Syftet med föreliggande studie är att ta reda på hur arbetssätt och övningar kopplade till språk och kropp kan bidra till förståelse och känsla för noterad rytm hos elever i årskurs 4 till 6, plus hur eleverna reflekterar över sin förståelse. Undersökningen har ett aktionsforskande angreppssätt och görs ur ett elevperspektiv. De vetenskapliga perspektiv aktionen tar fäste vid är ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv och det närbesläktade perspektivet design för lärande. I dessa teorier är teckensystem, samspel och meningsskapande centralt. I aktionens genomförande ingick ett förberedande möte med inblandade parter och en lektion där informanterna tog del av rytmövningar med ’rytmlappar’ vilka interagerades med paralleller till språk och body percussion. Informanterna intervjuades och fick reflektera/samtala kring deras upplevelser av övningarna. I aktionen har undersökningsledaren även rollen som lärare samt utvecklat de övningar aktionen kretsar kring utifrån inspiration från den egna praktiken. Metoder som användes för att kunna dokumentera och analysera empirin var videoinspelning/observation, en kvalitativ semistrukturerad intervju och även loggbok för planering, minnesanteckning och reflektion. Resultatet visar på att rytmförståelse synliggörs genom dels tankesätt som gör noterna förståeliga kopplat till ett traditionellt teoretiskt tänk, dels att sammanhang och involverandet av olika semiotiska resurser gynnar förståelseutvecklingen. En känsla av sammanhang kan komma inifrån aktionen eller utifrån elevernas tidigare erfarenheter. Med semiotiska resurser menas här främst de olika sinnen som får avgörande effekt på lärandet; det auditiva, visuella och kinestetiska sinnet. Även det taktila sinnet synliggörs i aktionen, dock som en effekt något skild från de andra. Resultaten kopplas även samman som i ett kretslopp.

Abstract Title: Direct and indirect effect of notes – for actors in a stock market Background: Notes make up a significant part of the company´s annual report, but does this information have any major impact? On one side, notes should lead to less information asymmetry, which positively affects the stock market and financial analysts forecasting precision as well as this relationship depends on different contexts. The question is also asked if all information presented in the notes is too extensive, which creates information overload for financial analysts. Purpose: The purpose is to explain the effects of more information in accounting notes for actors in equity markets in different contexts that have the same accounting standard. Method: The study applies a cross-sectional design together with a deductive approach to investigate whether the amount of note information has a relationship with financial analysts forecasting precision, stock volatility and stock liquidity. For these relationships, moderating effects will also be tested. The hypotheses arose through theories of asymmetric information, effective market hypothesis, cognitive load theory and system-orientated theories. Conclusion: The study rejects the relationship between note information and errors in financial analyst forecast, stock volatility as well as stock liquidity. However, the results show a significant positive relationship between note information and error in forecasting precision. Financial analyst forecasting precision show that the relationship is affected by three different contexts. Despite the relationship between note information and stock liquidity were rejected when tested on the overall sample is the relationship affected by two different contexts. / Sammanfattning Titel: Direkta och indirekta effekter av noter - För aktörer på en aktiemarknad Bakgrund: Noter utgör en väsentlig del av företags årsredovisning men har den informationen någon större påverkan? På ena sidan bör noter leda till mindre informationsasymmetri, vilket påverkar aktiemarknaden och finansiella analytikers prognosprecision positivt samt att detta samband även beror på olika kontexter. Frågan ställs även ifall informationen som presenteras i notavsnittet är för omfattande, vilket skapar informationsöverbelastning för finansiella analytiker. Syfte: Syftet är att förklara effekten av ökad delgivande av information i redovisningsnoter på aktörer på aktiemarknaden i olika kontexter som tillämpar samma redovisningsstandard. Metod: Studien tillämpar en tvärrsnittsdesign tillsammans med en deduktiv ansats för att undersöka ifall mängden notinformation har något samband med finansiella analytikers prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet För dessa samband testas även modererande effekter. Hypoteserna uppstod genom teorierna asymmetrisk information, effektiva marknadshypotesen, kognitiv belastningsteori och systemorienterade teorier. Slutsats: Studien förkastar sambandet mellan notinformation och fel i prognosprecision, aktievolatilitet och aktielikviditet. Däremot visar resultatet ett positivt signifikant samband mellan notinformation och fel i prognosprecision. Finansiella analytikers prognosprecision uppvisar även att sambandet påverkas av tre olika kontexter. Trots att sambandet mellan notinformation och aktielikviditet förkastas när den testas på en övergripande nivå, påverkas sambandet av två olika kontexter.

The purpose of this study is to investigate whether the students' upbringing environment has influenced their will to play music and which their method of preferable choice is when learning a new piece of music playing guitar. Previous research shows that children growing up in a musical environment often start playing music themselves and that their motivation to play is depending on support and stimulation from family members and teachers. Research also shows that children usually start making or playing music with their hearing, but by learning to read sheet music they further develop their musical skills. The method of study is semi structured interviews with five students in the aesthetic program in music in the upper secondary school. As a complement to the interviews, the students have been given a musical piece and asked to learn it before the interviews. The study has been analysed from a sociocultural perspective largely based on Vygotsky's view of the environment’s impact on children's upbringing. The study shows that all students in the study have started playing guitar at an early age because of there being musicians around them growing up. The results also show that most of the students prefer to learn new pieces playing their guitar using hearing instead of sheet music. / Syftet med studien är att undersöka ifall informanternas uppväxtmiljö har påverkat deras vilja att musicera och vilka instuderingsmetoder de föredrar när de lär sig spela något nytt på gitarren. Tidigare forskning visar att barn som växer upp i en miljö där musik är centralt ofta själva börjar musicera och att deras motivation är beroende av stöttning och stimulans från familj och lärare. Forskning visar också att barn oftast börjar musicera med hjälp av sitt gehör men genom att lära sig läsa noterad musik så utvecklar de deras musikaliska färdigheter. Studiens metod är semistrukturerade intervjuer med fem elever på det estetiska programmet i musik på gymnasiet. Som ett komplement till intervjuerna har eleverna fått ta del av ett instuderingsmoment i form av ett stycke musik de blivit ombedda att lära sig spela inför intervjuerna. Studien har blivit analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv till stor del utifrån Vygotskijs syn på omgivningens påverkan av barns uppväxt. Studien visar att samtliga elever i studien har börjat spela gitarr i tidig ålder till följd att det funnits musicerande människor i deras omgivning när de vuxit upp. Resultatet visar också att majoriteten av eleverna föredrar att lära sig nya stycken på gitarren med hjälp av sitt gehör över noter.

Notskrift används för att dokumentera, kommunicera och läsa musik. Notskrift har traditionellt lästs från papper, men med ny teknik tillgänglig har fysiska papper till viss del bytts ut mot digitala enheter, såsom surfplattor. Fördelar med notläsning på surfplattor kan vara portabilitet, snabb åtkomst, och möjlighet för smidig bladvändning. Möjliga nackdelar kan vara svårigheter att annotera och liten skärmstorlek. Tidigare forskning på området har bland annat berört metoder för bladvändning, digitala notställ och digital semantisk förståelse av noter. Trots rapporter om musikers preferenser relaterat till exempelvis storlek på noterna saknas studier om vilka åsikter och attityder musiker har till fenomenet notläsning på surfplatta och i vilken utsträckning de vill använda det. För att kunna utveckla digitala verktyg som gör nytta för frilansmusiker i det dagliga yrkesutövandet behövs kunskap om hur de använder teknik, vilka förutsättningar som kan underlätta notläsning på surfplattor, och om det finns specifika hinder eller sociala aspekter som påverkar attityder till ny teknik. För att adressera problemet är det av intresse att undersöka attityder kring notläsning på surfplattor. Studiens frågeställning lyder: Vilka attityder har frilansmusiker i en kammarmusikensemble till notläsning på surfplattor? För att undersöka fenomenet genomfördes en kvalitativ “face-to-face survey” på frilansande musiker som är medlemmar i en kammarmusikensemble. I syfte att fånga åsikter, attityder, och känslor genomfördes semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild av respondenterna genomfördes även en kort grundläggande enkätundersökning. De transkriberade intervjuerna analyserades genom en tematisk analys där egenskaper kodades utifrån den insamlade informationen. Vidare identifierades teman explicit, utan att leta efter något utöver det som har sagts. Detta utfördes med ett datadrivet tillvägagångssätt, där mönster huvudsakligen framkom ur data snarare än analytikernas intressen. De attityder som framkom i studiens resultat kan beskrivas vara övervägande positiva, främst baserat i att surfplattor av musikerna beskrivs ha logistiska och praktiska fördelar såsom portabilitet, snabb åtkomst, och delning. Utöver de positiva attityderna återfanns även negativa attityder, med teman rörande rädsla för tekniska problem, ovana, och svårigheter med bladvändning och annotering. Begränsningar i studien rör studiens korta tidsperiod och att datainsamlingsmetod i stor grad anpassats efter respondenternas tillgänglighet samt att resultatet inte kan anses fullständigt generaliserbart. Tidigare forskning har till stor del berört enskilda aspekter av digitala noter och experiment i kontrollerad miljö. Studien ger nya insikter relaterat till vad musiker upplever i verkliga sammanhang. Resultatet kan vara till nytta för utvecklare av applikationer för notläsning eller tillverkare av tillbehör för bladvändning. / Sheet music is used to document, communicate, and read music. Traditionally sheet music was read on paper, but with new emerging technology physical paper is partly being replaced by digital devices such as tablets. Some advantages of digital sheet music and tablets are described as portability, rapid access, and possibility for easier page turns. Possible disadvantages could be difficulty annotating and small screen sizes. Previous research on the subject has touched on different methods for page turning, digital music stands, and digital semantic understanding of sheet music. Reports about some aspects of musicians preferences, for example regarding size of note staffs are found in the literature, but there is a lack of research on which attitudes and opinions musicians hold regarding reading music from tablets. To be able to develop digital tools that create value for freelance musicians in their daily work, knowledge about how they use technology and which obstacles hinders use. To address the problem it is interesting to explore attitudes towards reading music from tablets among freelance musicians. The research question of this study is: Which attitudes do freelance musicians in a chamber music quartet hold towards reading music on tablets? To explore the phenomenon, a qualitative “face-to-face survey” was performed on freelance musicians that are members of a chamber music quartet. Semi structured interviews were conducted to acquire attitudes, opinions, and emotions. A small questionnaire was also used to get a clear picture of the participants and gather background information. The transcribed interviews were analyzed by first coding interesting characteristics based on the information collected. Furthermore, themes were identified explicitly, without looking for anything beyond what has been said. This is done with a data-driven approach, where patterns emerge mainly from the data rather than the interests of analysts. The attitudes that were held by the participants of the study can be described as mostly positive, based on that tablets were described having logistic and practical advantages such as portability, rapid access and sharing. However, some negative attitudes were found among the musicians, concerning fear of technical problems, unfamiliarity, and difficulty turning pages and annotating. Limitations in the study relate to the study's short time period, that the data collection method was largely adapted to the respondents' availability, and that the results cannot be considered generalizable. Previous research has largely concerned individual aspects of digital sheet music and experiments in a controlled environment. The study provides new insights related to what musicians experience in a real life environment. The result may be useful to developers of music reading applications or manufacturers of page turning accessories.

Introduction. As a practicing musician a stylistic form of terminology is often used, which is commonly based off of genre-specific conventions and norms. As the common users of music libraries often are practicing musicians, genre is identified as a subject/element of great importance in order to fully describe music and scores. With this point of view, the thesis aim to investigate how librarians and users make use of classification systems and classification codes. Method and theory. The primary empirical material of this thesis consists of qualitative interviews with librarians from a number of libraries, which all work with scores. The interviews were conducted with a pre-prepared questionnaire containing questions regarding how the librarians work, use and perceive the used classification systems in relation to the scores the libraries catalog and classify. The collected interview material was then compared to an analysis of the classification systems which are used by the libraries – Dewey Decimal Classification, Library of Congress Classification and the Swedish classification system ”SAB”. The main theoretical focus is genre theory, which is applied as a point of view for the analysis of both the interviews and the classification systems themselves. Analysis. The collected interview material was analyzed with a thematic sectioning. This sectioning was determined in conjunction with both certain key points from the previous research which was presented in the thesis and with the interviews themselves. The classification systems were then analyzed in relation to the presented theoretical material, with the essential theoretic perspective being genre theory. Each and one of the interviewed librarians expressed pros and cons of the classification systems they used. Some of these pros and cons were identified as recurring between the interviews. Such as the classification systems not being able to fully describe newer scores containing modern music. Results. With these analyses the thesis four main questions were then answered and presented. The librarians did see a function for the classification systems in their work, even though they were aware of the issues and problematic sides with the classification system they used. The interviewees saw the classification systems being used by the user to a lesser extent. Through the analysis of the classification, it was revealed that they do not offer genre classification to a sufficient degree, which in turn affects how useful the systems are for the music library users. Thus, the analyzed classification systems cannot describe scores in a fully fledged way. Conclusions. Even though the results show that the classification systems can’t be used to completely describe or fully grasp scores, the interviewed librarians did see them as useful in their practice. Several of the interviewees gave examples of problems within each of the classification systems, but they still saw them as useful. For the users (musicians) who are active in the genre of western art music the systems work adequately, but for users active in other genres the systems are not as useful. To evaluate whether the classification systems are relevant enough to keep using, it is necessary to both see to the opinions of the librarians currently using them, how and if the music library users use them and to what extent and how much of the cataloging is dedicated to classification. From the interviews, it is concluded that the libraries dedicate about 10-20 percent of their cataloging to classification. In relation to this and how the librarians see the classification systems as useful to a certain degree, it is concluded that the classification systems do have a purpose as an underlying structure and categorizing structure. This thesis has however come to illuminate some of the problems in the classification systems which pertain to genre and genres importance in describing music and scores. Even though the classification systems foremost strive to describe medium (instrumentation) and do this in an acceptable way, this must be seen in relation to how important genre is in order to fully describe a score and its importance for the users. Likewise, genre and genre categorization is an unavoidable part of music and sometimes even an integrated part of the elements medium and character. Thus, it is concluded that it is of utter importance to take into account the impact on and meaning for music that genre has when researching how scores are to be classified. This is a twy years master's thesis in Library and information science.

I denna studie undersöks och jämförs hur rytmisk notläsning med barn, 5–8 år, framställs i vetenskapliga texter under 2000-talet. Fokus för studien är vilka strategier som skildras men även forskning om vilka effekter notläsning kan ha på läs- och skrivutveckling refereras. För att besvara studiens syfte och frågeställning används metoden allmän litteraturstudie med systematisk ansats samt en informell intervju med tre forskare inom neurologi. Fyra vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien. Alla har granskats kvalitets- och kunskapskritiskt. Den vetenskapsteoretiska ansatsen för studien är kulturhistorisk men min långa bakgrund som rytmikpedagog, skolad och erfaren i Dalcroze-metodik, är den vinkel jag oundvikligen betraktar resultatet ur. Ett av studiens resultat är att ämnet inte ägnats någon större uppmärksamhet från forskare under 2000-talet och det därför finns mycket att göra för att utveckla praxis. De huvudsakliga resultaten i de studerade artiklarna är att a) barn tenderar att prioritera tonhöjd framför rytm i notbilden, b) underliggande puls på rytmens minsta värde, snarare än puls som motsvarar taktens värde, förenklar för notläsningsförmågans utveckling, c) god notläsning kräver tidigt utformade strategier snarare än övning och d) rytmisk notläsning kan utvecklas på ett likartat sätt som läs- och skrivförmåga och bör stödjas ur det perspektivet med aktiviteter som innefattar ljuda, skriva och läsa. I intervjudelen framkommer bland annat att rytmisk träning kan främja tal- och skriftspråklig utveckling men att det inte förekommer några direkta transfereffekter mellan läsning och notläsning. / In this study, the 21st century scientific literature addressing rhythmic music reading in children aged 5–8 is explored and compared. The described strategies are the main focus of the study but research on music reading´s effect on the development of reading and writing skills is also discussed. In order to meet the purpose of this study and answer the scientific question, the methods general literature study with systematic approach together with informal interviews with three neurology-scientists, are applied. Four scientific articles are included in the study. They were all thoroughly reviewed from a quality- and knowledge perspective. The scientific theory used for this study is Vygotskij´s cultural-historical psychology but my own background as a teacher of eurythmics, educated and experienced in Dalcroze´s methodology, is inevitably the light in which I view the results of this study. One of the study´s results, is that this subject did not yet render much attention from researchers during the 21st century, leaving a lot of room for further development of practice. The main results of the studied articles are that a) children tend to prioritize tone before rhythm when reading notated music, b) underlying beat on the shortest note-duration in the rhythm, rather than beat that corresponds to the “worth” of the bar, simplifies the development of music reading skills, c) accomplished music reading demands early developed strategies rather than practice and d) rhythmic music reading may develop in a trajectory similar to that of language and literacy acquisition and should be fostered within that perspective through all of the following: oral and aural exercises, writing and reading. The interview-section shows, amongst other things, that rhythmic training may promote the development of articulation and writing, but there are no direct transfer effects between reading and music reading.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka vad fyra musiklärare på högstadiet har för musikalisk bakgrund och hur de använder sig av traditionell västerländsk notskrift i undervisningen. Tidigare forskning tar upp noters likhet med skriftspråk, noters roll i musikundervisning och identitet och förebilder i musik. Som teoretisk utgångspunkt har sociokulturellt perspektiv använts. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra musiklärare i högstadiet och analyserades med tematisk analys. Resultaten visade att noter främst användes i undervisning i trumspel och melodispel på piano och mer sällan i undervisning i sång, gitarr och ackordspel på piano. Det framkom även att de musiklärare som hade en mer populärmusikalisk bakgrund tenderade att använda noter mindre i undervisningen än de med en klassisk bakgrund. Vidare diskuteras ur vilka perspektiv sambandet mellan musikalisk bakgrund och notanvändning kan förstås, praktiska aspekter av att undervisa med eller utan noter och hur musikundervisning speglar noters samhällsstatus. / This study aims to examine the musical background of four music teachers in lower secondary school and how they use traditional Western musical notation in their teaching. Previous research addresses the similarities of musical notation with written language, the role of musical notation in music teaching and identity and role models in music. Socio- cultural perspective has been used as a theoretical starting point. Semi-structured interviews were conducted with four music teachers in lower secondary school and analyzed using thematic analysis. The results showed that musical notation is mainly used in teaching drums and melody playing on piano but rarely when teaching singing, guitar and chord playing on piano. The study also showed that the music teachers who had a more pop musical background tended to use musical notation less in their teaching than those with a classical background. Furthermore, it is discussed from which perspectives the connection between musical background and the use of musical notation can be understood, practical aspects of teaching with or without musical notation and how music teaching reflects the social status of musical notation.