<h2>Syfte</h2><p>Syftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer.</p><h2>Frågeställning</h2><p>Måste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder?</p><h2>Resultat</h2><p>Kreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut. Alla människor är kreativa, men vissa är det mer eller mindre. För att upprätthålla kreativiteten bör vi tillämpa de metoder som finns och vi bör göra det ofta, om inte dagligen.</p>

Syfte Syftet är att belysa och lyfta fram olika metoder som hjälper människor att bli skickligare på att ta fram nya idéer. Frågeställning Måste vi vänta på att äpplet ska falla ner i huvudet på oss för att vi ska få bra idéer, eller finns det några metoder som kan hjälpa oss att ta fram idéer på löpande band? Dessa två frågor är drivkraften i vår jakt genom böcker, bloggar och bröderna Härén. Böckerna beskriver kreativitet och hur människor kan göra för att bli mer kreativ. Men hur tillämpar bloggare kreativitet i verkligheten? Vad säger Fredrik och Teo Härén angående kreativitet och idémetoder? Resultat Kreativitet uppkommer genom att göra saker på nya sätt eller att vi gör nya saker vi inte prövat på förut. Alla människor är kreativa, men vissa är det mer eller mindre. För att upprätthålla kreativiteten bör vi tillämpa de metoder som finns och vi bör göra det ofta, om inte dagligen.

Jag har valt att belysa mitt examensarbete, vilket handlar om kreativitet i studie- och yrkesvägledning, från olika synvinklar och inleder med att presentera en eklektisk vägledningsmodell samt en kortfattad beskrivning av vägledning som en bakgrundsteckning. Därefter kommer en översikt av kreativa verktyg och syftet med det är att skapa en förståelse för vad som avses. Denna del kan även användas som en idébank för studie- och yrkesvägledare. Eftersom kommunikation är vad studie- och yrkesvägledning i mångt och mycket handlar om presenteras en kommunikations-teoretikers syn på kreativitet. En viktig del i vägledningssammanhang och dessutom kärnan i detta arbete är kreativitet, jag har därför även tagit med en teoretisk beskrivning av ämnet. För att belysa skolkulturens betydelse för studie- och yrkesvägledarnas arbete samt deras möjlighet att arbeta kreativt har jag valt att berika föreliggande arbete med en teori om skolkultur. Studie- och yrkesvägledning bör bedrivas som processvägledning och inte som brytpunktsvägledning och av den anledningen kommer även detta att beskrivas och motiveras. I resultatdelen redovisas min kvalitativa undersökning. Fokus ligger på studie- och yrkesvägledare på grundskolan eftersom de är min undersökningsgrupp. De två teman som behandlas i intervjuerna är kulturen på skolorna samt kreativitet. Resultatet från undersökningen visar att kulturen på skolan påverkar studie- och yrkesvägledarnas arbete. De anser sig vara uppskattade av övrig personal, men trots det så är SYO-verksamheten något som i stort sätt helt sköts av studie- och yrkesvägledaren. Inte ens på skolor med en kultur där alla skulle kunna vara engagerade i SYO-verksamheten är det annorlunda. Jag har funnit att på samtliga skolor bedrivs brytpunktsvägledning även om en av de jag intervjuat har en annan åsikt. Studie- och yrkesvägledarna i min undersökning använder kreativa verktyg, men inte i någon stor utsträckning. De har bland annat gruppvägledning i mindre grupper, men inte för alla elever. Eleverna är ute på prao vilken är både traditionell och specialdesignad. Dessutom besöker vissa av studie- och yrkesvägledarna gymnasieskolor eller specifika program med eleverna. Studie- och yrkesvägledarna visualiserar ganska mycket med papper och penna och de arbetar aktivt med att vidga elevernas perspektiv bland annat genom att göra studiebesök, titta på gymnasiefilm, diskutera genus och andra relevanta ämnen.I analysen och diskussionen relateras resultaten från min undersökning i förhållande till vägledning, kreativa verktyg samt de teorier som presenterats. Slutligen beskrivs kortfattat vad jag anser skulle vara intressant att framöver forska om i förhållande till detta examensarbete.

Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat är att studie- och yrkesvägledarna arbetar olika med sina elever. En del av vägledarna arbetar både med kreativa verktyg och övningar för att öka elevens självinsikt medan resterande respondenter till största del endast träffade sina elever inför deras praktikperioder. I de fall studie- och yrkesvägledare arbetade aktivt med kreativa verktyg och hjälp till självhjälp kunde vi relatera deras kompetenser till Krumboltz teori gällande uppmuntran och coachning, vi kunde även dra paralleller till Parsons trestegsmodell med insikt, utsikt och framsikt som ett ständigt återkommande moment. Vi har även valt att analysera respondenternas svar med hjälp av Goffmans sociologiska teori och begrepp ”stigma ”och att vara stigmatiserad.

Denna uppsats handlar om att skapa konstnärliga produktioner med loopar som utgångspunkt. Utifrån fyra specificerade loopmetoder har åtta konstnärliga produktioner skapats. Med looparna som utgångspunkt skapas en grund att bygga från och i samma stund ett problem som måste lösas. Denna medvetna begränsning frambringar effektivitet och kreativa lösningar samt användbara verktyg och intresseelement.

I denna uppsats har jag undersökt hur kreativt skapande som musikproducent och låtskrivare kan påverkas på olika sätt vid användandet av antingen fysiska eller digitala instrument.I uppsatsen har jag med hjälp av källor som behandlar ämnet samt min egen undersökning försökt sammanfatta hur dessa olika redskap kan förändra en låtskrivande-process och hur man kan koppla de olika val som görs under skrivandet av en låt till den utrustning man använder. I min uppsats valde jag att bortse från rent tekniska skillnader som exempelvis ljudkvalitet. Istället valde jag att fokusera helt på den kreativa processen och sådant som begränsningar och möjligheter med fysiska och digitala instrument och hur det förändrar sättet man tänker på som musikskapare.I min metod valde jag att skriva två instrumentala låtar där jag i den första använde uteslutande digitala- och i den andra fysiska instrument. Själva skrivprocessen var förutsättningslös och jag lät mig själv skapa fritt utan andra begränsningar än själva instrumenten. Under arbetet förde jag en ostrukturerad loggbok och använde sedan mina anteckningar för att presentera resultatet.I mitt resultat kom jag fram till att de största skillnaderna låg i att jag skrev på ett friare sätt och lät mig själv improvisera och testa fler olika idéer när jag skrev med fysiska instrument. När jag skrev med digitala instrument hade jag, på grund av min i vissa fall bristande färdighet som instrumentalist på fysiska instrument, större möjlighet att slutföra alla mina idéer, samtidigt som jag inte upplevde samma öppna sinne som när jag skrev med fysiska instrument.I diskussionen drog jag slutsatsen att jag i mitt egna skapande skulle gynnas mest av att kombinerade båda arbetssätten och att jag inte kan bedöma någon av dem som allmänt bättre än den andra, utan istället bara konstatera att de på många sätt förändrade mitt sätt att skriva på.

Det ligger något motsägelsefullt i att bilföretag arbetar med miljöfrågor. Ökad globalisering och urbanisering har haft en stor inverkan på vår miljö. Som en av världens största biltillverkare anser Toyota att de har ett stort ansvar för sitt ekologiska fotavtryck och satsar dagligen 49 miljoner kronor på miljöarbete. Examensarbetet gäller för Toyota Sweden AB med syftet att skapa nya möjligheter för att kommunicera Toyotas miljöarbete hos återförsäljarna. För att kunna uppfylla syftet arbetade vi med att besvara två övergripande forskningsfrågor: Hur ser Toyotas miljöarbete ut idag samt  Hur kan Toyotas miljöprofil förstärkas hos återförsäljarna? Då forskningsfrågorna var av bred karaktär valde vi att arbeta efter IDEO:s framtagna process Human-Centered Design, kombinerat med det arbetssätt som Anders Wikström utvecklat genom den forskning han bedriver vid Mälardalens högskola. Vid Human-Centered Design utgår man från de människor man designar för genom att utveckla empati, dvs. en djup förståelse för de problem och den verklighet de människorna lever i.  Resultatet av examensarbetet kom att bestå av två delar. Dels en nulägesanalys av Toyotas miljöarbete och hur det återspeglas hos återförsäljarna. Dels ett visionärt koncept, Talking Cars, som skildrar ett framtida sätt att köpa bil som syftar till att förstärka upplevelsen i bilhallen.  En av många slutsatser som kan dras av examensarbetet är att Toyota gör det de säger sig göra i samband med sitt miljöarbete. De behöver dock bli tydligare i sin kommunikation till omvärlden för att kunna göra sitt miljöarbete rättvisa. Genom detta examensarbete är våra förhoppningar att Toyota har fått insikter och inspiration till hur de skulle kunna gå tillväga.

Creative artificial intelligence (AI) is often explored in terms of machine intelligence on a philosophical basis. As a counter-reaction, there have been calls for user-centered creative AI. This thesis aims to make visible creative practitioners’ needs, values, and ethical perspectives that might inform us on the construction of future creative AI tools. It also discusses the need for pragmatic aesthetics as a holistic design approach. Five artists of different backgrounds were invited to a co-speculative workshop where they expressed their thoughts and imaginings regarding creativity, creative tools, and AI. The results suggest that we need to be mindful of virtue ethics, N-creativity, exploration, intuition, trust, and agency when designing creative AI tools. Furthermore, the findings were used to propose design sensitivities aimed at AI researchers and designers. Future research is needed in order to make conclusions about the practical value of the proposed design sensitivities. / Kreativ artificiell intelligens (AI) undersöks ofta i termer av maskinintelligens med filosofiska grunder. Som en motreaktion har det förordnats mer användarcentrerad kreativ AI. Denna avhandling syftar till att synliggöra kreativa utövares behov, värderingar och etiska perspektiv som kan informera oss om hur framtida kreativa AI-verktyg bör konstrueras. Den diskuterar även behovet av pragmatisk estetik som en holistisk designstrategi. Fem konstnärer av olika bakgrund deltog i en samspekulativ workshop där de uttryckte sina tankar och föreställningar om kreativitet, kreativa verktyg och AI. Resultaten pekar på att dessa verktyg bör designas med begrepp som dygdetik, N-kreativitet, utforskande, intuition, tillit och datainverkan i åtanke. Vidare användes resultaten för att föreslå designkänsligheter riktade till AI-forskare och designers. Vidare forskning krävs för att kunna dra slutsatser kring designkänsligheternas praktiska nytta.