Working in noisy environments can be detrimental to cognitive performance. In order to perform well people have to find a way to attenuate distraction. This thesis aimed to study the balance between distractibility and task demands in the context of office-related tasks as a means by which to better understand how people in the work environment are influenced by environmental noise. In Report 1, 2 and 3 higher focal-task difficulty was achieved by manipulating the readability of the text that participants were asked to read (i.e. either displaying the text in hard-to-read font or by masking it with static visual noise). The results of Report 1 and Report 2 showed that background speech impaired performance on proofreading and memory for written stories respectively compared to silence, but only when the focaltask difficulty was low, not when it was high. In Report 3 it was shown that background speech, road traffic noise, and aircraft noise impaired performance on text memory compared to silence, but again, only when focal-task difficulty was low. In Report 4 it was tested whether higher cognitive load on the focal task would reduce peripheral processing of a to-be-ignored background story. The results of Report 4 showed that participants in the low-load condition recalled more of the information conveyed in the to-be-ignored background story compared to participants in the high-load condition. It was also investigated whether individual differences in working memory capacity (WMC) would influence participants’ memory for written stories (Report 2) and incidental memory of the to-background story (Report 4) differently depending on task demand. The results showed that individuals scoring high on the WMC-test were less distracted by background speech in the easy-to-read font condition (Report 2), and recalled less of the information in the to-be-ignored background story in the low-cognitive load condition (Report 4) compared to individuals that scored lower on the WMC-test. These relationships were not found in the hard-to-read font condition in Report 2, or in the high-cognitive load condition in Report 4. Taken together, these results indicate that higher focal-task difficulty can shield against the detrimental effect environmental noise on performance on office-related tasks. Moreover, it shows that higher focal-task difficulty can help individuals with low-WMC to reach a level of performance that is similar to that of high-capacity individuals. / Människor som arbetar inom den byggda miljön (t.ex. kontor eller skolor) är ofta exponerade för olika typer av miljöljud (t.ex. bakgrundsprat, vägtrafiks- eller flygplansbuller) som kan ha en negativ inverkan på deras förmåga att prestera på kognitiva uppgifter (t.ex. läs- eller skrivuppgifter). För att kunna prestera behöver de som arbetar inom den byggda miljön hitta ett sätt att minska hur distraherade de blir av bakgrundsbuller när de arbetar med kontorsrelaterade uppgifter (t.ex. korrekturläsning eller minne för text). Syftet med denna avhandling var att studera balansen mellan distraktion och koncentrationskrav på arbetsuppgiften som ett sätt att undersöka vilken inverkan bakgrundsbuller i arbetsmiljön har på människors förmåga att prestera på kontorsrelaterade uppgifter. I Rapport 1, 2 och 3 manipulerades koncentrationskravet på arbetsuppgiften genom att göra texten mer svårläslig (d.v.s. antingen använda ett mer svårläsligt teckensnitt eller genom att maskera texten med ett visuellt brus). Resultaten på Rapport 1 och 2 visade att bakgrundsprat försämrade prestationen på ett korrekturläsningstest och ett textminnestest jämfört med en tyst betingelse, men bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. Rapport 3 visade att bakgrundsprat, vägtrafikbuller och flygplansbuller försämrade prestationen på ett textminnestest jämfört med tystnad, men återigen, bara när texten var lättläslig och inte när den var svårläslig. I Rapport 4 undersöktes om ökad kognitiv belastning på en arbetsuppgift skulle minska hur mycket information av ett bakgrundsprat (d.v.s. en berättelse om en fiktiv kultur) som deltagarna kunde återge trots att de blivit instruerade att ignorera det som sades i bakgrunden. Resultatet visade att deltagarna i betingelsen med låg kognitiv belastning kom ihåg mer av informationen från bakgrundsberättelsen jämfört med deltagarna med hög kognitiv belastning. Denna avhandling undersökte också sambandet mellan individuella skillnader i arbetsminneskapacitet och storleken på hur distraherad individen var av bakgrundsprat (Rapport 2), samt sambandet mellan arbetsminneskapacitet och hur mycket individen mindes av det bakgrundsprat de blivit instruerade att ignorera (Rapport 4), och om dessa samband influerades olika beroende på koncentrationskravet på arbetsuppgiften. Resultatet i Rapport 2 visade att individer med hög arbetsminneskapacitet blev mindre distraherade av bakgrundspratet jämfört med individer med låg arbetsminneskapacitet på prosaminnestestet, men bara när texten var lättläslig, inte när den var svårläslig. Rapport 4 visade att i betingelsen med låg kognitiv belastning kom de med hög arbetsminneskapacitet ihåg mindre av bakgrundsberättelsen jämfört med individerna med låg arbetsminneskapacitet, men när den kognitiva belastningen var hög var det ingen skillnad i hur mycket deltagarna kom ihåg av bakgrundsberättelsen mellan individer med hög och låg arbetsminneskapacitet. Sammanfattningsvis visar resultaten att ökat koncentrationskrav på en arbetsuppgift, genom att öka svårighetsgraden (t.ex. genom att använda ett mer svårläsligt teckensnitt), kan skydda mot den negativa inverkan som bakgrundsbuller har på arbetsuppgifter som liknar de människor arbetar med på kontor. Vidare visade resultaten att ökade koncentrationskrav på arbetsuppgiften kan hjälpa individer med låg arbetsminneskapacitet att prestera i paritet med individer med hög arbetsminneskapacitet när arbetsuppgiften utförs i bakgrundsprat.

Neuronal activity of monolingual and bilinguals to environmental sounds and words that are semantically related to them were studied using the mismatch negativity (MMN) component of event-related potentials. MMN was expected to reflect the language selection process in bilinguals on the bases of semantics and phonology. In this regard, as lexical stimuli, interlingual homophones ‘car’ and ‘kar’ (snow) were presented together with semantically related environmental sounds in a passive auditory oddball paradigm. The lexical stimuli were recorded by a native English speaker. Three Turkish-English late bilinguals and one native English speaker participated in the study. An early MMN was elicited in both groups with a distribution over the fronto-central and central areas across the scalp with highest peak amplitude at -2.5 with a 113 ms latency. This response indicates that participants of the study were sensitive to the acoustic changes in two different types of stimuli. The further investigation of the interplay between environmental sounds and semantics displayed no conclusive result due to lack of data. Finally, the brain responses gathered from the bilinguals were not enough to draw a conclusion. Whether the bilinguals were sensitive to the sub-phonemic cues in the presented auditory lexical stimuli or not were inconclusive. / Neuronal aktivitet av en- och tvåspråkiga till miljöljud och ord som är semantiskt relaterade till dem studerades med hjälp av Mismatch Negativity (MMN) komponent av event-relaterade potentialer. MMN förväntades spegla språkvalsprocessen i tvåspråkiga baserad på semantik och fonologi. I detta avseende presenterades interlingual-homofoner ’car’ (bil) och ’kar’ (snö) som lexikala stimuli tillsammans med semantiskt besläktade miljöljud i ett passivt auditivt oddball paradigm. De lexikala stimuli spelades in av en modersmålstalare av engelska. Tre turkiska-engelska sena tvåspråkiga och en modersmålstalare av engelska deltog i studien. En tidig MMN framkallades i båda grupperna med en fördelning över de främre central- och centrala områdena över skalp med amplitud vid -2,5 med 113 ms latens. Detta indikerar att deltagarna var sensitiva till de akustiska förändringarna mellan de två olika typerna av stimuli. Den vidare undersökningen av samspelet mellan miljöljud och semantik visade inget avgörande resultat. Dessutom, var det också ett inkonklusivt resultat som handlade om att huruvida tvåspråkiga deltagarna använde subfonemiska signalerna i de presenterade auditiva lexikala stimuli eller inte.