Instudering med självtestning leder till bättre retention, jämfört med återupprepad läsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jämföra tyst outtryckt självtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang påverkar retentionen av det inlärda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart återupprepat läsa materialet i fem faser, en annan läste och fick därefter testa sig skriftligt medan en tredje läste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot återupprepad läsning vid de båda sluttesten. Fokus och engagemang var signifikant korrelerat med minnesprestationen vid återupprepad läsning. Testeffekten påvisas som robust fenomen med både uttryckt- och outtryckt stödd återgivning. Fokus och engagemang tycks inte vara kritiskt vid artikulerad testning, däremot vid återupprepad läsning.

Det finns olika metoder som kan användas för att komma ihåg instuderat material. Det har visats att resultatet på ett minnestest förbättras avsevärt om man under inlärning har testats på instuderat material, jämfört med att enbart ha studerat materialet utan testning, detta kallas testeffekten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur viktigt svarsformatet är för testeffekten där 38 försöksdeltagare fick studera 48 ordpar för att sedan bli testade vid två olika tillfällen (efter 5 minuter respektive 1 vecka). Svarsformatet manipulerades vid både inlärning (covert/overt) och slutlig testning, enligt teorin om transfer-appropriate processing (kongruent/inkongruent). Resultatet visade en signifikant huvudeffekt av svarsformat, sådan att overt framplockning ledde till bättre minnesprestation än covert framplockning. Kongruensen mellan svarsformaten vid inlärning respektive slutlig testning (TAP) gav inga signifikanta effekter. Möjliga förklaringar till resultatet, och de slutsatser som kan dras därav, diskuteras.

Forskning i kognitiv psykologi har påvisat att testbaserad inlärning genererar bättre hågkomst jämfört med att läsa om ett inlärningsmaterial. Detta fenomen kallas för testeffekten. Denna studie undersökte skillnader i hågkomst mellan testbaserad inlärning och repeterad läsning för olika tidsintervall, samt huruvida individuella variationer avseende arbetsminneskapacitet och personlighetsdragen ‘need for cognition’ och grit relaterar till testeffekten. 182 svenska gymnasieelever deltog i studien. Materialet som användes för att mäta testeffekten var 60 swahili-svenska ordpar. Varje deltagare exponerades för hälften av ordparen genom testbaserad inlärning, och den andra hälften genom repeterad läsning. Tre hågkomsttest utfördes (direkt efter inlärning, en vecka efter och fyra veckor efter) med både ordpar som inte hade testats tidigare (unika ordpar) och ordpar som var med i föregående hågkomsttest (som tillsammans med de unika ordparen utgör ackumulerade ordpar). Resultaten uppvisade en signifikant testeffekt vid samtliga hågkomsttest för både unika och ackumulerade ordpar. En regressionsanalys visade att arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, varken var för sig eller tillsammans, hade någon signifikant inverkan på testeffektens magnitud. Resultaten indikerar att testeffekten är robust för olika tidsintervall, samt att den är likvärdigt fördelaktig för personer som skiljer sig åt avseende arbetsminneskapacitet, ‘need for cognition’ och grit, som har visats påverka inlärning i flera andra sammanhang. Dessa resultat adderar till den växande mängd vetenskapliga belägg som talar för testeffektens effektivitet och lämplighet som inlärningsmetod. / Research in cognitive psychology has provided evidence for retrieval practice as superior for retention compared to reading a to-be-learned material. This phenomenon is called the testing effect. The current study investigated differences in retrieval achieved by retrieval practice and by reading at different time intervals, and whether individual differences in working memory capacity and the personality characteristics ‘need for cognition’ and grit is related to the testing effect. The sample consisted of 182 Swedish students in upper-secondary school. The to-be-learned material was 60 Swahili-Swedish word-pairs. Each participant was exposed to half of the word-pairs by testing, and the other half by reading. Three retention tests followed (directly after learning, one week later and four weeks later) consisting of word-pairs not previously tested (unique word-pairs) as well as word-pairs from previous retention tests (which together with the unique word-pairs constitutes the accumulated word-pairs). Significant testing effects were found at each retention test for both unique and accumulated word-pairs. A regression analysis showed that working memory capacity, need for cognition and grit, neither separately nor combined, had a significant impact on the magnitude of the testing effect. The results indicate that the testing effect is robust for different time intervals, and that it is equally beneficial across individual differences in working memory capacity, need for cognition and grit, each of which has been shown to affect learning in other contexts. These results add to the growing amount of scientific support for the effectiveness and appropriateness of the testing effect as a learning method.

Testing facilitates memory retention more than studying. The current experiment aimed to investigate neural memory-related processes during repeated testing and studying, thereby contributing to more elaborate theories. 5 participants (aged 19-31) practiced word-pair associates during fMRI through repeated studying (40 pairs) and testing (40 pairs). One week later they returned for a test and the outcome was used to calculate subsequent memory differences during fMRI. Findings included higher subsequent memory difference in left parietal lobe, precuneus and superior frontal gyrus for the test condition, implying more elaborate semantic processing. Also, an interaction effect was found in anterior cingulate cortex, possibly indicating an early beneficial recruitment of memory enhancing functions in the test condition. / Testning förbättrar minnesinlagring mer än studium. Det aktuella experimentet syftade till att undersöka neurala minnesrelaterade processer under upprepad testning och studium, och därmed bidra till mer konkreta teorier. 5 deltagare (i åldern 19-31) tränade ordpar (Swahili-Svenska) i en fMRI-scanner, antingen genom upprepat studium (40 par) eller upprepad testning (40 par). En vecka senare återvände de för ett slutgiltigt test på alla ordpar. Resultatet användes för att beräkna skillnader mellan lyckade och ej lyckade omgångar i fMRI-scannern. Högre skillnader i vänstra inferiora parietalloben, precuneus och superiora frontalgyrus hittades för testning jämfört med studium, vilket kan spegla en djupare semantisk bearbetning. En interaktionseffekt hittades i anteriora cingulate cortex, vilket möjligen indikerar en tidig rekrytering av fördelaktiga minnesfunktioner i test-betingelsen.

Under de senaste åren har intresset för test baserat lärande ökat och det förekommer evidensatt detta fenomen fungerar inom flera områden som bland annat test format, personligaegenskaper samt återkoppling från ett test. En aspekt som det däremot finns få studier av ärtestbaserat lärande i relation till individuella skillnader i kognition. Den föreliggande studienfokuserar därför på individuella skillnader avseende arbetsminneskapacitet och episodisktminne och dess effekter på ihågkomst av svenska-swahili-ordpar. I studien ingick 163gymnasieelever, varav 82 var flickor och 81 var pojkar med en medelålder om 17.10 år.Multipla regressionsanalyser undersökte deltagarnas förmåga att minnas 60 svenska-swahiliordparfyra veckor efter inlärningsperioden. Analysen visade att både arbetsminneskapacitetoch episodiskt minne predicerar långtidsretention för studerade ordpar. För testbaserat lärandevar det endast det episodiska minnet som signifikant predicerade retentionen. Studien indikeraratt det episodiska minnet, är centralt både för att studera ordpar och att lära in ordpar genomtestbaserat lärande. Däremot är det enbart arbetsminnet som har betydelse för att lära sig ordparvia att studera ordparen. / During the last years, the interest for test-enhanced learning have increased and robust evidenceconcerning test format, personal characteristics and feedback have been obtained. However,few studies have examined test-enhanced learning in relation to cognition. The present studytherefore focused on examine the individual differences in working memory capacity and theepisodic memory and the effects of those on recall of Swedish- Swahili word pairs. The studyincluded 163 students whereof 82 girls were and 81 were boys, with a mean age of 17.10 years.Multiple regressions investigated whether the participated could correctly recall 60 Swedish-Swahili word pairs four weeks after the learning session. The analysis showed that both theepisodic memory and working memory capacity predicted long-term retention for studied wordpairs. For test based learning only the episodic memory had a significant prediction for longterm retention. The study indicate that the episodic memory is central both for learning throughstudy and learning through test-enhanced learning. While working memory was important onlylearning through study.

Resultat från TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) visar att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik både i årskurs fyra och i årskurs åtta. År 2020 sammanfattade Skolinspektionen tre områden som är avgörande för bättre kvalitet i skolan och som sammanfaller väl med bland annat testbaserat lärande. Skolinspektionens (2020) sammanfattning och testbaserat lärandets gemensamma nämnare är vikten av att ha tydliga lärandemål, skapa en varierad och anpassad undervisning som ger elever stimulans och utmaningar efter varje elevs förutsättningar, med stöd av läraren, samt betydelsen av elevers delaktighet och möjlighet till formativa återkoppling.  Mot den bakgrunden samt att det finns grundlig forskning kring testbaserat lärande som högeffektiv inlärningsstrategi analyserades sex lärares erfarenheter av implementeringsarbetet kring testbaserat lärande. Utöver det gjordes en kvantitativ studie inom testbaserat lärande i ämnet matematik. Studien utgår från kognitionsteori och har lärarperspektiv samt en teoretisk referensram i litteratur och artiklar från främst de senaste årtiondena. Efter implementeringen av testbaserat lärande intervjuades sex lärare på en F-6 skola vars undervisning (minst 75 procent av undervisningstillfällena) hade innehållit minst en testbaserad uppgift per lektion under sex veckor. Uppsatsens kvalitativa studie visade lärarnas reaktioner efter implementeringsperioden. De uttryckte en trygghet och motivation i implementeringsarbetet samt hur deras lektionsdesign hade förändrats genom återhämtningsaktiviteterna. De sex lärarna förmedlade också en överraskande positiv upplevelse kring den återkoppling som de testbaserade aktiviteterna gav eleven och läraren, med större möjlighet för läraren att justera sin undervisning för högre måluppfyllelse.Den kvantitativa studien som gjordes i ämnet matematik (aritmetik) i årskurs fyra och fem under en sex-veckors period var en mix av testbaserat lärande (retrieval practice) och delvis inflätat lärande (interleaved practice). Studien med de förutsättningar som gavs visade att testbaserade aktiviteter adderat till delvis inflätat lärande inte höjde resultaten i interventionsgruppen. Vid analysen framkom olika anledningar till resultatet som till exempel utformning och frekvens av de testbaserade aktiviteterna i planeringsschemat, lärarna och elevernas oerfarenhet inom området samt val av interventionsgrupp. / Results from TIMS (Trends in International Mathematics and Science Study, 2019) show that Swedish students perform below average in mathematics for, both in grade four and in grade eight. In 2020, the Skolinsepktionen summarized three areas that are crucial for better quality in schools and that coincide well with, among other things, retrieval practice. Skolverket's (2022) summary and retrieval practice common denominator is the importance of having clear learning goals, creating varied and adapted teaching that gives students stimulation and challenges according to each student's conditions, with the support of the teacher, as well as the importance of student participation and the opportunity for formative feedback. With that background and the fact that there is thorough research on retrieval practice as a highly effective learning method, six teachers' experiences of the implementation work of retrieval practice are analyzed in this essay. In addition to that, a quantitative study is carried out in test-based learning in the subject of mathematics. The study is based on cognitive theory and has a teacher's perspective as well as a theoretical frame of reference in literature and articles from mainly recent decades.  After the implementation of retrieval practice, six teachers were interviewed at an F-6 school whose instruction (at least 75% of the time) had included at least one retrieval practice activity per lesson for six weeks. The essay's qualitative study shows the teachers' positive reactions after the implementation period. They also express a sense of security and motivation in the implementation work and how their lesson design has changed through the recovery activities. The six teachers also convey a surprisingly positive experience regarding the feedback that the retrieval practice activities provide to the student and the teacher, with greater opportunity for the teacher to adjust their teaching for higher goal achievement. The quantitative study that is done in the subject of mathematics (arithmetic) in grades four and five during a six-week period is a mix of retrieval practice and interleaved practice. The study with the conditions provided showed that retrieval practice activities added to interleaved practice did not increase the results in the intervention group. During the analysis, various reasons emerged for the result, such as the design of the retrieval practices activities, frequency of the retrieval practices activities in the planning schedule, the teachers' and students' inexperience in the field, and the choice of intervention group.

It is well established that repeated testing is more beneficial for durable learning than repeated studying of the same material, a phenomenon known as the testing effect. This study sought to investigate the role of working memory capacity (WMC) in relation to the learning process and the difficulty of the material to be learned when using a test-enhanced learning method. As between subject manipulation, participants (n = 99, M = 25.62 years of age) were divided into two groups, one using repeated studying and one using alternated testing and studying. A material of two difficulty levels, as well as immediate and delayed retention tests, was used in each condition as within subject manipulation. Further, an n-back task was used to measure WMC. Results from mixed model ANOVAs showed no significant impact of WMC on either the learning process or retention in relation to the difficulty of the material. The testing condition performed significantly higher than the studying condition on the retention tests. The testing effect is further cemented as a promising method for practical application in the educational sector regardless of both WMC and difficulty level. / Det är väl etablerat att upprepad testning är mer fördelaktigt för hållbar inlärning än upprepad instudering av samma material, ett fenomen känt som testeffekten. Denna studie ämnade undersöka arbetsminnets roll i relation till inlärningsprocessen och svårighetsgrad av material med testbaserat lärande som metod. Som mellangruppsmanipulation delades deltagare (n = 99, M = 25.62 år gamla) in i två grupper, en som upprepade gånger studerade materialet och en som alternerade studerande med tester. Ett material med två svårighetsgrader och ett direkt samt fördröjda retentionstester användes som inomgruppsmanipulation. Vidare användes ett n-backtest som mått på arbetsminneskapacitet. Resultat visade ingen signifikant inverkan av arbetsminne på varken inlärningsprocessen eller retention i relation till svårighetsgrad av material. Testbetingelsen presterade signifikant högre på retentionstest än studiebetingelsen. Testeffekten fastställs ytterligare som lovande metodik för praktisk applikation i utbildningssektorn oberoende av både arbetsminneskapacitet och svårighetsgrad.