I denna studie undersöks och jämförs två olika tillvägagångssätt som kan tillämpas för att memorera musik. Syftet med arbetet är att utveckla strategier för att jag enklare ska lära mig spela stycken utantill, detta genom att ställa fysisk och mental memorering mot varandra genom instudering av verk från olika genrer och med varierande komplexitetsgrad. Jag använder också formscheman som analysredskap. Tidigare har jag inte haft något bra sätt att memorera stycken på. Vid framföranden har jag ofta tappat bort mig i musiken. Genom studien fann jag att associativ minnesinkodning var mest effektiv av de valda strategierna, men att de alla utvecklade min instuderings- och memoreringsförmåga. Jag fann även att utantillspel inte är ett måste: det är acceptabelt att spela med noter om jag tycker att det låter bättre. / In this study, two different approaches to memorize music are compared. The purpose of the project is to develop my strategies for performing by heart. By engaging in different memorization processes, music works of different genres and difficultness were learned by heart. Furthermore, music analysis is used as a tool for the memorization. In the past, I didn't have a good strategy for memorizing. During performances, I often got lost while playing. Through the study, I found that content addressable access was the most efficient of the selected strategies. However, all strategies developed my abilities to study and memorize music. I also found that memorization is optional: if I think it sounds better, I will use the score when playing.

Sammanfattning/abstraktMalmberg, Ingrid (2017). Bättre matematiklärande med memorering? För vem? Speciallärarprogrammet med inriktning Matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan bidra med att visa hur några lärare i svenska skolor ser på utantillärande och memorering i undervisning av elever som befinner sig i matematiksvårigheter och hur det stämmer överens med vad som står i styrdokument samt vad några svenska och internationella studier kommit fram till.Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att sammanställa på vilka sätt utantillärande och memoreringstekniker skulle kunna bidra till mera hållbart lärande för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Det handlar både om kunskapssyn när det gäller matematikkunnande och elevsyn.Preciserade frågeställningar:-Vad talar för och vad talar emot att arbeta mera med memorering i matematiklärandet?-På vilka sätt kan memorering vara en extra anpassning eller specialpedagogisk åtgärd för elever i behov av stöd?-På vilka sätt skulle ökat fokus på memorering förändra elevers matematiklärande? TeoriMemorering och automatisering av några grundläggande basfärdigheter som att kunna multiplikationstabell och enkel huvudräkning, är viktigt för att lyckas bra i matematik. Echazarra m.fl. (2016) påstår att svagpresterande elever borde arbeta mera med memoreringstekniker för att få bättre självförtroende och lyckas bättre i matematik. Lärande kan ses rationalistiskt, där kunskap fylls på efter hand eller konstruktivistiskt, som en meningsskapande process (Jönsson, 2012). Olika lärandeteorier påverkar hur undervisning genomförs och arbetet skildrar hur några lärare ser på undervisning, vilket relateras till examensarbetets dokumentstudie. MetodMed triangulering (Bryman, 2011; Eriksson Barajas m.fl., 2013) görs ett försök att besvara frågeställningarna från olika håll. I detta fall används både intervjuer med verksamma lärare och dokumentanalys.Resultat Studien visar ett spänningsfält när det gäller kunskapssyn och syn på undervisning mellan verksamma lärare och forskare. Många lärare undervisar fortfarande i matematik genom att lära ut metoder för att lösa typexempel, som elever tränar på vid enskilt arbete. Detta sätt att undervisa verkar vara extra utbrett bland lärare utan gedigna matematikkunskaper och bland lärare med låga förväntningar på sina elever. Laborativa inslag finns ofta med som omväxlande inslag i undervisningen, men det är vanligt att de prioriteras bort om man inte hunnit med i tidsplaneringen, vars innehåll ofta styrs av läromedel.Den forskning som ligger till grund för teori och resultat visar på att det är viktigt med undersökande arbetsmetoder, att elever får förståelse för matematiska begrepp och tränar upp sina kommunikations- och resonemangsförmågor. I detta är det betydelsefullt att använda sig av bilder och konkret material.Två studier undersökte hur man med speciella insatser kunde förbättra elevers matematikförmågor (Hasselbring m.fl., 1987; Kroesbergen & van Luit, 2003). Dessa visade att elever lärde sig mera med dessa insatser och allra bäst om de undervisades av lärare (jämfört med skrivna instruktioner eller instruktioner i ett datorprogram), men studierna visade inte om eleverna fick en bättre begreppsförståelse genom dessa insatser.ImplikationerSpeciallärare i matematik bör bidra till att öka lärares kunskaper om matematiklärande och arbeta för arbetssätt som utmanar varje elev på sin nivå. Matematikundervisning bör innehålla mera öppna uppgifter, problemlösning och resonemang, även för elever som befinner sig i matematiksvårigheter. Pararbete möjliggör att elever får kommunicera och resonera mera matematik och kan samtidigt bidra till att de blir mera uthålliga.Memorering av till exempel multiplikationstabell är en förutsättning för att kunna arbeta effektivt med att lösa matematikproblem. För elever utan egentliga inlärningssvårigheter är det viktigt att automatisera så mycket som möjligt i grundskolans tidigare år och att inte släppa det när de kommer till högstadiet, men undvik att träna metoder för att lösa typexempel utan förståelse. Laborativt material behövs för att bygga upp elevers begreppsförståelse när det gäller till exempel bråk.Nyckelord:Anpassning, bedömning, kunskapssyn, lärande, matematiksvårigheter, matematisk litteracitet, memorering, numeracitet, PISA.

Att memorera abstrakta koncept och begrepp är en nödvändig del av lärandeprocessen för dagens studenter. Genom att underlätta denna process, till exempel tidsmässigt, skulle studenter kunna bli duktigare i deras studier som kräver en del memorering och således ägna mer tid åt kritiskt och abstrakt tänkande. Forskning har under flera decennier gjorts på auditiva och visuella minneshjälpmedel men det saknas forskning om hur slumpmässigt datorgenererade bilder påverkar memoreringsprocessen. Genom att involvera flera sinnen undersöktes huruvida ett verktyg som baseras på datorgenererade abstrakta former kunde vara användbart och effektivt som ett minneshjälpmedel bland studenter. Totalt deltog nio studenter i studien varav en deltog i en pilotstudie. Den insamlade data från experimenten analyserades genom att räkna fram spridningsmått såsom varians och standardavvikelse samt genom att genomföra ett Chi-två-test och en medelvärdesanalys. Resultat av den statistiska analysen visade att vårt verktyg sannolikt inte förbättrade deltagarnas förmåga att memorera abstrakta ord. Dock så hävdade 25% av experimentgruppen att verktyget var användbart som ett hjälpmedel i memoreringsprocessen. Kombinerat med konstruktiv kritik från deltagarna om hur verktyget kunde öka sin verkningsgrad drog vi slutsatsen att ett genomarbetat verktyg eller applikation fortfarande har potentialen att effektivisera memorering. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen för de underliggande processerna och hur dessa skulle kunna utnyttjas för att hjälpa memorering. / Memorizing abstract concepts and terms is an important part of the learning process for the students of today. By enhancing this process students could be more proficient in those studies that require memorization and focus more on other parts of their education such as critical thinking and abstract reasoning. Research on auditory and visual memory aids has been conducted for several decades. However, there is a lack of research that focuses on how memory is affected by randomly generated imagery. This study aimed to explore this area by taking a multi-sensory approach to memorization. It examined whether a developed tool based on computer generated imagery could be useful and effective as a memorization aid among students. By conducting an experiment we examined the usefulness and the effectiveness of the developed tool. A total of nine students participated in the study of which one participated in a pilot study. The data gathered from the experiments was analyzed using statistical measures such as variance and standard deviation and also by conducting a chi-squared test and a mean value analysis. To gain a deeper understanding of how the experimental group used the tool, we complemented our data with the survey data from the study’s participants. The results of the statistical analysis showed that our tool did not improve the participants’ ability to memorize abstract words in the chosen sample. However, 25% of the experimental group claimed that the tool was useful as an aid in their memorization process since they experienced that there was a clear connection between the words and the images. Combined with constructive feedback about how the tool could increase its effectiveness it can be concluded that a well-constructed tool still has the potential to aid memorization. The area should be further researched to gain any significant understanding of the underlying processes and how it could be useful to aid memorization.

Att använda teknik för att underlätta lärande, eller tekniskt förstärkt lärande som det även kallas, är en metod som idag tillämpas i allt större grad. I den här rapporten undersöks metoden med tekniken talsyntes. Syftet är att se om den har en påverkan på memoreringsförmågan vid läsning. Grunden för den här undersökningen är befintlig forskning som visar på att vår inlärningsprocess kan effektiviseras genom att vi använder flera sinnen istället för ett ensamt. Således borde även memoreringen förbättras. I den här rapporten undersöks alltså huruvida den medietekniska produkten talsyntes ger en påverkan på hur fakta memoreras hos studenter.  För att undersöka det här fick två grupper av studenter läsa en faktamässigt rik text. Den ena gruppen fick även samtidigt lyssna på textens innehåll med hjälp av en talsyntes. Efter att deltagarna tagit åt sig texten fick de svara på flervalsfrågor om innehållet för att se hur väl de memorerat texten. Samma test skickades sedan ut efter tio dagar för att undersöka hur väl deltagarna kom ihåg faktan efter en längre tid. Resultaten från enkäterna, det vill säga antal rätta svar för de båda grupperna från bägge omgångarna, analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder, som ANOVA, för att se om det finns en påverkan av talsyntesen.  Resultaten tyder på att det inte finns någon signifikant påverkan av talsyntesen på förmågan att memorera fakta. Testerna visar att memoreringsförmågan överlag såg snarlik ut hos de båda deltagargrupperna. Däremot finns vissa frågor där gruppen som använde talsyntes hade noterbart fler antal rätt i jämförelse med dem som inte hade talsyntes. För vidare studier inom ämnet bör en undersökning göras i större omfång och under en längre tidsperiod för att få bättre mätningsresultat.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll. Uppsatsen ger en översiktlig inblick i hur minnet fungerar, och därigenom även verktyg att förstå sig på processerna som ligger bakom memorering. Den ger även tips och råd om olika strategier en musiker kan använda sig av vid instudering och framförallt memorering, hämtat såväl från forskning som från intervjun med pianisten och mina egna erfarenheter. Vidare väcks med uppsatsen frågan om utantillspelets funktion och roll, och spelet med och utan noter jämförs utifrån synen på detta och dess musikaliska skillnader och funktioner. Uppsatsen utgår mestadels från en pianists synvinkel, men informationen kan vara av intresse även för andra instrumentalister och även ur ett musikpedagogiskt perspektiv.

En studie om medveten memorering av harmonik inom klassiskt pianospel. Arbetet bygger på observationer av en tolv veckors lång instuderingsprocess, sett i relation till ett urval av tidigare litteratur och forskning inom området. Studien har i syfte att ge en djupare bild och förståelse av memoreringens påverkan vid konsertsituationen samt vilka fördelar respektive nackdelar det kan finnas med medveten memorering av harmonik. För att uppnå syftet tar studien utgångspunkt i tre frågeställningar. Frågeställningarna berör medveten memorering av harmonik som metod att instudera ett stycke, vilka fördelar och nackdelar det kan få samt om det kan hjälpa en musicerande att känna sig tryggare på scen. Som blivande lärare hoppas jag att detta dels ska hjälpa mig vid egna uppspel men också att jag ska kunna förmedla en bra memoreringsmetod till de elever som jag kommer att möta under min tid som lärare. / A study about conscious memorization of harmony in classical piano playing. The study is based on observations of a twelve week period and on chosen literature from previous research in this field. The purpose of the study is to get a deeper knowledge and understanding in how memorizing can effect the results at a performance and also what other benefits and disadvantages there could be. The study has as a starting point three questions. These questions are about memorization of harmonics as a method to learn a music piece, the benefits and disadvantages with conscious memorization and also if a pianist can feel safer on stage after consciously memorizing harmony. As a future teacher I hope this study will help me with my own performances and also the pupils that I will teach and meet during my professional work as a musicteacher.

Detta är ett självständigt arbete som handlar om hur jag utforskar min egen övning där jag memorerar texter ur två olika sånger under två separata veckor. Arbetet genomförs ur ett sociokulturellt perspektiv och grundar sig i tidigare forskning och självständiga arbeten om minne och musicerande utantill. Arbetet har dokumenterats genom videoobservationer och loggboksanteckningar under övningstillfällen hösten 2022. Resultatet presenterar olika teman som observerats och svarar där igenom på mina frågeställningar vilka redskap jag använder mig av och vilka faktorer som påverkar svårighetsgraden på lärandet av olika texter. I diskussionen sätter jag resultatet i relation till tidigare litteratur kring ämnet, forskning och det sociokulturella perspektivet. / This is a self-study about how I study my own practice where I memorized two different song lyrics in two separate weeks. The study is made with a sociocultural perspective and is based on previous research and studies about memory and playing music without sheet music. The study was being documented through video recordings and notes in a logbook in the autumn of 2022. The result presents different themes that came to be observed and they answer my research questions about which cultural tools I use and what it is that affects the degree of difficulty when learning song lyrics. In the discussion I put my result in relation to the previous literature, research and the sociocultural perspective.

Syftet med denna studie är att förbättra min förmåga att sjunga utantill för att därigenom utveckla min konstnärliga uttrycksförmåga. För att göra detta utvecklades en egen metod för utantillinlärning av sångtext genom att två långa visor av Evert Taube studerades in: Möte i monsunen och Eldareval- sen. En litteratur- och intervjustudie användes som grund för val av inlärningsmetoder. Experimentet utfördes i två delar. I första delen av experimentet undersöktes fyra metoder för utantillinlärning av text; (1) Nedskrivning av texten för hand, (2) Skandering av texten (rytmisk läsning), (3) Gestaltning av texten med rörelser och slutligen (4) en kombination av de tre första. I andra delen av experimen- tet användes erfarenheterna av första delen för att förfina metoden. I experimentets båda delar gjor- des även enkla textanalyser som komplement till övriga metoder.  Experimentet lades upp så att jag under fem veckor övade ovan nämnda visor med ovan nämnda me- toder under två dagliga pass på 25 minuter. Erfarenheterna av detta dokumenterades med 22 logg- boksinlägg och 19 videoinspelningar.  Resultaten tydde på att den bästa metoden för mig var en kombination av de fyra metoderna där skandering av texten var den viktigaste i kombination med analys av texten. Beroende på textens in- nehåll kunde sedan nedskrivning av text och gestaltning med rörelser användas i olika grad. Resulta- ten verifierade också rådande forskning som säger att enbart studier av minnets struktur och upp- byggnad i sig själv är användbart för att förbättra förmågan till memorering av musik. / The aim of this study is to increase my capacity to sing by heart in order to increase my ability of ar- tistic expression. To do this, a method for text memorization was developed through the learning of two long songs by Evert Taube: Möte i monsunen and Eldarevalsen. Firstly, an interview- and litera- ture study was done. This was the foundation for the selection of methods that were used in the ex- periment. Four methods were applied in the first part of the experiment: (1) Handwriting of the text, (2) Rhythmical chanting of the text, (3) embodying of the text using movements and lastly (4) a com- bination of the previous three. In the second part of the experiment, the experience from the first part was applied in order to refine the method. In both parts of the experiment, simple text analyses were performed as a complement to the other methods.  The experiment was done during five weeks where I practiced the above-mentioned songs and meth- ods daily for two sessions of 25 minutes. The experiences from this were documented through jour- naling and video documentation.  The results indicated that the best method for me was a combination of all four methods where rhyth- mical chanting should be the main method in combination with a proper analysis of the text. Depend- ing on the content of the text the other two methods could be applied. The results also verified the current research where study of the memory on its own could increase the capacity of music memori- zation.

Kunskap om lösenord och deras säkerhet är idag något som förbises av den gemene datoranvändaren. Lösenordshanterare kan både hjälpa och skydda vid hanteringen av lösenord. De flesta webbläsare idag har inbyggda funktioner för lösenordshantering. Utifrån existerande litteratur kunde det identifieras att det behövs data kring vilka faktorer som påverkar webbläsares användare att använda respektive inte använda dessa inbyggda lösenordshanterare. Syftet med rapporten är att presentera en analys av faktorer som påverkar varför privatpersoner väljer att använda respektive inte använda webbläsares inbyggda lösenordshanterare. Resultatet presenteras med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer där 33 respondenter deltagit och besvarat frågor kring deras hantering av lösenord och användning av webbläsares inbyggda lösenordshanterare. Resultat från intervjuer visade att faktorer som var av betydande roll för ickeanvändande respondenter var starkt kopplade till datorvana och hur ofta respondenter använde datorn. De faktorer som spelade störst roll för användare av verktyget var enkelhet och tidseffektivitet. Icke-användare tenderade att ha en behovsbrist gällande verktyget, mestadels på grund av deras avsaknad av datoranvändning. Faktorer som påverkar användare och icke-användare visade sig stämma överens med tidigare forskning. Dessutom sammanfattades att antalet respondenter som var användare av lösenordshanterare var betydligt högre än vad som tidigare hävdats i litteratur. Majoriteten av respondenterna (79%) var användare av lösenordshanterare, vilket motsäger tidigare studier som utförts där endast 23% använder sig av lösenordshanterare. / Knowledge of passwords and their security is today something that is overlooked by the everyday computer user. Password managers can both help and protect when managing passwords. Most web browsers today have built-in password management features. Based on existing literature, it could be identified that there is a need for knowledge concerning which factors influence web browser users to use or not use their built-in password managers. The purpose of the report is to present an analysis of factors that affect why private individuals choose to use or not use browsers built-in password managers. The results are presented with the help of qualitative semi-structured interviews in which 33 respondents participated and answered questions about their handling of passwords and the use of web browsers built-in password managers. Results from the interviews showed that factors that were significant for non-user respondents were strongly linked to computer skills and how often respondents used the computer. The factors that played the biggest role for users of the tool were simplicity and time efficiency. Non-users tended to have a lack of need for the tool, mostly because of their lack of computer usage. Factors affecting users and non-users were found to be consistent with previous research. In addition, it was concluded that the number of respondents who were users of password managers was significantly higher than previously claimed in the literature. The majority of respondents (79%) were users of password managers, which contradicts previous studies conducted where only 23% use password managers.