Neuronal activity of monolingual and bilinguals to environmental sounds and words that are semantically related to them were studied using the mismatch negativity (MMN) component of event-related potentials. MMN was expected to reflect the language selection process in bilinguals on the bases of semantics and phonology. In this regard, as lexical stimuli, interlingual homophones ‘car’ and ‘kar’ (snow) were presented together with semantically related environmental sounds in a passive auditory oddball paradigm. The lexical stimuli were recorded by a native English speaker. Three Turkish-English late bilinguals and one native English speaker participated in the study. An early MMN was elicited in both groups with a distribution over the fronto-central and central areas across the scalp with highest peak amplitude at -2.5 with a 113 ms latency. This response indicates that participants of the study were sensitive to the acoustic changes in two different types of stimuli. The further investigation of the interplay between environmental sounds and semantics displayed no conclusive result due to lack of data. Finally, the brain responses gathered from the bilinguals were not enough to draw a conclusion. Whether the bilinguals were sensitive to the sub-phonemic cues in the presented auditory lexical stimuli or not were inconclusive. / Neuronal aktivitet av en- och tvåspråkiga till miljöljud och ord som är semantiskt relaterade till dem studerades med hjälp av Mismatch Negativity (MMN) komponent av event-relaterade potentialer. MMN förväntades spegla språkvalsprocessen i tvåspråkiga baserad på semantik och fonologi. I detta avseende presenterades interlingual-homofoner ’car’ (bil) och ’kar’ (snö) som lexikala stimuli tillsammans med semantiskt besläktade miljöljud i ett passivt auditivt oddball paradigm. De lexikala stimuli spelades in av en modersmålstalare av engelska. Tre turkiska-engelska sena tvåspråkiga och en modersmålstalare av engelska deltog i studien. En tidig MMN framkallades i båda grupperna med en fördelning över de främre central- och centrala områdena över skalp med amplitud vid -2,5 med 113 ms latens. Detta indikerar att deltagarna var sensitiva till de akustiska förändringarna mellan de två olika typerna av stimuli. Den vidare undersökningen av samspelet mellan miljöljud och semantik visade inget avgörande resultat. Dessutom, var det också ett inkonklusivt resultat som handlade om att huruvida tvåspråkiga deltagarna använde subfonemiska signalerna i de presenterade auditiva lexikala stimuli eller inte.

By 4.5 months infants listen longer to their names compared to matched foils, which is the earliest empirically demonstrated sign of word-form recognition. This ability develops gradually in the first year of life and becomes increasingly advanced. The present study investigated word-form recognition in 6-month-olds using event-related potentials (ERPs). To date, few studies have demonstrated word-form recognition at this age, and only one study has presented electrophysiological evidence. In addition, the present study investigated the effect of speech register on word-form recognition. Studies on language acquisition indicate that adjustments adults and older children make in interaction with infants are relevant for language learning. This speech register, commonly referred to as infant-directed speech (IDS), differs from adult-directed speech (ADS) in several respects. Studies on word-form recognition did typically not compare recognition effects for word forms familiarized (meaning trained) in IDS with word forms familiarized in ADS, however, the present study did. No recognition effects for either IDS or ADS were found. Moreover, there were no differences in ERP-responses for word forms familiarized in IDS compared to word forms familiarized in ADS. The main conclusion is that word-form recognition is still unstable at 6 months. / Vid 4.5 månaders ålder lyssnar spädbarn längre till sitt namn än andra liknande namn, vilket är det tidigast påvisade tecknet på igenkänning av ordformer. Förmågan utvecklas gradvis under det första levnadsåret och blir mer avancerad. Den aktuella studien undersökte igenkänning av ordformer hos 6 månaders spädbarn genom eventrelaterade potentialer (ERPer). I dagsläget har ett fåtal studier demonstrerat igenkänningseffekter vid den här åldern, och endast en studie har presenterat elektrofysiologiska bevis. Den aktuella studien undersökte även hur talstilen påverkar spädbarns igenkänning av ordformer. Studier inom barns språkutveckling indikerar att anpassningar som vuxna och äldre barn gör i interaktion med spädbarn är relevanta för språkinlärningen. Den här talstilen, ofta kallad barnriktat tal (BRT) skiljer sig från vuxenriktat tal (VRT) i flera avseenden. Studier som har undersökt igenkänning av ordformer hos spädbarn har inte jämfört igenkänningseffekter för ordformer som presenterats (dvs. tränats) i BRT med ordformer som presenterats i VRT, vilket den aktuella studien gör. Inga igenkänningseffekter påvisades för BRT eller VRT. Vidare fanns inga skillnader i ERP-responsen för ordformer presenterade i BRT jämfört med ordformer presenterade i VRT. Slutsatsen är att spädbarns igenkänning av ordformer fortfarande är instabil vid 6 månader.