Tidigare studier har visat att inlärning genom övningstester med direkt feedback, så kallat testbaserat lärande, är effektivare än mer traditionella inlärningmetoder. Dessutom har personlighetsdrag visat sig påverka inlärningsstilar. Den aktuella studiens syfte var att replikera testbaserat lärande som metod och utvärdera personlighetsdragen Grit (uthållighet och passion för att nå sina mål) och Need for Cognition (viljan att kognitivt elaborera) i relation till testbaserat lärande. Vidare undersöktes om och hur testdeltagarnas upplevda ansträngning och svårighetsgrad i förhållande till testbaserat lärande hade något samband med prestationen. En kvasiexperimentell studie genomfördes där 44 gymnasieelever fick lära in och återge 30 ordpar på svenska/swahili. Hälften av deltagarna tilldelades testbaserat lärande som inlärningsmetod medan resterande tilldelades traditionell omläsning som inlärningsmetod. Studiens resultat styrker att testbaserad inlärning är en robust inlärningsteknink som inte påverkas av personlighetsdragen Grit och Need for Cognition. Dessutom framkommer tvetydiga resultat angående huruvida en högre grad av upplevd ansträngning leder till bättre minnesprestation. Framtida forskning med större stickprov behövs för att vidare utforska och eventuellt styrka resultaten. / Previous studies have shown that learning by practice tests with direct feedback, so-called test-enhanced learning, is more effective than traditional methods of learning. Moreover, personality traits have been shown to affect learning styles. The aim of the present study was to evaluate test-enhanced learning and the personality traits Grit (persistence and passion to achieve ones goals) and Need for Cognition (an individual’s tendency to engage in and enjoy effortful thinking) in relation to test-enhanced learning. It was further examined if and how test participants’ perceived exertion and difficulty in relation to test-enhanced learning affected performance. A quasi-experimental study was conducted in which 44 high school students had to learn and reproduce 30 Swedish/Swahili word pairs. Half of the participants were assigned test-enhanced learning as a learning method, while the remainder was assigned traditional rereading as their learning method. The results of the study support the earlier findings in that test-enhanced learning is a robust learning method. The results also indicate that test-enhanced learning is not influenced by the personality traits Grit and Need for Cognition. Furthermore, ambiguous results were found regarding whether a higher degree of perceived exertion leads to better memory performance. Additional research with larger samples is needed to further explore and possibly support these results. / Den lärande hjärnan

Syftet med detta utvecklingsarbete är att undersöka huruvida kontinuerlig testning kan stärka elevens inlärningsprocess samt ge värdefull information till läraren kring hur undervisningen skall utformas och utvecklas. Studier har visat att minnesspåren i hjärnan kan stärkas genom upprepad testning och denna metod har visat sig framgångsrik vid till exempel språkinlärning. Denna studie undersöker effekten av fenomenet genom att författarna utfört lektionsserier i teknik respektive matematik med inslag av testbaserat lärande. En test- respektive kontrollgrupp genomgick samma undervisning, men där testgruppen även veckovis fick genomgå moment där de testades på stoffet. Studien har undersökt huruvida någon mätbar skillnad kunnat ses mellan de olika gruppernas inlärning. Även elever och lärares upplevelser av testbaserat lärande har utvärderats. Inom teknikämnet kunde ingen mätbar effekt av testbaserat lärande observeras, men inom matematikämnet kunde en positiv effekt synas, där eleverna som genomgått en lektionsserie med testbaserat lärande hade något högre slutbetyg än kontrollgruppen. Denna effekt var mest uttalad i gruppen med lägre betyg. Både lärare och elever upplevde metoden som positiv och stärkande för inlärningen. Inom matematikämnet fanns en tendens att eleverna uppfattade testmomenten som stressande.

Syfte: Elever kommer till skolan med stora skillnader i ordförråd. Detta får konsekvenser för elevernas språkförståelse och studieresultat. Kunskapsöversikten undersöker vilka effekter testbaserat lärande har på elevers ordförråd och ifall metoden har särskilda effekter på elever med språkstörning. Metod: En systematisk litteratursökning har gjorts i databaserna ERC, ERIC och SwePub. Efter relevans- och kvalitetsgranskning valdes 10 artiklar ut, vilka analyserades tematiskt. Resultat: Testbaserat lärande har goda effekter på elevers ordförråd jämfört med upprepat studerande och rich vocabulary instruction. Metoden fungerar väl för såväl elever med språkstörning som elever utan och är i låg grad känslig för individuella skillnader mellan eleverna. Metoden fungerar som bäst när testtillfällena är utspridda. Diskussion: Forskningen pekar mot att testbaserat lärande är effektivt och har en kompensatorisk potential. Vidare forskning behövs för att stärka slutsatserna med större testgrupper samt för att undersöka effekterna av metoden i relation till andra undervisningsmetoder.

Testbaserat lärande innebär, att eleverna genom användandet av upprepande tester, stärker inlärningseffekten genom att en process i hjärnans långtidsminne sätts i gång genom upprepad framplockning av information. Forskning har visat att detta är en mycket effektiv inlärningsmetod, då upprepad informationshämtning ökar förmågan att komma ihåg det som lärts in. Att dessutom använda feedback i samband med testbaserat lärande stärker inlärningseffekten ytterligare. Den tidigare forskningen om tesbaserat lärande har mestadels studerat hur effektiv inlärningen är vid inlärandet av ordförråd, fakta, begreppsförståelse, naturvetenskap med mera. Däremot är studierna av testbaserat lärande i relation till matematik och relationen till elever i särskilda utvecklingsbehov i matematik mindre omfattande. Studiens syfte var därför att ta reda på hur testbaserat lärande med feedback som metod fungerade för elever i särskilda undervisningsbehov i matematik, samt hur eleverna upplevde arbetet med testbaserat lärande i jämförelse med hur deras tidigare matematikundervisning sett ut. Denna interventionsstudie hade både en kvantitativ och kvalitativ metodansats där data från interventionen samlades in från de fyra inlärningstesttillfällena för den kvantitativa delen av studien och svaren från de semistrukturerade intervjuerna bearbetades och analyserades för den kvalitativa delen. Sammantaget visade interventionen att gruppen hade förbättrat sin grundläggande taluppfattning med avseende på ordningsföljdsberäkning och potensberäkning, under den treveckorsperiod som undersökningen pågick. Studien visade också att alla elever var positivt inställda till arbetet med testbaserat lärande.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska och utvärdera centrala metoder inom TBL med inriktning på hur de kan tillämpas för att främja och förbättra läsförståelsen hos elever i grundskolan, med särskilt fokus på åldrarna 13–16 år. Den frågeställning som används för att uppnå syftet är: • Vilka metoder inom testbaserat lärande har visat sig vara framgångsrika för att förbättra läsförståelsen hos elever i grundskolan, med särskilt fokus på åldrarna 13–16 år? Genom en systematisk litteraturstudie utkristalliseras ett tydligt mönster att formativa tester samt aktiva återkallningsövningar har en positiv inverkan på elevers läsförståelse. Studien ger en översiktlig beskrivning av olika minnessystem och minnesprocesser som är nödvändiga att belysa för att tydliggöra sambandet mellan hur dessa hänger ihop med effektiv inlärning och de centrala metoder inom TBL som anses kunna vara gynnsamma för den enskilde elevens framgång i skolan i stort, men med särskilt fokus på förbättrad läsförståelse.

Syftet med utvecklingsarbetet är att på vetenskaplig grund bepröva erfarenheter genom att kritisk granska och utvärdera den egna undervisningen. Undervisningen har planerats och genomförts inom en lektionsserie i ämnet fysik som en del av den sista VFU-praktiken i kompletterande pedagogisk lärarutbildning (KPU). Den specifika frågeställningen som undersökts berör elevers attityder till en undervisnings-metod i som innefattar kamratlärande och testbaserad lärande som kallas Peer Instruction (PI). Metoden använts och utvärderats som en del av fysikundervisningen i två klasser i årskurs nio i en grundskola i storstockholmsområdet. För att utvärdera elevernas inställning till metoden har två enkät-undersökningar genomförts i de båda klasserna vid två olika tillfällen, före och efter genomförd lektionsserie. Två avslutande intervjuer med fokusgrupper har kompletterat analysen av enkätsvaren. Resultatet visar att eleverna i undersökningen var positivt inställda till kooperativa undervisningsmetoder inom fysikundervisningen och de upplever att de lär sig saker genom att ta hjälp av varandra. Det finns dock en bred fördelning i elevernas preferenser till hur man lär sig fysik på ett effektivt sätt. Eleverna hade en tydligt positiv inställning till PI-metoden i fysikundervisningen. En stor andel av eleverna upplevde de både lärde sig fysik på effektivt sätt och fick fördjupad förståelse för fysiken med hjälp av metoden. För att få fördjupad förståelse för användbarheten av undervisningsmetoden inom fysikämnet i högstadiet behöver den utvärderas i fler klassrum och på skolor med andra socioekonomiska förutsättningar.

The aim of this study is to investigate how students learn new words most efficiently by using three different methods: retrieval practice, adaptive retrieval practice and the traditional re-reading of words. The study will also examine which of the methods that is most efficient for students with language vulnerability. The first question we asked was which impact the three different methods had on how students learned new words. The second question investigates if there is a connection between the result from the learning intervention and the students’ cognitive abilities and mental stamina. The method used was a computer-based study of 90 words ending with a test with a re-test done 7 days afterwards. The students also answered the questionnaires TEXI and METQ to estimate their cognitive abilities and mental stamina. The results showed that the most effective method for learning new words was retrieval practice regardless of the student’s cognitive abilities, mental stamina, or language difficulties.

Under det senaste decenniet har testbaserat lärande väl etablerats som ett effektivt sätt att främja hållbar inlärning. Många sorters material och omständigheter har utforskats i relation till denna metod. Endast nyligen har dock individuella skillnader i relation till testbaserat lärande fått uppmärksamhet som ett forskningsområde. Ett område hittills förhållandevis outforskat är relationen mellan individuella skillnader i kognitiv kapacitet och inlärningsprocessen med återhämtning som inlärningsmetod. Denna studie hade för avsikt att utforska denna relation genom att mäta generell flytande intelligens och arbetsminneskapacitet för ett urval av gymnasieelever (n = 189, M = 16.89 år gamla) som använde testbaserat lärande som inlärningsmetod. Resultaten indikerar att arbetsminne och flytande intelligens båda är relaterade till inlärningsprocessen, men att det förstnämnda är så till en signifikant högre grad än det sistnämnda. / During the last decade, test-enhanced learning has been thoroughly cemented as an efficient way to promote durable learning. Many materials and conditions have been explored in relation to this method. Only recently, however, have individual differences in relation to test-enhanced learning received attention as an area of study. An area as of yet relatively unexplored is the relationship between differences in cognitive ability and the process of retrieval as a method of learning. The present study set out to explore this relationship by measuring general fluid intelligence and working memory capacity in a sample of upper secondary level students (n = 189, M = 16.89 years of age) who used a test-enhanced learning method. The results indicate that working memory and fluid intelligence are both related to this learning process, however the former to a significantly higher degree than the latter

Under de senaste åren har intresset för test baserat lärande ökat och det förekommer evidensatt detta fenomen fungerar inom flera områden som bland annat test format, personligaegenskaper samt återkoppling från ett test. En aspekt som det däremot finns få studier av ärtestbaserat lärande i relation till individuella skillnader i kognition. Den föreliggande studienfokuserar därför på individuella skillnader avseende arbetsminneskapacitet och episodisktminne och dess effekter på ihågkomst av svenska-swahili-ordpar. I studien ingick 163gymnasieelever, varav 82 var flickor och 81 var pojkar med en medelålder om 17.10 år.Multipla regressionsanalyser undersökte deltagarnas förmåga att minnas 60 svenska-swahiliordparfyra veckor efter inlärningsperioden. Analysen visade att både arbetsminneskapacitetoch episodiskt minne predicerar långtidsretention för studerade ordpar. För testbaserat lärandevar det endast det episodiska minnet som signifikant predicerade retentionen. Studien indikeraratt det episodiska minnet, är centralt både för att studera ordpar och att lära in ordpar genomtestbaserat lärande. Däremot är det enbart arbetsminnet som har betydelse för att lära sig ordparvia att studera ordparen. / During the last years, the interest for test-enhanced learning have increased and robust evidenceconcerning test format, personal characteristics and feedback have been obtained. However,few studies have examined test-enhanced learning in relation to cognition. The present studytherefore focused on examine the individual differences in working memory capacity and theepisodic memory and the effects of those on recall of Swedish- Swahili word pairs. The studyincluded 163 students whereof 82 girls were and 81 were boys, with a mean age of 17.10 years.Multiple regressions investigated whether the participated could correctly recall 60 Swedish-Swahili word pairs four weeks after the learning session. The analysis showed that both theepisodic memory and working memory capacity predicted long-term retention for studied wordpairs. For test based learning only the episodic memory had a significant prediction for longterm retention. The study indicate that the episodic memory is central both for learning throughstudy and learning through test-enhanced learning. While working memory was important onlylearning through study.

Resultat från TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) visar att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik både i årskurs fyra och i årskurs åtta. År 2020 sammanfattade Skolinspektionen tre områden som är avgörande för bättre kvalitet i skolan och som sammanfaller väl med bland annat testbaserat lärande. Skolinspektionens (2020) sammanfattning och testbaserat lärandets gemensamma nämnare är vikten av att ha tydliga lärandemål, skapa en varierad och anpassad undervisning som ger elever stimulans och utmaningar efter varje elevs förutsättningar, med stöd av läraren, samt betydelsen av elevers delaktighet och möjlighet till formativa återkoppling.  Mot den bakgrunden samt att det finns grundlig forskning kring testbaserat lärande som högeffektiv inlärningsstrategi analyserades sex lärares erfarenheter av implementeringsarbetet kring testbaserat lärande. Utöver det gjordes en kvantitativ studie inom testbaserat lärande i ämnet matematik. Studien utgår från kognitionsteori och har lärarperspektiv samt en teoretisk referensram i litteratur och artiklar från främst de senaste årtiondena. Efter implementeringen av testbaserat lärande intervjuades sex lärare på en F-6 skola vars undervisning (minst 75 procent av undervisningstillfällena) hade innehållit minst en testbaserad uppgift per lektion under sex veckor. Uppsatsens kvalitativa studie visade lärarnas reaktioner efter implementeringsperioden. De uttryckte en trygghet och motivation i implementeringsarbetet samt hur deras lektionsdesign hade förändrats genom återhämtningsaktiviteterna. De sex lärarna förmedlade också en överraskande positiv upplevelse kring den återkoppling som de testbaserade aktiviteterna gav eleven och läraren, med större möjlighet för läraren att justera sin undervisning för högre måluppfyllelse.Den kvantitativa studien som gjordes i ämnet matematik (aritmetik) i årskurs fyra och fem under en sex-veckors period var en mix av testbaserat lärande (retrieval practice) och delvis inflätat lärande (interleaved practice). Studien med de förutsättningar som gavs visade att testbaserade aktiviteter adderat till delvis inflätat lärande inte höjde resultaten i interventionsgruppen. Vid analysen framkom olika anledningar till resultatet som till exempel utformning och frekvens av de testbaserade aktiviteterna i planeringsschemat, lärarna och elevernas oerfarenhet inom området samt val av interventionsgrupp. / Results from TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) show that Swedish students perform below average in mathematics for, both in grade four and in grade eight. In 2020, the Skolinsepktionen summarized three areas that are crucial for better quality in schools and that coincide well with, among other things, retrieval practice. Skolverket's (2022) summary and retrieval practice common denominator is the importance of having clear learning goals, creating varied and adapted teaching that gives students stimulation and challenges according to each student's conditions, with the support of the teacher, as well as the importance of student participation and the opportunity for formative feedback. With that background and the fact that there is thorough research on retrieval practice as a highly effective learning method, six teachers' experiences of the implementation work of retrieval practice are analyzed in this essay. In addition to that, a quantitative study is carried out in test-based learning in the subject of mathematics. The study is based on cognitive theory and has a teacher's perspective as well as a theoretical frame of reference in literature and articles from mainly recent decades.  After the implementation of retrieval practice, six teachers were interviewed at an F-6 school whose instruction (at least 75% of the time) had included at least one retrieval practice activity per lesson for six weeks. The essay's qualitative study shows the teachers' positive reactions after the implementation period. They also express a sense of security and motivation in the implementation work and how their lesson design has changed through the recovery activities. The six teachers also convey a surprisingly positive experience regarding the feedback that the retrieval practice activities provide to the student and the teacher, with greater opportunity for the teacher to adjust their teaching for higher goal achievement. The quantitative study that is done in the subject of mathematics (arithmetic) in grades four and five during a six-week period is a mix of retrieval practice and interleaved practice. The study with the conditions provided showed that retrieval practice activities added to interleaved practice did not increase the results in the intervention group. During the analysis, various reasons emerged for the result, such as the design of the retrieval practices activities, frequency of the retrieval practices activities in the planning schedule, the teachers' and students' inexperience in the field, and the choice of intervention group.