläsligt teckensnitt), kan skydda mot den negativa inverkan som bakgrundsbuller har på arbetsuppgifter som liknar de människor arbetar med på kontor. Vidare visade resultaten att ökade koncentrationskrav på arbetsuppgiften kan hjälpa individer med låg arbetsminneskapacitet att prestera i paritet med individer med hög arbetsminneskapacitet när arbetsuppgiften utförs i bakgrundsprat.

Syftet med föreliggande studie var att ta fram ett svenskt material för att undersöka mottagligheten för semantiska illusioner vid bearbetning av auditivt språkligt meddelande hos vuxna individer utan kommunikationsstörning. Utöver detta syftade även studien till att undersöka om mottaglighet för den semantiska illusionseffekten är relaterad till lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. I studiens initiala skede utformades det nya testmaterialet Auditivt test av mottaglighet för semantiska illusioner (ATSI). ATSI består av tre deltest, varje deltest innefattar 40 påståenden med en jämn fördelning av sanna påståenden, falska påståenden och illusoriska påståenden. Deltagarna i studien bestod av 30 vuxna individer utan kommunikationsstörning. Deltagarnas uppgift var att avgöra om påståendena i ATSI var sanna eller falska. Utöver ATSI utförde även deltagarna test gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Effekten av semantiska illusioner analyserades genom t-test och visade att illusionseffekten var statistiskt signifikant. Resultaten från ATSI korrelerades med deltagarnas prestation gällande lexikal åtkomst och arbetsminneskapacitet. Hur lurade deltagarna blev av den semantiska illusionseffekten korrelerade med lexikal åtkomst. I föreliggande studie kunde inget samband observeras mellan hur lurade deltagarna blev och arbetsminneskapacitet. I diskussionen förs i föreliggande studie resonemang kring varierande metodologiska aspekter likväl som resultatens implikationer för den språkliga bearbetningsprocessen. Slutsatsen i föreliggande studie är att den semantiska illusionen är ett stabilt fenomen som har effekt vid bearbetning av språkligt meddelande auditivt. / The aim of this study was to construct a Swedish test material in order to examine the susceptibility for semantic illusions in adults without any communication disorders when processing verbal input of language. Furthermore the study aimed to investigate if the susceptibility for semantic illusions relates to the individual’s lexical access speed and working memory capacity. In order to accomplish the aim of the study, a new auditory test material called Auditivt Test av mottaglighet för Semantiska Illusioner (ATSI) was created. ATSI consists of three separate test sections, each containing 40 statements with an even distribution of true statements, false statements and statements containing the semantic illusion. The participants had to decide whether each statement was true or false. The participants in this study consisted of 30 adult individuals without communication disorders. Furthermore the participants performed test regarding lexical access speed and working memory capacity. The effects of semantic illusions were analyzed trough t-tests and found to be statistically significant. Correlation analysis were made between result from ATSI and lexical access speed as well as between results from ATSI and working memory capacity. How tricked the participants were by the semantic illusions was related to lexical access, but not working memory capacity. Methodological aspects are discussed in this study as well as the result’s implication for language processing. The conclusion is that semantic illusions is a stabile phenomenon, and it occurs when processing spoken sentences.

Under de senaste åren har intresset för test baserat lärande ökat och det förekommer evidensatt detta fenomen fungerar inom flera områden som bland annat test format, personligaegenskaper samt återkoppling från ett test. En aspekt som det däremot finns få studier av ärtestbaserat lärande i relation till individuella skillnader i kognition. Den föreliggande studienfokuserar därför på individuella skillnader avseende arbetsminneskapacitet och episodisktminne och dess effekter på ihågkomst av svenska-swahili-ordpar. I studien ingick 163gymnasieelever, varav 82 var flickor och 81 var pojkar med en medelålder om 17.10 år.Multipla regressionsanalyser undersökte deltagarnas förmåga att minnas 60 svenska-swahiliordparfyra veckor efter inlärningsperioden. Analysen visade att både arbetsminneskapacitetoch episodiskt minne predicerar långtidsretention för studerade ordpar. För testbaserat lärandevar det endast det episodiska minnet som signifikant predicerade retentionen. Studien indikeraratt det episodiska minnet, är centralt både för att studera ordpar och att lära in ordpar genomtestbaserat lärande. Däremot är det enbart arbetsminnet som har betydelse för att lära sig ordparvia att studera ordparen. / During the last years, the interest for test-enhanced learning have increased and robust evidenceconcerning test format, personal characteristics and feedback have been obtained. However,few studies have examined test-enhanced learning in relation to cognition. The present studytherefore focused on examine the individual differences in working memory capacity and theepisodic memory and the effects of those on recall of Swedish- Swahili word pairs. The studyincluded 163 students whereof 82 girls were and 81 were boys, with a mean age of 17.10 years.Multiple regressions investigated whether the participated could correctly recall 60 Swedish-Swahili word pairs four weeks after the learning session. The analysis showed that both theepisodic memory and working memory capacity predicted long-term retention for studied wordpairs. For test based learning only the episodic memory had a significant prediction for longterm retention. The study indicate that the episodic memory is central both for learning throughstudy and learning through test-enhanced learning. While working memory was important onlylearning through study.

It is well established that repeated testing is more beneficial for durable learning than repeated studying of the same material, a phenomenon known as the testing effect. This study sought to investigate the role of working memory capacity (WMC) in relation to the learning process and the difficulty of the material to be learned when using a test-enhanced learning method. As between subject manipulation, participants (n = 99, M = 25.62 years of age) were divided into two groups, one using repeated studying and one using alternated testing and studying. A material of two difficulty levels, as well as immediate and delayed retention tests, was used in each condition as within subject manipulation. Further, an n-back task was used to measure WMC. Results from mixed model ANOVAs showed no significant impact of WMC on either the learning process or retention in relation to the difficulty of the material. The testing condition performed significantly higher than the studying condition on the retention tests. The testing effect is further cemented as a promising method for practical application in the educational sector regardless of both WMC and difficulty level. / Det är väl etablerat att upprepad testning är mer fördelaktigt för hållbar inlärning än upprepad instudering av samma material, ett fenomen känt som testeffekten. Denna studie ämnade undersöka arbetsminnets roll i relation till inlärningsprocessen och svårighetsgrad av material med testbaserat lärande som metod. Som mellangruppsmanipulation delades deltagare (n = 99, M = 25.62 år gamla) in i två grupper, en som upprepade gånger studerade materialet och en som alternerade studerande med tester. Ett material med två svårighetsgrader och ett direkt samt fördröjda retentionstester användes som inomgruppsmanipulation. Vidare användes ett n-backtest som mått på arbetsminneskapacitet. Resultat visade ingen signifikant inverkan av arbetsminne på varken inlärningsprocessen eller retention i relation till svårighetsgrad av material. Testbetingelsen presterade signifikant högre på retentionstest än studiebetingelsen. Testeffekten fastställs ytterligare som lovande metodik för praktisk applikation i utbildningssektorn oberoende av både arbetsminneskapacitet och svårighetsgrad.