No description available.

No description available.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd. Det framkom också att kreativitet med stor sannolikhet är en flytande signifikant som också bekräftar de separata diskurserna för matematik och slöjd. En viktig slutsats är att styrdokumenten bör ha en uttalad definition för begreppet kreativitet redan i läroplanen för att få en likvärdig elevbedömning inte bara mellan olika skolor utan också mellan ämnen. Samt att samhällets och synnerligen skolvärldens kunskapssyn bör vidgas från vetenskap-teoretisk kunskap till andra kunskapsformer så som praktisk-produktiv kunskap och vad Aristoteles kallar praktisk klokhet.

Denna undersökning syftar till att belysa hur några erfarna handledare resonerar kring kreativa metoders funktion vid grupphandledning. Tidigare forskning visar att kreativa metoder effektiviserar handledningen, hjälper de handledda att få tillgång till sina inre resurser, stärker gruppsammanhållning, möjliggör perspektivbyte, samt stärker reflektion genom att man tränar handling. Dessutom sker en metodutveckling. I bakgrunden presenteras systemteori och grupputvecklingsteori samt en presentation av grupphandledningens funktioner inom svensk skola. Studien består av fem semistrukturerade intervjuer med erfarna handledare. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och resultatet ger att enligt dessa handledare har kreativa metoder funktionen att skapa trygghet, synliggöra och möjliggöra olika perspektiv. Handledarna menar också att metoderna ökar kreativiteten i gruppen och möjliggör för den enskilde att integrera tanke, känsla och handling. Studiens resultat visar god samstämmighet med tidigare forskning och funktionerna skulle kunna ses som stärkande av de teoretiska perspektiven.

Självständigt konstnärligt masterarbete inom komposition. Reflektioner kring förutsättningar och kreativ process inom filmkomposition. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>

This thesis examines creative reading and its potential usage in teaching literature. The focus lies on how creative reading, when applied on “provocative literature”, can contribute to new ways of discussion regarding the schools code of conduct. The used method consists of a text analysis based on a theoretical probing of what creative reading is. Vladimir Nabokovs Lolita and J.M. Coetzees Disgrace are the objects of study and the creative reading tried on these works focuses on how they may induce what I call “ethical ambiguity”. The results indicate that creative reading can be used to promote a more aware and critical stance towards reading as well as teaching literature. The results also illustrate how creative reading can be used to seek productive connections between the didactical core-questions What, How and Why. The study is concluded with discussion of how this try-out of creative reading stresses the importance of teacher preparation.

Begreppet kreativitet omnämns vid flertalet tillfällen i läroplanen för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogörs dock inte för någon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och försöka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slöjdspecifikt perspektiv. Dessutom beskrivs hur man kan arbeta med kreativitet i skolslöjden. Studien utgörs av en begreppsanalys där forskningslitteratur inom psykologi, pedagogik och slöjd studerats för att finna definitioner av begreppet kreativitet. Resultatet visar att det inte finns någon entydig definition av begreppet kreativitet, varken inom psykologin eller inom slöjdforskningen. Det resultat som framkom var att kreativitet är kontextbundet och behöver definieras utifrån det sammanhang där det uppkommer. Kreativitet innebär, bland annat, att redan förvärvda kunskaper och erfarenheter kombineras för att skapa något nytt. Det beskrivs hur en person inte kan skapa vare sig i eller med vakuum. För att en idé skall komma att klassas som kreativ redogör vissa forskare för hur idén behöver vara användbar och ny för en grupp människor. Andra forskare redogör för kreativitet ur ett individuellt perspektiv där idén enbart behöver uppfattas som kreativ av en enskild individ. För att gynna kreativiteten i skolslöjden krävs det att klassrumsklimatet är öppet för risktagande, analyserande, prövande, omprövande av idéer, samt diskussion kring den enskilde elevens skapande.

I detta examensarbete undersöker jag hur man kan etablera sig som låtskrivare, vilkakontakter man behöver, vilken kunskap man bör ha. Rapporten beskriver delvis minaupplevelser av marknaden samt grundas på information från intervjuer med etableradesvenska kompositörer. Parallellt med examensarbetet deltar jag i projektet Soundmasters (Sedefinition sida 3) vilket ger mig ett kontaktnät samt tillgång till karriärrådgivare.

I denna uppsats får läsaren ta del av hur dagens lärare arbetar för att uppnå kraven i den relativt nya läroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen är att ta reda på om, eller hur, lärare idag gör för att matematikundervisning i årskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt återfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vår undersökning kan sammanfattas till att färsk kunskap, och rätt kunskap är A och O vid matematikundervisning.

Detta arbete är en studie i hur kreativitet på arbetsplatsen kan understödjas med hjälp av planlösningen. Genom kvalitativ och kvantitativ insamling av empiri samt litteraturstudier har ett gestaltningsförslag skapats för att lösa detta problem.   Delarna jag tittat på visar att det är viktigt att möjliggöra möten, både planerade och spontana. Ett annat sätt är att tillåta inkubation på olika sätt, det kan vara genom umgänge eller genom att få göra något annat vid sidan av sitt idéarbete. En annan faktor kan vara att arbeta med ljusinsläpp och utsikt. Genom att tillåta rummen ha olika funktioner ger man flexibilitet till arbetsplatsen, något som också kan främja kreativitet. Med hjälp av alla dessa faktorer har jag skapat en rumsindelning för Maint Partners nya huvudkontor med öppna ytor, platser för möten, arbete i grupp samt socialt samspel.   Denna uppsats är skriven inom ämnet informationsdesign, ett ämne som bland annat handlar om att gestalta information på olika sätt.