Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ”Att skriva sig till läsning”, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet. Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att det finns indikationer på att datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov.

Föreliggande studie utvärderar talsyntes som digitalt hjälpmedel i nyanlända gymnasieelevers textproduktion. Studien är uppdelad i två frågeställningar, som berör effektiviteten av talsyntes respektive användningen och upplevelsen av talsyntes. Den första frågan besvaras genom kvantitativ felanalys av elevtexter skrivna med respektive utan talsyntes. Den andra frågeställningen besvaras utifrån material som har insamlats genom fokusgruppintervju och observationer. Resultaten talar för att talsyntes kan ha stor potential i andraspråksundervisning. Den statistiska analysen påvisar att elevtexter skrivna med talsyntes innehåller en signifikant lägre felfrekvens än texter skrivna utan hjälpmedlet. Genom intervjun framgår att eleverna har en företrädelsevis positiv upplevelse av talsyntes och att den har en stöttande funktion i skrivarbetet. Resultatet av denna studie visar att talsyntes relativt enkelt kan upptas i en reell undervisningssituation och att elevernas individuella användning varierar.

This bachelor thesis is a literature study of the possibility to analyze and modify speech signals and will act as a pilotstudy for future theses in speaker verification.The thesis deals with the voice anatomy and physiology, synthesizer history and the various methods available when thevoice is used as a biometric method.A search and evaluation of existing programs have been conducted to determine the relevance of the attacks on theparameters used for speaker verification / Denna högskoleavhandling är en litteraturstudie om möjligheterna att analysera och modifiera talsignaler och skallfungera som en förstudie till kommande examensarbeten inom talarverifiering.Avhandlingen tar upp röstens anatomi och fysiologi, talsyntesens historia samt de olika metoder som finns när röstenanvänds som en biometrisk metod.En sökning och utvärdering av tillgängliga program har utförts för att bestämma programmets relevans för attacker motde parametrar som används vid talarverifiering.

Förmågan att lyssna till en uppläst text, har visat sig vara en komplex uppgift som kräver kognitiva resurser. Några av de kognitiva resurser som krävs för att förstå en uppläst text, är bland annat att en individ har uppmärksamheten riktad mot texten samt att de har ett väl utvecklat ordförråd. För att undersöka om det föreligger någon skillnad i hörförståelse mellan att lyssna på en uppläst text via talsyntes eller mänskligt röst genomfördes en inomgruppsstudie där totalt 13 personer ingick. Av de som ingick var det fyra kvinnor och nio män, mellan 27 och 69 år. Analyserna visade att det inte förekom någon skillnad avseende hörförståelsen för gruppen som helhet samt att inga könsskillnader förelåg. Däremot visade studien att det förekom en relativt stark negativ korrelation mellan ålder och antal rätta svar för texter som var upplästa av talsyntes. Studien indikerar att hörförståelse inte påverkas negativt om en text läses upp av talsyntes jämfört med en mänsklig röst. Men däremot så indikerar studien att äldre personers hörförståelse påverkas i högre grad när de skall lyssna till en text från en talsyntes. / The ability for listening to a text is a complex task that requires cognitive resources. Some of these cognitive resources both attention and well-developed vocabulary. To address whether listening comprehension is affected differently by listening to a text from a synthetic speech and human voice a within-subject designed study was conducted which included 13 participants. Of those 13 participants, four were females, and nine were males ranging between 27 to 69 years of age. The analyses showed that there were no difference in listening comprehension with respect to the whole group and no gender differences. However, there was a relatively strong negative correlation between age and number of correct responses for texts read by a synthetic voice. This study indicates that listening comprehension is not negatively affected when a text is read by synthetic voice compared to a human voice. The study does indicate that older individuals listening comprehension to a more considerable extent are affected when they listen to a synthetic voice compared to a human voice.

The aim of this study is to examine if a service that directly translates actors dialogue into different languages during a theatre performance could lead to inclusion of a broader audience. A secondary aim is to examine what is demanded of a service like this in order to generate a good user experience. To examine the aim of this study a qualitative method was chosen. Interviews were conducted with the two developers of the service, a tech company and a theatre institution, to gather information about the service. A prototype was then developed based upon the information gathered from the interviews. The prototype was tested on seven users. After the tests they answered questions about their experience with the service. The result of the study showed that the service is perceived as a useful aid but that the usability of the service needs further improvements to generate an even better user experience. In particular improvements related to the speech synthesis needs to be improved. The users did not like the sound of it, they felt it sounded inhuman and monotone. When it comes to the subject of inclusion the interviews with the users did not provide a clear answer. But when compared with earlier research the study showed that the service has the possibility to lead to inclusion, but further research needs to be conducted in this area.

<p> </p><p>Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg – främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever. Pedagogerna berörde ett flertal vinster med att låta elever använda ITbaserade läromedel. Exempelvis nämndes hur inlästa böcker bidrog till delaktighet ilärandet genom att öppna för positiva läsupplevelser som kunde delas med kamraterna.Ytterligare positiva effekter var att eleverna producerade längre och bättre texter med färre stavfel än tidigare när de skrev med stöd av talsyntes. Informanterna påpekade även att elevernas självständighet och självförtroende i skolarbetet ökade.</p><p> </p>

According to the National Agency for Education 06-06-2010 are approximately 115 000 students graduating from Secondary School in the year of 2010. Out of these students, we know that thousands of them are hampered by reading and writing disabilities in various degrees. Have these students been given the best support needed when it comes to writing and reading? Compensation may be perceived as a goal for the pupil to catch up with the rest of the educational group or as a vehicle to go round the difficulties. In Sweden, diagnosed dyslexics are not allowed to use speech synthesis, a compensatory technical aid, during the 9th degree national tests. This study’s purpose is to discover if the usage of speech synthesis during the national test of Swedish and reading comprehension might work as a motivation booster for the students and consequently increase their test scores. This is a quantitative study including study including 15 pupils with diagnosed reading and writing disabilities. Seven of them are a part of a observation group and eight of them are a part of an experimental group. During week 6 all pupils carried out the national reading comprehension sample without aids. In week 18 the observation group did the test with the same instructions as before, while the experimental group implemented it with help from speech synthesis. The result showed that the pupils using speech synthesis improved their test scores by 20% excluding pre effect. The result also shows that the National Agency for Education’s rules for implementation of national tests in Sweden are not justified. According to today’s regulations it is ascertained that pupils with different sorts of functional disabilities are not treated equally. / Examensarbete Speciallärarutbildningen i Läs och skriv

Denna uppsats tar upp frågan om en teknisk artefakt, i detta fall läs- och/eller surfplatta, kan ses som en bra lösning för dyslektiker i deras svårigheter med läsningen. Studien har fokus på läs- och surfplattans funktioner som kan vara en möjlighet att hjälpa personer med läsning. Uppsatsens experiment beprövar en redan etablerad metod, läsa och lyssna samtidigt, genom att sätta samman ett antal funktioner och tekniker som finns idag i en enhet. Vi har undersökt om man kan öka läshastigheten och läsförståelsen hos dyslektiker med hjälp av sådan teknik på en läs/surfplatta. Resultatet visar en trend på att metoden fungerar. Trenden är dock bara svag enligt analysen av observationsdata då undersökningen endast utförts på tio personer. Det innebär att resultatet endast visar att undersökningen är rätt utformad men att den bör utföras i en större utsträckning för att den skall kunna representera populationen dyslektiker. / This paper investigates if a technological artifact, in this case eReader and / or tablet computer, can assist dyslexics with the reading. The study focuses on reading and the tablet computers’ functions that may help people with reading. The essay will be testing an already established method, reading and listening simultaneously, by combining a number of features and technologies that exist today into one entity. We have tested experimentally whether one can increase reading speed and the comprehension on those with dyslexia. The results indicate a trend in that the method works. However only a weak trend was observed since only ten subjects could be tested. This means that the results show that the study is properly designed, but it is suggested that the study should be conducted with a great number of test to be able to represent the population of dyslexics.

Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lärares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg – främst arbetet med inlästa böcker och talsyntes. Undersökningen är kvalitativ och bygger på 12 intervjuer med lärare och specialpedagoger/speciallärare. Studiens frågeställningar behandlar pedagogernas inställning till datorn som verktyg för elevers läs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlästa böcker samt viktiga förutsättningar för ett framgångsrikt användande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i läs- och skrivsvårigheter utan till alla elever. Pedagogerna berörde ett flertal vinster med att låta elever använda ITbaserade läromedel. Exempelvis nämndes hur inlästa böcker bidrog till delaktighet ilärandet genom att öppna för positiva läsupplevelser som kunde delas med kamraterna.Ytterligare positiva effekter var att eleverna producerade längre och bättre texter med färre stavfel än tidigare när de skrev med stöd av talsyntes. Informanterna påpekade även att elevernas självständighet och självförtroende i skolarbetet ökade.

Denna kvantitativa studie undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever påverkades av egen läsning i jämförelse med att lyssna på uppläst text via talsyntes. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsförmågan påverkade textförståelsen där egen läsning jämfördes med uppläst text via talsyntes. De 71 deltagarna genomförde tester i avkodning samt ett textförståelsetest bestående av 2 texter för egen läsning och 2 texter upplästa via talsyntes med tillhörande frågor. Studien lades upp enligt en tvärsnittsdesign där datainsamlingen gjordes för flera fall vid samma tidpunkt. Datan presenterades med hjälp av deskriptiv statistik vilket synliggjorde samband och mönster och möjliggjorde en analys av resultatet. Talsyntesen som verktyg bidrog inte till ökad förståelse och det fanns små tecken på att det var svårare att ta till sig text via talsyntes, framför allt i gruppen som läser enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Takeffekter i testmaterialet blev tydliga och gjorde testresultaten på textförståelsetesterna svårtolkade. Avkodningsförmågan visade sig inte påverka resultaten vid de textförståelsetester som innebar egen läsning, något som hänvisades till dessa takeffekter. Inte heller i talsyntestesterna visade sig avkodningsförmågan påverka resultaten i någon högre grad. Däremot visade sig avkodningsförmågan påverka lästiden. Sammanfattningsvis ledde talsyntesen till tidsvinst men inte till ökad förståelse.