Mobile phones have become a natural part in our lives and with them, challenges and concerns rise. Mobile phones are designed to catch our attention, which equals unwanted distractions in many situations. Previous research is ambiguous as to in what situations mobile phones harm our attention and cause distraction. Therefore, the aim of this experiment was to examine whether the mere presence of a mobile phone or a mobile phone receiving a notification harms our attention while performing the Stroop Task Test. The experiment involved 19 participants, comprising 4 males and 15 females of various ages (M=38,84). A within-subject design experiment was used and the participants that took part in the experiment were exposed to three different conditions as they completed four rounds of the Stroop Task Test. The first and last condition was without a mobile phone, the second condition had a silent mobile phone laying in their field of vision, and in the third condition that same mobile phone received a text message notification. In order to examine the degree of distraction, this study looked at eye gaze towards the mobile phone, in addition to the response times during the test. Contrary to previous research the results of this study showed no significant difference in the participants' performance on the Stroop Task Test and eye gaze during the mobile phone conditions. This indicates that it is possible to maintain focus and attention on a cognitively demanding task for a limited time, despite the presence of someone else’s mobile phone receiving a notification. / Mobiltelefoner har blivit en naturlig del i våra liv och med dem följer även utmaningar och problematik. Mobiltelefoner är designade för att fånga vår uppmärksamhet, vilket leder till oönskade distraktioner i vissa situationer. Tidigare forskning är tvetydig om i vilka situationer mobiltelefoner påverkar vår uppmärksamhet negativt och orsakar distraktion. Därför var syftet med detta experiment att undersöka om blotta närvaron av en mobiltelefon eller en mobiltelefon som får en sms-avisering påverkar vår uppmärksamhet negativt när vi utför Stroop-testet. Experimentet involverade 19 deltagare, bestående av 4 män och 15 kvinnor i olika åldrar (M=38,84). En inomgruppsdesign användes och deltagarna som deltog i experimentet exponerades för tre olika betingelser när de genomförde fyra omgångar av Stroop-testet. Den första och sista betingelsen var utan mobiltelefon, den andra betingelsen hade en tyst mobiltelefon liggande i deras synfält, och under den tredje betingelsen fick samma mobiltelefon en sms-avisering. För att undersöka graden av distraktion undersöktes om deltagarnas ögonrörelser drogs mot mobiltelefonen, samt reaktionstiderna i Stroop-testet. I motsats till tidigare forskning visade resultaten av denna studie ingen signifikant skillnad i deltagarnas prestation i Stroop-testet och ögonrörelser under mobiltelefonbetingelserna. Detta indikerar att det är möjligt att behålla fokus och uppmärksamhet på en kognitivt krävande uppgift under en begränsad tid, trots närvaron av någon annans mobiltelefon som får en sms-avisering.

Inledning: Distraktioner under läkemedelshantering medför risker som kan påverka patientsäkerheten. En tiondel av alla vårdskador som sker inom svensk hälso- och sjukvård är läkemedelsrelaterade. Medvetenheten om risker och konsekvenser i samband med läkemedelshantering kan vara ett steg i att minska förekomsten av dessa vårdskador. Sammantaget kan detta bidra till kortare vårdtider och en minskad kostnad för samhället.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva distraherande händelser intensivvårdssjuksköterskan utsätts för under läkemedelsprocessen  Metod: En kvalitativ studie har genomförts med deltagande observation som datainsamlingsmetod. Totalt 60 observationer analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Händelser som distraherade intensivvårdssjuksköterskan under läkemedelsprocessen kunde sammanställas i två huvudkategorier, arbetsmiljö och patientens tillstånd. I arbetsmiljön observerades distraherande händelser bero på samtal, trängsel och avsaknad av material samt omvårdnad. Här lyftes även vikten av en lugn omgivning. Patientens tillstånd observerades distrahera när denne blev instabil eller vid larm från medicinteknisk utrustning.  Slutsats: En ökad patientsäkerhet kan uppnås genom att ge intensivvårdssjuksköterskor goda förutsättningar under läkemedelsprocessen. Att öka medvetenheten om distraherande händelser och dess konsekvenser kan även bidra till ökad patientsäkerhet. Vidare forskning inom ämnet kan med fördel göras för att få en ökad förståelse och utveckla rutiner och åtgärder för att förhindra att fel i läkemedelshanteringen uppstår. / 1.      Introduction: Distractions during the medication process induces risks that can potentially impact patient safety. In Sweden, one tenth out of all injuries caused by given care are related to medication errors. Knowledge of the risks and consequences associated with managing medication can be one step forward to reduce the incidence of injuries caused by given care. This may over all contribute to shorter care admissions and a decreased cost for the Swedish society. Aim: To describe distracting events the intensive care nurse was exposed to during the medication process. Method: A qualitative study has been made with participant observation as method for data collection. A total of 60 observations was analyzed through qualitative content analysis.  Result: Events in which the intensive care nurse was distracted during the medication process could be compiled into two main categories, work environment and patient condition. Occurring events observed in the work environment was due to conversations, crowding and lack of material and also patient care. The importance of calm and work privacy was also raised. Distractions due to patient condition was observed in critical situations where the patient became unstable or when medical device equipment alerted.  Conclusion: Increased patient safety can be obtained by giving intensive care nurses better conditions during the medication process. Raising the knowledge of distractive events and their consequences can also contribute with an increase in patient safety. Further research can be beneficial in order to increase understanding as well as development of routine procedures and plans of action to prevent errors in the medication process.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av att arbeta med läsning av tryckta texter och text på skärm. Vårt teoretiska ramverk utgår från vad läsning är samt hur olika medier påverkar läsning. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som undervisar i svenska för årskurs 7-9. Empirin analyseras enligt Braun och Clarkes (2006) tematiska analys där olika koder tillsammans bildar ett tema. Resultatet visar att en majoritet av de lärare som deltar i studien har en större vilja att använda tryckta medier än skärmar i sin undervisning då skärmar kan distrahera eleverna så att det påverkar deras läsning och läsförståelse. Resultatet visar även att bokens fysikalitet kan ha en inverkan på elevernas fokus då bokens ändamål är just läsning, medan skärmar ofta har många ändamål.

Examensarbetet genomfördes vid Jönköping University i samband med Ljusdesign utbildningen år 2017. Undersökningen avsåg att undersöka trafikmiljön utmed motorvägen mellan Värnamo och Jönköping, för att kunna kartlägga och få en uppfattning av hur effektbelysningen där kan användas med färgat ljus utan att skapa en fara i trafiken. Målet var att undersöka om effektbelysningarna visade en påverkan på bilförarnas upplevelse av motorvägen, samt om färgerna gav en skillnad i upplevelsen eller skapade distraktioner. Området var aktuellt att undersöka eftersom effektbelysningar utmed vägar blir alltmer vanliga efter teknologin inom belysning blivit mer användbar och ekonomiskt försvarbar. Av det skälet blir effektbelysningar av färg vanliga men antas också ge en påverkan i trafiken som vi inte är medvetna om. Studiens frågeställningar formulerades därefter och undersökte hur effektbelysning på objekt påverkar bilförares upplevelse i trafiken. Samt om effektbelysning av färg och neutralt ljus påverkade upplevelsen olika.Fältstudien genomfördes under tre kvällar i mars månad på en bensinstation i anknytning till sträckan som undersöktes. Deltagarna svarade på ett frågeformulär med semantiska skalor där de fyllde i hur de känt sig och upplevt vägsträckan de hade kört. Av deltagarna tillfrågades slumpmässiga uttagna personer om de kunde svara på följdfrågor i form av en intervju. På sträckan fanns sju stycken effektbelysningar varav tre hade färgat ljus. Resultaten visade att effektbelysningen på objekten fångade bilförarnas uppmärksamhet och påverkade bilförarnas upplevelse av vägsträckan. Studien visade även att förarna påverkades olika av effektbelysningarna beroende på om ljussättningen var av färgat eller neutralt ljus. Slutsatserna av undersökningen visar hur förarna i denna studie upplevde sträckan mellan Jönköping och Värnamo. För att konstatera hur belysta objekt generellt påverkar trafiksäkerheten krävs mer forskning. / The thesis was conducted at Jönköping University in conjunction with the lighting design education in year 2017. The study aimed at investigating the traffic environment along the high way between Värnamo and Jönköping in order to map and get an idea of how the effect lighting can be used with colored light without creating a danger to traffic. The aim was to investigate whether the effect lights showed an impact on the driver's perception of the highway, and if the colors gave a difference in the experience or created distractions. The area was relevant to investigate as effect lighting are becoming more common after the technology has become more useful and economically justifiable. For that reason effect lighting with color are becoming more common, but are believed to have an impact on traffic that we are not aware of. The thesis questions were then formulated and investigated how effect lighting on objects affects drivers' experience in traffic. As well as if effect lighting of color and neutral light affect drivers’ experience of the road differently.The field study was conducted for three nights in March at a gas station related to the route that was investigated. Participants answered questions with semantic scales where they answered how they felt and experienced the road. Some of the participants were also randomly picked and asked if they could answer any following questions in the form of an interview.The road that was investigated had seven different effect lightings, witch three of them had colored light. The results showed that the lighting on the objects caught the attention of car drivers and affected the road drivers' experience of the road. The study also showed that the drivers were affected differently by the effect lights depending on whether the lighting was of colored or neutral light. The conclusions of the survey show how the drivers in this study experienced the road between Jönköping and Värnamo. To find out how effect lighting on objects generally affect road safety, more research is required.

This study investigates students' experiences of mobile phone usage at Malmö University. The purpose of this study is to investigate how students use their mobile phones and if the usage has an effect on their education. The study is conducted through qualitative unstructured interviews with five students at Malmö University and interpreted through a phenomenological perspective. Some similarities are shown in the results, however, the vast majority is overall varying. Similarities that have been concluded are that students mostly use the same applications while being physically present at the University and the majority of the applications that are used are social media based. Facebook Messenger is heavily valued by all participants to communicate with others. There are differing results as to when the usage is most frequent and if the Mobile Phone acts as a distraction or a tool for the student. All participants stated that the Mobile Phone has a tendency to distract. Varying results are explained by the individuals’ level of discipline. Individuals with higher discipline are not as affected by the Mobile Phone as individuals with a lower level of discipline. The reason behind a high usage of the Mobile Phone is explained by Mobile Phone Depandance and a conflict of interest by prioritizing personal goals over academic goals. / Studien undersöker studenters upplevelser av mobiltelefonanvändning vid Malmö universitet. Syftet med studien är att undersöka hur studenter använder sina mobiltelefoner och hur de upplever att det påverkar dem i utbildningen. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv och utförs genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer med fem studenter på Malmö Universitet. Både likheter och mönster kunde urskiljas. En likhet innefattar att studenterna använder liknande applikationer vid universitetet. Majoritenen av applikationerna som används är sociala medie-applikationer. Facebook messenger används i stor utsträckning av samtliga studenter för att kommunicera med andra studenter, vänner och familj. Skillnader i resultaten omfattar till vilken grad mobiltelefonen distraherar studenten respektive fungerar som ett verktyg. Utifrån samtliga studenters upplevelser är mobiltelefonen ett distraktionsmoment. Studien visar att variationer i resultaten beror på disciplinnivå hos studenterna. Individer med högre disciplin påverkas inte i samma grad av mobiltelefonen som individer med lägre disciplinnivå. Anledningen till omfattande mobiltelefonanvändning förklaras av mobiltelefonberoende samt en intressekonflikt i form av att studenterna prioriterar personliga mål framför akademiska mål.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems. / Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.</p>