Syftet med denna studie är att genom att jämföra ett urval lärares förhållningsätt till sin grammatikundervisning få fördjupad förståelse för hur elever i årskurs 1-3 kan ges stöd för att utveckla meningsbyggnad i ämnet svenska. Utifrån kvalitativa intervjuer med fyra undervisande lärare i svenska som förstaspråk och en lärare i svenska som andraspråk, ges en inblick i hur lärarna förhåller sig till detta grammatiska moment och hur de ger stöd åt eleverna med avseende på utveckling av syntaktiska färdigheter. Resultaten visar att grammatiken till stor del ligger inbäddad i svenskämnets alla delar. Lärarna uttrycker att grammatiken är viktig och egentligen finns med i allt. Några lärares resonemang tyder dock på att undervisningen inte är så explicit. Bland lärarna finns en variation av tillvägagångssätt som tyder på att både ett funktionellt och formellt perspektiv på undervisning föreligger. Samtliga lärare utgår från gemensamma genomgångar eller aktiviteter och betonar vikten av att visa eleverna exempel. Några lärare betonar särskilt lustfyllda och kreativa arbetssätt. I vilken mån samt hur medvetet och explicit lärarna undervisar i meningsbyggnad varierar också beroende på elevernas behov och förutsättningar.