Purpose: This study`s purpose is to investigate the role of a business incubator in the strategic decision situations during the process of a new venture startup. It also aims to explore the methods and instruments the incubator and its advisers applies during the process. Methodology: This study is built on the basis of a hermeneutic approach with qualitative method and abductive design. The empirical material collected consist of interviews from two case studies and secondary data collection from different related sources. Theoretical perspective: The theory in the study consists of the elements of previous research on innovation processes and entrepreneurship. To analyze the data, models and theories related to decision making, incubation, process theories and organizational theories. Empirical foundation: The empirical material consists of interviews and data from two completed case studies. Additionally consist a relatively large part of the empirical data out of a comprehensive information retrieval from various secondary sources such as internet, newsletters and annual reports. Conclusion: The assay was able to detect not just one, but a variety of roles that the incubator occupies at different stages of the innovation process. The central conclusion is that the incubator role is to increase the speed of the innovation process.

Anekdoter kring konstnärers arbetsrutiner indikerar att vardagliga sysselsättningar kan vara viktigt för kreativt arbete, då kombinationen av tristess och kreativitet är ett återkommande tema. Tidigare forskning visar att tristess kan vara negativt för personers välmående och prestationsförmåga, samtidigt som annan forskning visar att det kan gynna kreativitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur konstnärers arbetsprocess ser ut och vilken roll tristess spelar i den. En kvalitativ enkätstudie genomfördes med ett urval bestående av nio konstnärer som arbetade med visuell konst, musik och text. Genom induktiv tematisk analys fann denna studie att den konstnärliga arbetsprocessen bestod av fem olika faser; förberedelseoch inspirationsfas, koncentrationsfas, inkubationsfas, illuminationsfas och avslutningsfas. Tristess uppstod för många i olika delar av arbetsprocessen, och upplevdes som fysiskt och psykiskt obehagligt och stressande. Tristess kunde fungera som motivator att leta upp ny stimulans genom utåtvänt eller inåtvänt sökande. Att uppsöka tristessartade situationer kunde användas som en medveten strategi i arbetsprocessen, och effekterna av tristessperioder upplevdes påverka den kreativa arbetsprocessen både positivt och negativt. Huruvida effekten var positiv eller negativ berodde i stor grad på definitionen av tristessbegreppet samt om det var frivilligt att uppleva tristessen eller inte.

This essay explores the divinatory practice of incubation in ancient Egypt during the Graeco-Roman period with a particular focus on the magical and religious significance of the practice. Two main sanctuaries, Abydos and Deir el-Bahari have been investigated with a focus on the gods Bes and Osiris in the former and Amenhotep and Imhotep in the latter. The study has mainly examined surviving epigraphy and the ritual and cultic elements of the sites in relation to physical space as a prerequisite for ritual incubation. In addition, this study has related Greek influences on the practice of incubation in Egypt as a potential source of origin but has also investigated indigenous Egyptian traditions both for questioning the origin of and placing the practice into context. / Denna uppsats undersöker den spådomspraktik så kallad inkubation i Antika Egypten under dess Grekisk-romerska period med ett särskilt fokus på den magiska och religiösa meningen med praktiken. Två primära helgedomar, nämligen Abydos och Deir el-Bahari, har undersökts med ett fokus på gudarna Bes och Osiris i den förra och Amenhotep samt Imhotep i den senare. Studien har främst undersökt kvarlevande epigrafik och den rituella och det kultiska elementet av platserna i relation till fysiskt utrymme som en föregångare för rituell inkubation. Dessutom har denna studie relaterat grekiska influenser på inkubation i Egypten som ett potentiellt ursprung men har även undersökt inhemsk egyptisk tradition både i frågan om dess härkomst och för att ställa praktiken i sin kontext.

No description available.

In der Landnutzung stellt die Bewertung der Versorgung mit organischer Bodensubstanz (OBS) eine besondere Herausforderung dar. Dabei wird der Einfluss der Bodenfeuchte aufgrund des globalen Klimawandels an Bedeutung gewinnen, da die Wasserverfügbarkeit Einfluss auf die Aktivität der bodenlebenden Mikroorganismen nimmt. Ziel der Arbeit waren daher Aussagen, inwieweit verschiedene Wassergehalte den biologischen Umsatz bei der Inkubation von Bodenproben mit unterschiedlicher Herkunft sowie organischer Düngung beeinflussen. In einem Modellversuch wurden Bodenproben ungedüngter Parzellen von drei deutschen Dauerfeldversuchen in einer zweifaktoriellen Blockanlage in Abhängigkeit von organischer Düngung (Weizenstroh, Stallmist) und Wassergehalt inkubiert. Die Experimente wurden in vier Feuchtigkeitsstufen mit 10, 40, 65 und 90 % der Feldkapazität über einen Zeitraum von 85 Tagen bei einer Temperatur von 25 °C realisiert. Zusätzlich sind vor und nach der Inkubation Thermogravimetrische Bodenanalysen (TGBA) durchgeführt worden. Die Ergebnisse belegen einen mit dem Wassergehalt steigenden C-Umsatz, da die Aktivität von aeroben Mikroorganismen bis zur Wassersättigung des Bodens zunimmt. Die Steigerung war bei Zugabe von Weizenstroh höher als bei Stallmist, ohne Düngerzusatz signifikant niedriger. Gleichzeitig änderte sich die Dynamik der Abbauprozesse. Durch besonders trockene Verhältnisse wurde die Umsetzung verzögert, zudem sank die Umsatzrate langsamer. Ein dauerhafter Einfluss des Standorts auf den Umsatz der Düngemittel war dagegen nicht nachweisbar. Der biologische Abbau im Inkubationsversuch veränderte darüber hinaus die thermische Zerfallsdynamik. Die größten Veränderungen wurden nach Zugabe von Stroh festgestellt. Nicht geklärt werden konnte, ob in Böden mit höherer Versorgung durch organische Substanz gleiche Ergebnisse erzielt werden können. / In land use, the assessment of the supply of organic soil matter (OBS) is a particular challenge. The influence of soil moisture on global climate change will become increasingly important, as water availability influences the activity of soil-living microorganisms. The aim of the work is therefore to determine the extent to which different water contents influence the biological turnover during the incubation of soil samples with different origins as well as organic fertilisation. In a model experiment, soil samples from unfertilized plots of three German long-time field experiments were incubated in a two-factor block facility depending on organic fertilization (wheat straw, manure) and water content. The experiments were carried out in four humidity levels with 10, 40, 65 and 90 % of the field capacity over a period of 85 days at a temperature of 25 °C. In addition, thermogravimetric soil analyses (TGBA) were performed before and after incubation. The results prove a C turnover increasing with the water content, since the activity of aerobic microorganisms increases until the water saturation of the soil. The increase was higher with the addition of wheat straw than with manure, without fertilizer significantly lower. At the same time, the dynamics of the degradation processes changed. Due to particularly dry conditions, conversion was delayed and the turnover rate fell more slowly. A lasting influence of the site on fertilizer turnover was not proved. In addition, the biological degradation in the incubation experiment changed the thermal decay dynamics. The largest changes were observed after the addition of straw. It could not be clarified whether the same results could be achieved in soils with a higher supply of organic matter.

Background and purpose - Digitisation is connecting various business actors to create interconnected ecosystems through digital platforms. Meanwhile entrepreneurial ecosystems are offering various benefits for start-ups e.g. through support organisations that offer services for them. Currently, these start-up support organisations face the challenge of leveraging digital services to create value for their member start-ups. The purpose of this study is to investigate how the digital services offered in start-up support organisations create value for start-ups. Approach - From a theoretical perspective, the sociology of value and service dominant logic concepts such as value co-creation and service ecosystems are considered. Qualitative methods were used to conduct a pre-study and an in-depth case study with a start-up hub in Stockholm's entrepreneurial ecosystem. Data was collected using 18 semi-structured interviews with start-ups and other actors in the ecosystem and participant observations of 17 events. Findings - Needs and challenges for start-ups were identified and mapped against the digital services used by the start-ups. These services facilitate interaction between various actors in the start-up hub. Seven interconnected value types for the start-ups were identified emerging from the use of digital and non-digital services in the start-up hub. Moreover, many of the digital services are not provided by the start-up hub alone but in collaboration with other actors, connecting the start-up hub to other actors in the start-up ecosystem. Research limitations and implications - The findings contribute to the understanding of how start-up support organisations leverage digital services to support their member start-ups. The connection of digital service usage to the creation of various value types provides a theoretical concept to research about service ecosystem. As the study has been conducted with a limited number of respondents and events in Stockholm, further research in other ecosystems and using different methods is suggested to ensure generalisability of the findings of this study. Practical implications - A number of practical suggestions for start-up support organisations can be derived from the findings, including that start-up support organisations can benefit from establishing and moderating a digital community, involving several actors from the ecosystem and continuously adapting digital services to the changing environment and needs of start-ups. Originality - To the best knowledge of the authors, this is the first study to investigate digital services in entrepreneurial ecosystems from the perspective of value in service ecosystems. / Bakgrund och syfte - Digitalisering förbinder olika affärsaktörer för att skapa sammankopplade ekosystem genom digitala plattformar. Samtidigt erbjuder start-up ekosystem olika fördelar för start-ups, till exempel genom stödorganisationer som erbjuder tjänster för start-ups. För tillfället möter dessa start-up stödorganisationer utmaningen att utnyttja digitala tjänster för att skapa värde för sina medlems start-ups. Syftet med denna studie är att undersöka hur de digitala tjänster som erbjuds av stödorganisationerna skapar värde för start-ups. Tillvägagångssätt - Från ett teoretiskt perspektiv beaktas sociologin av värde och service dominerande logik begrepp som värde medskapande och serviceekosystem. Kvalitativa metoder användes för att genomföra en förstudie och en fördjupad fallstudie med ett start-up hub i Stockholms entreprenörsekosystem. Data samlades in med 18 halvstrukturerade intervjuer med start-ups och andra aktörer i ekosystemet och deltagarobservationer av 17 evenemang. Fynd - Behov och utmaningar för start-ups identifierades och mappades mot de digitala tjänster som start-ups använde. Dessa tjänster underlättar interaktion mellan olika aktörer i start-up hubben. Sju sammankopplade värdetyper för start-ups identifierades som en följd av användningen av digitala och icke-digitala tjänster i start-up hubben. Dessutom är många av de digitala tjänsterna inte tillhandahållen av start-uperna ensam men i samarbete med andra aktörer, som kopplar ihop start-up hubben till andra aktörer i start-up ekosystemet. Forskningsbegränsningar och konsekvenser - Fynden bidrar till att förstå hur start-up stödorganisationer utnyttjar digitala tjänster för att stöda sina medlemmar. Anslutningen av digital serviceanvändning till skapandet av olika värdetyper ger ett teoretiskt koncept för att undersöka serviceekosystemet. Eftersom studien har genomförts med ett begränsat antal respondenter och evenemang i Stockholm, föreslås ytterligare forskning i andra ekosystem och användande av olika metoder för att säkerställa generaliserbarhet av resultaten i denna studie. Praktiska konsekvenser - Ett antal praktiska förslag till start-up stödorganisationer kan härledas från resultaten, bland annat att de start-up stödorganisationerna kan dra nytta av att etablera och moderera ett digitalt samhälle, involvera flera aktörer från ekosystemet och kontinuerligt anpassa digitala tjänster till förändringen av miljön och behovet av start-ups. Originalitet – Till bästa kunskapen av författarna, är detta den första studien för att undersöka digitala tjänster i entreprenörsekosystem från perspektivet av värdet i service ekosystemen.

Vattenkraftens påverkan på rinnande vatten är välbeskriven i litteraturen. Med ökat intresse för vindkraft och andra energislag med begränsad klimatpåverkan, ökar även behovet av reglerkraft. Effekten av korttidsreglerad vattenkraft på ekosystem är ett aktuellt ämne med kunskapsluckor i stort behov av fler studier. Indalsälven passerar Järkvissle kraftverk några mil norr om Sundsvall. Den lokala harrpopulationen har minskat kraftigt och misstankar finns om kopplingar till korttidsregleringen i Järkvissle kraftverk. Vid förvaltning av ekosystem och djuren i dem är kunskapen om interaktioner och beteenden bland det viktigaste att etablera. Detta för att kunna avgöra om artens beteende påverkas av korttidsreglering. Bristande kunskap om lokala lekbeteenden innebar således att harren nedan Järkvissle kraftverk studerades inför förväntad lekperiod. Studien baserades på två antaganden 1) harr förflyttar sig uppströms mot grundområden, lämpade för lek, när vattentemperaturen ökar. 2) harr är mer aktiv när flödesvariationen är hög, eftersom lekplatsernas beskaffenhet påverkas av flödesförhållanden. Harr (n = 20) från sträckan nedan Järkvissle kraftverk märktes med radiosändare, för att studera rörelsemönster och beteenden i anslutning till lek under perioden 28 april till 29 maj 2022. Vid 24 handpejlingstillfällen registrerades de märkta individernas position och djup. En Multipel linjär regression med bakåtvänd eliminering gav tre signifikanta resultat. Det observerades en ökad aktivitet i form av euklidisk förflyttning vid höga flöden motsvarande en förflyttning om 1,0 m (± 1 m) för varje 1,0 m3 s-1 ökat flöde. Det observerades även ett temperaturberoende val av ståndplats där en ökning om 1,0 ºC resulterade i en förflyttning till en ståndplats som var 0,21 ± 0,03 m grundare, på ett avstånd som var 65,2 ± 12,5 m längre bort från dammen. Studien bör kompletteras med kartläggning av optimala värden för flödesförändring som gynnar harr, samt om det finns andra variabler som bättre kan förutse tidpunkt och plats för lek. Om avsikten är att stoppa minskandet av harrbeståndet i Järkvissle, bör Järkvissle kraftstation övervaka vattentemperatur och anpassa sin flödesregim. Detta för mjukare övergångar mellan högt och lågt flöde samt att flödet hålls stabilt under lek med fyra extra veckors utrymme för inkubering. / The effect of hydroelectric powerplants (HEP) on waterways is extensive and has been well documented in the literature. But with an increased interest in wind power and other green alternatives, a higher demand for regulated hydroelectric power has emerged, so as not to put stress on the electric grid. Hydropeaking and its effect on ecosystems are a hot topic with gaps in knowledge calling for more research. Indalsälven runs through Järkvissle HEP a few miles north of Sundsvall. The local grayling population has seen a large decline and there are suspicions of a connection to the hydropeaking at Järkvissle HEP. When managing ecosystems and the animals within them it is vital to establish a firm understanding of interactions and behaviour. This can be used to determine the effect of hydropeaking on the behaviours of grayling. A lack in knowledge of local spawning behaviour thus led to a study of the grayling2population below Järkvissle HEP leading up to the expected spawning period. The study was based around two assumptions: 1) grayling move upstream towards shallower areas suitable for spawning as the temperature in the water rises, and 2) grayling are more active when the variation in flow is high, because the number of suitable spawning grounds are limited by flow. Graylings (n = 20) in the area below the Järkvissle HEP were tagged with radio transmitters, to study the movement and behaviour exhibited before the expected spawning period between April 28th and May 29th, 2022. On 24 occasions hand tracking was performed and position and depth of the marked individuals were recorded. Through a multiple linear regression with backwards stepwise elimination three significant results were found. There was an observed increase in activity in the form of Euclidean movement represented by a 1,0 m (± 1 m) movement for every 1,0 m3 s-1 of increased flow. We also observed a temperature dependency when it came to habitat choice, where an increase of 1,0 ºC in water temperature resulted in a movement to an area 0,21 ± 0,03 m shallower, at a distance that was 65,2 ± 12,5 m further from the dam. The findings of this study should be expanded upon with further research into optimal values for flow variation that best suit grayling, and additionally explore whether there are other variables to better predict time and place for spawning. If the intention is to stop the decline of the grayling population, Järkvissle HEP should monitor the water temperature and adapt their flow regime to make softer transitions between high and low flow and keeping the flow at a stable interval during spawning and an additional four weeks to leave room for incubation.