Det finns idag väldigt många läroböcker i historia som behandlar samma kurs. Men finns det någon lärobok som är bättre än de andra och i så fall varför? Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevers tillgång till kunskap (SOU 2021:70) menar att det behöver finnas någon form av ansvar och kvalitetssäkring då det kommer till läroböcker eftersom det är viktigt att lärare dels vet vad som är en bra lärobok, dels hur de kan jämföra och utvärdera läroböcker. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken omfattning innehållet i läroböcker för gymnasieskolans kurs historia 1b möter ämnesplanens centrala innehåll och mål för undervisning. Till denna undersökning har en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys gjorts med både ett strukturellt och ett funktionellt perspektiv. Det strukturella perspektivet behandlar Lgy 11:s kursplan och det funktionella perspektivet behandlar innehållet i läroböckerna. En analysmodell skapad av Niklas Ammert (2011) har tillämpats i denna undersökning för att kategorisera textinnehållet och undersöka om författarna använder sig av en konstaterande eller en förklarande framställningstyp. Resultaten för denna undersökning visar att det finns signifikanta skillnader i läroböckerna gällande innehåll och hur innehållet behandlas. Resultatet visar brister hos läroböckerna i såväl deras förhållande till det centrala innehållet och målen för historieundervisningen. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-12-27</p>

Syftet med denna studie är att genom att jämföra ett urval lärares förhållningsätt till sin grammatikundervisning få fördjupad förståelse för hur elever i årskurs 1-3 kan ges stöd för att utveckla meningsbyggnad i ämnet svenska. Utifrån kvalitativa intervjuer med fyra undervisande lärare i svenska som förstaspråk och en lärare i svenska som andraspråk, ges en inblick i hur lärarna förhåller sig till detta grammatiska moment och hur de ger stöd åt eleverna med avseende på utveckling av syntaktiska färdigheter. Resultaten visar att grammatiken till stor del ligger inbäddad i svenskämnets alla delar. Lärarna uttrycker att grammatiken är viktig och egentligen finns med i allt. Några lärares resonemang tyder dock på att undervisningen inte är så explicit. Bland lärarna finns en variation av tillvägagångssätt som tyder på att både ett funktionellt och formellt perspektiv på undervisning föreligger. Samtliga lärare utgår från gemensamma genomgångar eller aktiviteter och betonar vikten av att visa eleverna exempel. Några lärare betonar särskilt lustfyllda och kreativa arbetssätt. I vilken mån samt hur medvetet och explicit lärarna undervisar i meningsbyggnad varierar också beroende på elevernas behov och förutsättningar.

This study aims to investigate different aspects of grammar in six textbooks designed for the Swedish course 2 in Upper secondary school. The study also intends to examine the textbooks representation of traditional and functional perspectives on grammar by using the method discourse analysis with both qualitative and quantitative aspects. The results show that both the traditional and functional perspective on grammar is presented in all textbooks, but that the traditional perspective is the most common in the majority of them. The results also show that the phonology, morphology and syntactic aspects of grammar are represented in all textbooks to varying degrees. The conclusion of this study shows that the textbooks that actualize grammar the most is Fixa svenskan, Svenska helt enkelt and Formativ svenska while the textbooks Svenska rum and Svenska impulser actualize grammar the least. Furthermore, the study shows that the majority of the textbooks have more elements of the traditional perspective on grammar than the functional perspective, although both perspectives are presented in all of the textbooks.

Den svenska skolan har under senare år tagit emot många elever från andra länder, vilket ställer nya krav på lärares kompetens inom andraspråksundervisning. Denna studie undersöker klasslärares strategier, anpassningar och förhållningssätt inom undervisningsområdet grammatik, när de har elever med svenska som andraspråk i klassen. Texten redogör för aktuell forskning på området och därefter presenteras yrkesverksamma lärares bild av situationen. Resultatet har sedan tolkats utifrån ett funktionellt perspektiv på språkinlärning. Genom studiens intervjuer och observationer har det visat sig att de tillfrågade lärarna har olika kunskap och erfarenhet om effektiva metoder för att utveckla andraspråkselevers grammatiska färdigheter. De är dock ense om att ett andraspråks grammatik utvecklas som bäst i sociala sammanhang och de är alla influerade av ett funktionellt perspektiv på undervisning. / In recent years, the number of pupils from abroad in the Swedish school system has increased dramatically. This has led to a larger demand for teachers qualified in second language acquisition. This study investigates strategies, adaptions and the approaches of teachers with second language learners in their class, while teaching Swedish grammar. The study takes a look at current scientific thought on second language acquisition and also investigates working teachers’ views on the situation presented. All of this is with a view towards a functional perspective on language learning. Through interviews and observations in this study it has been shown that these teachers have different experience and knowledge about how to help second language learners to develop their grammatical skills. However, they all agree on the importance of a social context for language learning and they are all influenced by a functional perspective in teaching.