No description available.

Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan bli extra bekymmersam för elever med NPF-problematik. Detta gör att det finns en svenskämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen fungerar ur ett NPF-perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma klasslärare och speciallärare upplever att ASL fungerar för elever med NPF-problematik. De frågeställningar som användes för att konkretisera syftet var: Vilka möjligheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Och Vilka svårigheter med ASL anger informanterna det finns för elever med NPF-problematik? Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med klasslärare/speciallärare. Resultatet av studien pekar på att ASL inte främst är en metod för att läs- och skrivundervisning, utan ett inkluderande arbetssätt som fungerar för alla elever och för svenskämnets alla delar.

Skolsituationen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPFproblematik är ofta problematisk på grund av de svårigheter de befinner sig i. Lärare saknar också ofta kunskap om och har därför svårt att möta och anpassa undervisningen för elever med den här typen av problematik. Eftersom skolans kunskapsinhämtning bygger på det skrivna ordet är det av största vikt att eleverna så fort som möjligt tillgodogör sig läs- och skrivundervisningen. Det finns en koppling mellan NPF-problematik och Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, vilket gör att läs- och skrivinlärningen kan blir extra bekymmersam för elever med NPFproblematik. Detta gör att det finns en ämnesdidaktisk vinst i att ta reda på hur metoder som används i läs- och skrivundervisningen ur ett NPF- perspektiv. Digitala verktyg används mer och mer i undervisningen och en metod för läs- och skrivinlärningen som utgår från användningen av dator eller lärplatta är Att skriva sig till läsning, ASL. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur verksamma lärare upplever att ASL som metod för läs- och skrivinlärning fungerar för elever med NPF-problematik. Den teoretiska utgångspunkt som används är sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden för undersökningen är halvstrukturerade intervjuer.