Vatten är en livsviktig resurs vars tillgång på senare tid varit begränsad. År 2019 hade 15 av 21 län i Sverige risk för vattenbrist. KTH samarbetar med företaget Ecoloop som driver ett utvecklingsprojekt med målet att utveckla strategier för vattenbesparing och beteendeförändring som resulterar i minskad vattenanvändning. Visualisering av vattenförbrukning pekas ut som en möjlig strategi för att stödja beteendeförändring. Med utgångspunkt i Ecoloops besparingsmål undersökte vi hur ett visualiseringsverktyg kan representera vattenförbrukning och hur detta kan påverka människors motivation att förändra sitt beteende kring vattenkonsumtion. Tidigare forskning visar att ett ambient verktyg (som existerar i omgivningen som en subtil påminnelse) är lämpligt för att uppmuntra till beteendeförändring då det är ett sätt att öka medvetenhet utan påträngande återkoppling. Vi utvecklade en ambient prototyp av en väggkalender för att visualisera hushålls vattenkonsumtion. Undersökningen av prototypens potential genomfördes i två steg. Först utfördes användartester på en pappersprototyp för att utvärdera användarnas förståelse. Utifrån det togs en digital prototyp fram, vars motivation till beteendeförändring utvärderades genom kvalitativa intervjuer med målgruppen. Målgruppen, mer specifikt, var individer som nyligen flyttat hemifrån. Denna grupp är av stor relevans då de befinner sig i en situation där de för första gången själva får bestämma över sitt hushåll och beteenden. Användartesternas resultat visar att prototypen är ett bra hjälpmedel för att användaren ska få god förståelse för sin vattenkonsumtion. Då det är ett visualiseringsverktyg som är integrerat i vardagen visade resultaten att prototypen har god potential till att påverka motivation till förändrat beteende genom att ge återkoppling som är upplysande och närvarande snarare än påträngande. Användarna i de utförda testerna uttryckte att de var motiverade av prototypen då den ger snabb och intuitiv återkoppling vattenkonsumtionen. Främst uppskattades kombinationen av den symboliska återkopplingen i kombination med de faktiska mätningarna. Våra slutsatser visar att prototypen har potential att leda till beteendeförändring, men det går inte att säga någonting kring om det faktiskt hade lett till en väsentligt minskad vattenanvändning. / Water is a vital resource whose supply has recently been limited. In 2019, 15 out of 21 counties in Sweden were at risk of water shortages. KTH has a collaboration with the company Ecoloop, which runs a development project with a goal of developing strategies for water saving and behavior change that results in reduced water use. Visualization of water consumption is pointed out as a possible strategy to support behavior change. Based on Ecoloop's saving goals, this report examines how a visualization tool can represent water consumption and how this can affect people's motivation to change their behavior regarding their water consumption. Previous research shows that an ambient display (which exists in the environment as a subtle reminder) is suitable for encouraging behavior change as it is a way to create awareness without intrusive feedback. After an understanding of water consumption challenges in Sweden were formed, a prototype of a wall calendar was developed to visualize household water consumption. The study of the prototypes potential was conducted in two stages. First, user tests were performed on a paper prototype to evaluate comprehension. Based on this, a digital prototype was developed. Secondly, qualitative interviews were conducted to evaluate the target group’s motivation for behaviour change. The target group, more specifically, were individuals who had recently moved from their childhood homes. This group is of great importance because they are in a situation where they for the first time are in charge of their own household and behavior. The results show that our prototype is a good tool for the user to gain understanding of their water consumption. As it is a visualization tool that is integrated into everyday life, the results showed that the prototype has good potential to influence motivation for behaviour change by providing feedback that is enlightening and attendant rather than intrusive. The users expressed that they were motivated by the prototype as it provides fast and intuitive feedback of their water consumption. Mainly appreciated was the symbolic feedback in combination with the actual measurements. Our conclusions show that the prototype has potential to lead to behaviour change, but it is not possible to say anything about whether our display actually would have led to a significant reduction in water usage.

Runt om i världen har länder skrivit på Parisavtalet för att gemensamt göra en insats för miljön, och utöver det har många infört egna policyer att följa och miljömål att sträva efter. Ofta inkluderas mål om att minska utsläpp från resor i dessa riktlinjer, vilket är något som Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har tagit med i sina miljömål. Att KTH minskar sina flygrelaterade utsläpp Fanny Erkhammar EECS, Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap, KTH Lindstedsvägen 3, 114 28 Stockholm fannyer@kth.se är av hög relevans då universitet är en av de typer av statliga myndigheter i Sverige som redovisar störst utsläpp av koldioxid från flygresor. På KTH finns ett forskningsprojekt med syftet att stödja minskandet av dessa flygrelaterade koldioxidutsläpp på universitetet, och i samarbete med dem togs det i den här studien fram en prototyp till ett visualiseringsverkyg ämnad att hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över sin avdelnings flygvanor. Verktyget ämnades också lägga en grund för beslutstagande kring flygresor i syfte att minska utsläpp från dem. Mer specifikt undersökte den här studien forskningsfrågan: Hur kan man hjälpa avdelningschefer på KTH att få en överblick över avdelningens flygande, i syfte att ta beslut för att minska koldioxidutsläpp, genom att visualisera flygdata? För att ta reda på vad avdelningschefer kunde tänkas behöva i ett verktyg som det som togs fram i den här studien inleddes undersökningen med intervjuer med deltagare från målgruppen. Därefter togs en prototyp fram som slutligen evaluerades i användartester med målgruppen. Under studiens gång visade deltagarna i testerna ett intresse för verktyget, och bidrog också med förslag på ytterligare funktioner de gärna sett i verktyget för att använda det i arbetet. Det har dock visat sig att implementering och användning av den här typen av verktyg i dagsläget inte är aktuellt då det saknas tydliga riktlinjer från KTH kring utsläpp på avdelnings- och individnivå vilket gör att avdelningschefer inte har en grund att utgå från i sin beslutsfattning. / Countries around the world have signed the Paris Agreement in order to make a collective effort for the environment and many have also introduced their own policies and sustainability goals to strive for. Goals to reduce emissions from traveling are often included in these guidelines, and it is something that KTH Royal Institute of Technology has included in their sustainability goals. It is highly relevant that KTH reduces their flight related emissions since universities are one of the types of governmental institutions in Sweden that have the highest recorded carbon emissions from air travel. There is a research project at KTH that aims to support the reduction of the flight related emissions at the university. In collaboration with the research project, a prototype of a visualization tool was developed in this study. The aim of the visualization tool was to help heads of departments at KTH get an overview of their departments flying habits, as well as to lay the foundation for decision making around air travel with the purpose of reducing the emissions from it. More specifically, this study examined the following research question: How can we help heads of departments at KTH to get an overview of the department’s air traveling, with the purpose of making decisions to reduce the carbon emissions, by visualizing flight data? To find out what heads of departments would need in a tool like the one that was developed in this study, initial interviews were held with participants from the target group. After that, a prototype was developed and tested on the target group in user tests. During the course of the study the participants showed interest in the tool, and came with suggestions about additional functions they would have liked to have if they were to use the tool in their work. However, the study also showed that the implementation and use of this type of tool is not currently relevant because there is a lack in clear guidelines from KTH around emissions on a department and individual level, which means that department heads do not have the foundation they need to base their decisions on.

Visualisering är en ofta förekommande metod som används vid utveckling av en ny produkt för att redan i ett tidigt stadium kunna visa den färdiga produkten i form av en prototyp eller annan digital ritning. Det är dock inte lika vanligt att visualisera själva utvecklingen av produkten eller vilken fas den befinner sig i, vilket kan leda till osäkerhet inom utvecklingsgruppen och ge det fortsatta arbetet av produkten en tvetydig bild. Projektgrupperna på företaget CGI Östersund jobbar enligt den agila systemutvecklingsmetoden Scrum där arbetet delas upp i olika delleveranser och ärenden, vilket gör det möjligt att visualisera utvecklingsprocessen. Den här undersökningen har studerat Scrum-metoden ytterligare och därefter tagit fram ett visualiseringsverktyg bestående av en REST-webbtjänst i Java och en webbklient som hämtar information från ett ärendehanteringssystem, JIRA, som företaget använder sig av. Informationen presenteras sedan i form av olika grafer beroende på vad som skall visualiseras. Verktygets funktion och konstruktion har sedan utvärderats med användbarhetstester och även jämförts med ett liknande verktyg som redan finns i den befintliga JIRA-plattformen. Användbarhetstesterna utfördes både innan och efter implementation där det första testet enbart bestod av mock-ups och det andra när verktyget hade fått ett fungerande resultat. Resultatet har visat att det fortfarande råder en del oklarhet i verktygets mer invecklade funktioner, men att helheten av de olika delsystemen är förståelig i dess användbarhet. Jämförelsen med visualiseringen i JIRA visar att liknelserna är stora och att det i nuläget finns både för- och nackdelar med att använda den här lösningen. Verktyget är i övrigt uppbyggd med moderna tekniker och står på en bra grund för vidare utveckling från företagets sida. / Visualization is a frequent method used in the development of a new product to see the finished product to an early stage in the form of a prototype or digital drawing. However, it is not as common to visualize the actual development of the product or what phase it is in, which can lead to confusion within the development team and provide further the work of the product an ambiguous picture. Project teams at the company CGI Östersund works according to the agile system development methodology Scrum where the work is divided into different partial deliveries and issues, making it possible to visualize the development process. This investigation has studied the Scrum method further and then developed a visualization tool consisting of a REST web service in Java and a web client that retrieves information from a issue tracking system, JIRA, which the company uses. The information is then presented in the form of various graphs depending on what is to be visualized. The tool's function and design has been evaluated with usability testing and also then compared with a similar tool that is already in the existing JIRA platform. Usability tests were conducted both before and after implementation, the first test consisted only of mock-ups and the second when the tool had a functioning results. The results have shown that there is still some ambiguity in the tool's more complex features, but to the whole of the various subsystems is understandable in its usability. The comparison with the visualization in JIRA shows that the parables are great and that at present there are both advantages and disadvantages of using this solution. The tool is otherwise constructed with modern techniques and stands on a good basis for further development from the company.

Det ligger något motsägelsefullt i att bilföretag arbetar med miljöfrågor. Ökad globalisering och urbanisering har haft en stor inverkan på vår miljö. Som en av världens största biltillverkare anser Toyota att de har ett stort ansvar för sitt ekologiska fotavtryck och satsar dagligen 49 miljoner kronor på miljöarbete. Examensarbetet gäller för Toyota Sweden AB med syftet att skapa nya möjligheter för att kommunicera Toyotas miljöarbete hos återförsäljarna. För att kunna uppfylla syftet arbetade vi med att besvara två övergripande forskningsfrågor: Hur ser Toyotas miljöarbete ut idag samt  Hur kan Toyotas miljöprofil förstärkas hos återförsäljarna? Då forskningsfrågorna var av bred karaktär valde vi att arbeta efter IDEO:s framtagna process Human-Centered Design, kombinerat med det arbetssätt som Anders Wikström utvecklat genom den forskning han bedriver vid Mälardalens högskola. Vid Human-Centered Design utgår man från de människor man designar för genom att utveckla empati, dvs. en djup förståelse för de problem och den verklighet de människorna lever i.  Resultatet av examensarbetet kom att bestå av två delar. Dels en nulägesanalys av Toyotas miljöarbete och hur det återspeglas hos återförsäljarna. Dels ett visionärt koncept, Talking Cars, som skildrar ett framtida sätt att köpa bil som syftar till att förstärka upplevelsen i bilhallen.  En av många slutsatser som kan dras av examensarbetet är att Toyota gör det de säger sig göra i samband med sitt miljöarbete. De behöver dock bli tydligare i sin kommunikation till omvärlden för att kunna göra sitt miljöarbete rättvisa. Genom detta examensarbete är våra förhoppningar att Toyota har fått insikter och inspiration till hur de skulle kunna gå tillväga.

The main task of this thesis was to create a software prototype of an analysing tool that would work as a compliment to IT-Maskinens event application, which is used as a digital tool for events. The requirement for the prototype was that it would be able to identify the user, gather relevant data from a possible storage location and visualize this in an aesthetically pleasing manner.   The thesis contained two different parts, investigation and implementation. The investigation included to determine which tool that would be used for the visualization of the data, which data likeminded companies thought was important and which information that was possible to extract from IT-Maskinens event application and indoor positioning system. How the software prototype was going to be implemented was also something that was investigated, in terms of which programming environment, library and language that could meet the requirements that were set for the prototype.   The implementation part of the thesis included the creation of a software prototype in ASP.NET MVC5 and Google Chart Tools. The creation of the software prototype was created using the programming languages C#, HTML, Razor, CSS, JavaScript and jQuery. / Huvuduppgiften i detta examensarbete har varit att skapa en programprototyp avett analyseringsverktyg tillhörande företaget IT-Maskinens eventapplikationen, som används som ett digitalt hjälpmedel vid event. Kravet på prototypen var att den skulle kunna identifiera användaren, samla in relevant data från en eventuell lagringsplats samt visualisera denna på ett estetiskt tillfredsställande sätt.   Examensarbetet innehöll två olika delar, utredning och implementation. Utredningen innefattade att fastslå vilket visualiseringsverktyg som skulle användas, vilken information liknande företag ansåg vara viktig samt vilken information som var möjlig att ta fram från IT-Maskinens eventapplikation och inomhuspositioneringssystem. Hur programprototypen skulle implementeras var också något som utreddes, i form av vilken programmeringsmiljö, vilket programmeringsbibliotek/programmeringsspråk som kunde uppfylla de krav som fanns på prototypen.   Implementationsdelen av examensarbetet innefattade skapande av programprototypen i ASP.NET MVC5 och Google Chart Tools. Skapandet av programprototypen gjordes i programmeringsspråken C#, HTML, Razor, CSS, JavaScript och jQuery.

<p>På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. </p><p>För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. </p><p>Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. </p><p>Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. </p><p>För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.</p>

På SMHI hanteras stora mängder geografisk information som idag studeras med tvådimensionella metoder. Flerdimensionella metoder används mycket sparsamt inom verksamheten, trots att de atmosfäriska processerna sker i alla tre rumsdimensionerna och förändras med tiden. Inom SMHI är de allra flesta vana och nöjda med de tvådimensionella visualiseringsmetoderna och känner stor arbetsglädje i dagens arbetssätt. Bland annat är meteorologernas utbildning helt anpassad efter dagens 2D-visualiseringar. Många tycker heller inte att det finns tid att lära sig nya metoder och verktyg samtidigt som det dagliga arbetet måste utföras. De exempel på flerdimensionell visualisering som man haft tidigare, har inte slagit igenom bland annat på grund av ogenomtänkta användargränssnitt samt begränsad prestanda och hastighet hos systemen. De höga kostnader som visualiseringarna tidigare har inneburit i form av dyr hårdvara och mjukvara är en ytterligare orsak till varför flerdimensionella visualiseringar inte används inom SMHI. För att ta ställning till användandet av flerdimensionella visualiseringar måste dess mervärde definieras. Mervärde handlar om att addera mer värde till någonting. Det är ett positivt begrepp i bemärkelsen att det möjliggör, avlastar eller ger tydliga fördelar. Gällande mervärdet med 3D är det mycket viktigt att 3D inte användas för sakens skull utan för att förbättra trovärdigheten, förståelsen och förmedlingen av informationen. Flerdimensionella visualiseringar ska ge en ökad effektivitet och ökad kvalitet jämfört med 2D om de ska vara värdefulla att använda. Ofta är det så att kombinationen av 2D tillsammans med 3D ger styrkan. Det handlar alltså inte om att strikt använda det ena eller andra visualiseringssättet. Andra företag liknande SMHI har gjort seriösa försök att införa flerdimensionella visualiseringar i det dagliga arbetet. Exempel på tillämpningar där dessa företag har upptäckt det största mervärdet är bland annat vid visualisering av lokala prognoser med högupplöst data (1-16 km upplösning). Andra exempel är när man vill få eller ge mer information, snabbt unna överblicka mycket data, eller i utbildnings-sammanhang och marknadsföringssyften. Flerdimensionella visualiseringar passar också mycket bra när man vill gå tillbaka och kontrollera ett fel i exempelvis en prognos eller modell. Slutsatsen från utvärderingarna av de flerdimensionella applikationerna Vis5D och RAVE i 3D visar att systemen skulle vara användbara för speciella sammanhang inom SMHI, som komplement till dagens tvådimensionella visualiseringssystem. Systemen underlättar upptäckten av vissa väderfenomen samt ger entydlig uppfattning om vädrets fördelning i rummet. För att införa flerdimensionella visualiseringar i större utsträckning på SMHI är det viktigt att tänka på den inlärningstid och förändringsprocess som krävs för att man ska kunna lära sig att hantera en tredje rumsdimension. Personalen måste se användandet av visualiseringarna som en kompetenshöjning och något som kan tillföra arbetet något positivt. Att hitta fler goda exempel genom pilotstudier eller exjobb är ett sätt som fler kan få upp ögonen för hur flerdimensionella visualiseringar kan se ut och användas.