Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilket fokus lärare och elever har vid givande av återkoppling samt hur denna respons upplevs av mottagaren. Formativ bedömning inom skolan, skrivning och bearbetning av texter samt vilken roll lärar-elevåterkoppling spelar för den enskilde individens lärande har även studerats. Resultatet för den undersökning som vi genomförde genom observationer och strukturerade intervjuer bygger på både kvalitativ analys och kvantitativ analys av data från gjorda observationer, fältanteckningar samt givna svar från de strukturerade intervjuerna. Det som framförs i studiens teoretiska del samt i tidigare forskning är att skrivande har en viktig roll för eleverna. Dessa olika skriv- och återkopplingsprocesser som nämns i studien är centrala för elevernas skrivande och bearbetning av texter. Resultatet visar att elevernas kommentarer rörde främst återkoppling på uppgiftsanknuten nivå. Eleverna fokuserar mest på kontroll av stavning, skiljetecken och stor bokstav i sin respons på klasskamraternas texter. Lärarna fokuserar däremot mer på innehållet i texten. Resultat utifrån elevintervjuer visar att elever tycker om att få återkoppling och upplever det som givande.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka vilken effekt har kamratåterkopplingsmodellen har i samband med idrottsundervisning i jämförelse med kontrollgruppen som utövar direkta instruktionsmodellen. Samt vilken av inlärningsteorierna har störst effekt. Vår hypotes är att kamratåterkopplingsmodellen är den inlärningsteori som ger bäst effekt vid inlärning av elevers färdighetsförmågor i momentet basket. Momentet behandlar öga-hand motoriken i form av basket. Metod: Ett före och efter test som innefattade 35 skott från straffkastlinjen – 4,25 m från baslinjen genomfördes. Deltagarna utför 5 övningskast för att därefter kasta 30 försök i 3 block (10 försök/block). Kasten graderas via ett poängsystem och dokumenteras. Totalt var det 6 tillfällen, ett testtillfälle innan experiment, 4 lektioner på 60 minuter/lektion där gruppen fördelades slumpmässigt in i två grupper med en bestämd inlärningsmetod per grupp samt ett testtillfälle efter avslutat experiment. Urvalet utgår från en målpopulation i årskurs 5 och använder sig av ett icke-slumpmässigt urval med ett bekvämlighetsurval på målpopulationen. I studien deltog totalt 28 elever, hälften killar (n=14) hälften tjejer (n=14). Two way repeated measures ANOVA utfördes för att analysera en eventuell statistisk signifikant interaktionsterm. Därefter granskades huvudeffekten för båda faktorerna och avslutades med ett post hoc test för att förstå eventuella skillnader. Resultat: I studiens resultat går det att urskilja att majoriteten av testpersonerna i respektive grupp har förbättrat sitt totala resultat från det första testtillfället till det slutliga resultatet. Det var dock inte en tillräcklig förändring av resultatet för att kunna urskilja något signifikantvärde hos någon av grupperna. Detta då skillnaden mellan för- och eftertest för gruppen med den direkta instruktionsmodellen inte visade på någon signifikans (p=0,758) och detsamma gäller gruppen med kamratåterkoppling (p=0,598). Slutsats: Enligt resultatet från denna studie går det inte att tyda vilket av de två pedagogiska tillvägagångssätten som är det mest effektiva för att leverera önskade lärandemål och färdigheter i undervisningen. I och med detta menar vi att det fortfarande saknas betydande mätningar som jämför olika undervisningsmetoder och strategier som lärare kan använda sig av för att uppnå kompetensbaserade resultat. / Aim: The purpose of the study is to investigate what effect the peer teaching model has in connection with sports education in comparison with the control group that exercises the direct instructional model And which of the learning theories has the greatest effect. Our hypothesis is that peer teaching is the learning theory that gives the best effect when learning skills abilities in basketball. The moment is about eye-hand motor skills in the form of basketball. Method: A pre- and post test that included 35 shots from the penalty shootout - 4.25m from the baseline was completed. The participants perform 5 exercises tries to then throw 30 tries in 3 blocks (10 tries / blocks). The tries were graded through a scoring system and documented. In total there were 6 occasions, one pre-test, 4 lessons in 60 minutes / lesson, where the group was randomly divided into two groups with a specific learning method per group and a post-test. The selection is based on a target population at grade 5 and uses a non-random selection with a comfort selection on the target population. In the study, a total of 28 students participated, half boys (n = 14) as girls (n = 14). Two-way repeated measures ANOVA was performed to analyze any statistically significant interaction term. Thereafter, the main effect was examined for both factors and concluded with a post hoc test to understand any differences. Results: The results of the study show that the majority of test subjects in each group have improved their overall result from the first test case to the final result. However, there was not a sufficient change in the result to be able to discern any significant value in any of the groups. This is because the difference between pre- and post-test for the group with the direct instruction model showed no significance (p = 0.758) and the same applies to the group with peer feedback (p = 0.598). Conclusions: According to the results of this study, it is not clear which of the two pedagogical approaches is the most effective in delivering desired learning objectives and skills in teaching. By this we mean that there are still no significant measurements that compare different teaching methods and strategies that teachers can use to achieve competency-based results.

I arbetets inledning presenterades att lärare kunde finna svårigheter med implementering av kamratåterkoppling i undervisningen. Studiens syfte var att uppnå en fördjupad förståelse angående lärares undervisning i kamratåterkoppling för grundskoleelevers skrivutveckling, samt vilken påverkan kamratåterkoppling gav på elevers skrivutveckling. De frågeställningar som examensarbetet utgick ifrån var: Hur undervisar lärare för kamratåterkoppling i grundskoleelevers skrivutveckling? samt Vad kan förklara hur kamratåterkoppling påverkar elevers skrivutveckling? Metoden för arbetet var en litteraturstudie. Data samlades in genom systematiska samt manuella sökningar. Sökningarna resulterade i elva vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet av studien visade att lärare kunde undervisa i kamratåterkoppling genom att modellera, använda tydliga utvärderingskriterier, implementera olika undervisningsstrategier samt ge elever tid att öva. Resultatet visade också att kamratåterkoppling hade en påverkan på elevers skrivutveckling i form av ökad förståelse i skrivförmågan. Dessutom påvisades sidoeffekter av implementeringen i form av att elever ökade sin kommunikativa förmåga och motivation till skrivning.