Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, på en speciellt utformad förskola, ser på förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen använder den specialdesignade gården. Den aktuella förskolan har en stor naturgård vilket många forskare anser vara den bästa miljön för barnen att vistas på under den dagliga utevistelsen. Metoder som används är både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi använt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger på den aktuella förskolan har fått en enkät att besvara och där igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren. Resultatet visar att pedagogerna upplever att gården utgör en bra utemiljö för barn. Vidare uttrycker pedagogerna att den fria leken är väldigt viktig för barnens lärande då de använder mycket naturmaterial under leken. De pedagoger som varit med i undersökningen är positiva till gårdens utformning och trots ett stort antal barn sker det sällan konflikter. Fördelen med naturmaterialet är att det oftast finns många av varje föremål så barnen slipper att hamna i konflikter samt att det inte blir samma konkurrens om naturmaterial.

<p>I detta examensarbete undersöker jag hur man kan etablera sig som låtskrivare, vilkakontakter man behöver, vilken kunskap man bör ha. Rapporten beskriver delvis minaupplevelser av marknaden samt grundas på information från intervjuer med etableradesvenska kompositörer. Parallellt med examensarbetet deltar jag i projektet Soundmasters (Sedefinition sida 3) vilket ger mig ett kontaktnät samt tillgång till karriärrådgivare.</p>

Det här projektet har inneburit att skapa en webbapplikation förföretag som vill kunna inhämta information från kund i form avkreativa briefs på ett smidigt sätt innan ett projekt initieras. Dennawebbapplikation har skapats eftersom företaget Nuadesignbehövde ett bättre sätt att hantera inhämtad information. På grundav projektets storlek, samt tidsbegränsningar, så har avgränsningarvarit tvungen att göras. Under projektets gång så har saker somanvändbarhet, tillgänglighet och laddningstider tagits i beräkning.

No description available.

Enligt den aktuella läroplanen som trädde i kraft 2011, ska undervisningen i matematik skapa förutsättningar för eleverna att använda sig av flera matematiska resonemang. Enligt Lithner (2008, ss. 255–276) finns det två grundläggande resonemang i matematik, kreativt och imitativt. Ett kreativt resonemang är sådant som efterfrågas när eleven stöter på en ny uppgift som kräver ett nytt tänkande. Motsatsen till kreativt resonemang är imitativt resonemang, som betyder att eleven har stött på uppgiften tidigare och använder sig av ett välbekant tänkande. Det var utifrån dessa resonemang sex olika matematikläromedlen för årskurs 1–3 analyserades. Analysen genomfördes för att kunna urskilja vilka uppgifter som kräver imitativt respektive kreativt resonemang samt åskådliggöra om någon progression av kreativa uppgifter finns i Favorit matematikserien. Med progressionen menas en successiv ökning av kreativa uppgifter i serien. Hädanefter i texten kommer vi att referera uppgifterna som kreativa och imitativa fastän det är uppgifterna som efterfrågar dessa resonemang. Metoden som användes var textanalys utifrån Lithners definition av resonemangen men med vissa avgränsningar som exempelvis att elevens förkunskaper och förutsättningar inte togs i beaktande. Detta på grund av att analysen skulle ge en generell bild av matematikläromedlens innehåll. Det var ett kapitel (se urval s. 16) i de sex matematikläromedlen som analyserades, där enbart kapitel fyra avgjorde avgränsningarna för förkunskaper. Det innebar att en uppgift räknades som kreativ om den inte förekommit tidigare i kapitlet (se figur 4). Van den Hams och Heinze (2018, ss. 133–140) undersökning bekräftar att matematikläromedel är en stor del av matematikundervisningen. De understryker även att elevernas resultat gynnas i användandet av matematikläromedel (van den Ham &amp; 2018, ss. 133–140). Läromedlet analyserades utifrån ett kapitel där en uppgift räknades som kreativ om den inte förekommit tidigare i kapitlet. Resultaten av vår undersökning påvisar bland annat att majoriteten av uppgifterna i de aktuella läromedlen är imitativa. Medelvärdet av kreativa uppgifter i de undersökta materialen visar att 1,36/10 uppgifter är kreativa och resterande imitativa. Vårt undersökningsresultat liknar Jäders resultat (2015, ss. 1–75) där han redovisar att cirka 1/10 uppgifter i undersökt material är kreativa. Någon progression av andel kreativa kunde inte identifieras i och med att uppgifterna inte successivt ökade i Favorit matematikserien. Redovisat resultat kan komma att vara användbart för lärare i valet av matematikläromedel, eftersom det ger en inblick i hur läromedlen är strukturerade, vilket kan vara praktiskt i planering av lektioner.

I detta forskningsarbete undersöker jag hur min låtskrivarprocess och mitt självförtroende som låtskrivare påverkas av att arbeta utan några digitala verktyg. Syftet med arbetet är att utmana och förhoppningsvis utveckla mitt textförfattande och låtskrivande.Jag har utfört tre experiment för att svara på mina frågeställningar, i form av tre låtar. En låt har skrivits med bara ett piano, en låt med bara en akustisk gitarr och en låt med bara en elbas. Texten till låtarna har jag skrivit med penna och papper.Skapandet av varje låt har dokumenterats med inspelningsfunktionen på min mobiltelefon och förandet av en loggbok indelad i en objektiv del och en subjektiv del.Resultatet av undersökningen bjuder på höga toppar och djupa dalar gällande min inspiration och mitt självförtroende. I slutändan visade det sig att min begränsning till ett enda instrument er låt gav upphov till en förhöjd komplexitet kring låtskrivande men även ett högre självförtroende.Med mig tar jag en bredare palett att arbeta med vid skapandet av musik. Jag har fått se att det möjligt, även utan min dator, att färdigställa hela låtar, med en kvalitet jag är stolt över.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frågemallar för reflektionsarbete i ämnet slöjd enligt Kreativ Frågeställning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsättningar att med metodens processfrågor (öppna frågor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP är egentligen att se som ett övergripande förhållningssätt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ”trams” och så vidare. Arbetet är en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hållet i den vardag elever och lärare rör sig i. Arbetet berör också slöjdens ”tysta kunskap” och ordlösa lärande som gör att det kan vara svårt både för elev och lärare att beskriva och berätta vad som hänt i en slöjdprocess. Resultatet visar att LIP stimulerar och främjar resonemang och kreativitet, samt ger förutsättningar att kunna omvandla handens kunskaper till språk, processtänkande och ett lösningsinriktat förhållningssätt i slöjden om rätt förutsättningar ges. / This study focuses on an attempt to formulate the query templates for reflection on the subject crafts under Creative Issue, an element from a structure called LIP, Solution Oriented Education. This is to give students opportunities to the method's process questions (open questions) to reflect on the whole craft process and the newly acquired knowledge. LIP is really to ensure that a comprehensive approach that targets deviations from standards and anti-social behavior, such as disruption of order in the classroom, talk, "nonsense" and so on. The work is a qualitative empirical study of students' planning and reflection before and after the craft project and the survey takes place entirely in the daily lives of pupils and teachers moving in. The work also touches on crafts "tacit knowledge" and nonverbal learning that makes it difficult for both students and teachers to describe and explain what happened in a craft process. The results show that LIP stimulates and encourages reasoning and creativity, as well as provide opportunities to transform hand knowledge of language, thought process and a solution-oriented approach in woodworking when the right conditions are given.

Kreativitet är ett vanligt förekommande begrepp idag, både inom skola och näringsliv. Iläroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) förekommer det påflertalet ställen men ingenstans definieras begreppet, varför tolkningen av densamma riskerarblir individuell.Min studie har för avsikt att skapa en ökad förståelse för begreppet kreativitet sett ur skolans,men även ur näringslivets perspektiv samt bena ut vad som anses främja kreativiteten.Studien består av en begreppsanalys där litteraturstudier samt insamlandet av empiri form avkvalitativa intervjuer ligger till grund för resultatet. Totalt sex intervjuer har genomförts varavtre med slöjdlärare och tre med företagare.Att entydigt definiera kreativitetsbegreppet har visat sig vara svårt men att det handlar om enprocess kring en ny och i förlängningen användbar idé framkommer i flera fall. Erfarenhetoch kunskap ses som mycket avgörande i den kreativa processen där dessa två parametraranvänds för att generera något nytt. Kreativitet kräver bland annat mod och självförtroendeför att våga pröva lösningar och idéer, men även god vägledning och coachning underprocessen visar sig gynna kreativiteten.Skolans syn på vad kreativitet är formuleras med betydligt fler ord än företagarnas. Detta kanses som ett bevis på att avsaknaden av en gemensam definition av begreppet riskerarelevernas utbildning då lärarens subjektiva tolkning av begreppet avgör hur kreativitet lärs ut.

I mitt examensarbete vill jag ta reda på hur en designprocess kan dokumenteras med hjälp av tecknade bilder och vilken betydelse bilden har för berättandet av en kreativ process.  Jag kommer undersöka min designprocess och utifrån den göra en fysisk handbok för åskådaren. I boken vill jag på ett tydligt och enkelt sätt förklara designprocessens olika steg med hjälp av illustrerade teckningar.  Jag har kommit fram till slutsatsen att den kreativa processen är en komplex metod och är därför enklare att förklara med bilder än med ord. Skissen som verktyg är en typ av ett universellt språk som alla kan förstå, därav dess betydelse som beskrivande av processen. / Illustrations and drawing has always been close to my heart. Ever since I was little the drawing has been a big part of my everyday, it started with small figures and developed to be everything from fashion illustrations to educational material for presentations.  In my degree project I want to find out how a design process can be documented with the help of sketched pictures and what significance the image has for the story of the creative process.  I will explore my design process and based on these observations make a handbook for the spectator. In this book i want to explain the process gradually in a clear and simple way with the help of illustrated drawings.  I have come to the conclusion that the creative process is a complex method and is therefore simpler to explain with pictures than with words. The sketch as a tool is a kind of universal language that everyone can read, thereof its importance as a narration of the process.

Syftet med denna studie är att genom att jämföra ett urval lärares förhållningsätt till sin grammatikundervisning få fördjupad förståelse för hur elever i årskurs 1-3 kan ges stöd för att utveckla meningsbyggnad i ämnet svenska. Utifrån kvalitativa intervjuer med fyra undervisande lärare i svenska som förstaspråk och en lärare i svenska som andraspråk, ges en inblick i hur lärarna förhåller sig till detta grammatiska moment och hur de ger stöd åt eleverna med avseende på utveckling av syntaktiska färdigheter. Resultaten visar att grammatiken till stor del ligger inbäddad i svenskämnets alla delar. Lärarna uttrycker att grammatiken är viktig och egentligen finns med i allt. Några lärares resonemang tyder dock på att undervisningen inte är så explicit. Bland lärarna finns en variation av tillvägagångssätt som tyder på att både ett funktionellt och formellt perspektiv på undervisning föreligger. Samtliga lärare utgår från gemensamma genomgångar eller aktiviteter och betonar vikten av att visa eleverna exempel. Några lärare betonar särskilt lustfyllda och kreativa arbetssätt. I vilken mån samt hur medvetet och explicit lärarna undervisar i meningsbyggnad varierar också beroende på elevernas behov och förutsättningar.