I vårt dagliga arbete möter vi ofta elever med en negativ inställning till matematik. Eleverna säger att de inte kan och att de får ångest bara de tänker på att arbeta med matematik. Syftet med denna studie är därför att få en ökad förståelse för vilka möjliga orsaker som ligger bakom elevernas upplevelser av matematikångest. Vi vill också veta i vilken omfattning eleverna upplever matematikångest och olust i matematik. Vi använde oss av enkäter och intervjuer av några elever i grundskolan och på gymnasiet.  Det som framkommer i studien är att det finns många olika faktorer som påverkar elevernas känslor och upplevelser i arbetet med matematik. Inre påverkansfaktorer som framkommit är elevernas prestationskrav, deras självkänsla men också motivation. Yttre påverkansfaktorer som är relevanta är lärarnas och föräldrarnas roll samt elevernas tidigare erfarenheter. Enligt de elever vi intervjuat är det framförallt tidigare erfarenheter som har präglat elevernas upplevelse och inställning till matematik. De upplevelser som eleverna berättar om är deras relation till tidigare lärare samt lärarnas undervisning. Klassrumsklimatet och klasskamraterna har också haft en avgörande roll för de elever som säger sig uppleva matematikångest eller de som upplever olust i sitt arbete med matematik.

Den här studien undersöker hur val av examinationssituationer påverka elevernas prestation i matematik. Syftet är att undersöka hur elever presterar utifrån olika bedömningssituationer. Vi använde oss av en empirisk studie där 12 sextonåriga elever i årskurs 9 genomförde uppgifter i decimaltal från Nationella prov för årskurs 9, år 2009.  I studien använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ data. Data samlades in vid två tillfällen med hjälp av skriftligt test och med hjälp av deltagande observationer under ett muntligt test i par. Hermeneutiken ligger till grund för tolkning av den kvalitativa data. I Resultatanalysen kom det fram att den skriftliga testen inte gav en helhetsbild av elevens matematikkunskaper. Det muntliga testet gav en mycket bättre bild av elevernas kunskaper men även av elevens kunskapsbrister och missuppfattningar.   I studien påvisas hur stor betydelse kommunikation och samtalet har för att eleverna ska få förståelse och få ytterligare känsla av matematikens värld.

Den här studien syftar till att undersöka hur elevers matematikprestationer påverkas av eventuell prov- och / eller matematikångest, om det finns åtgärder som reducerar eventuellprov- och / eller matematikångest och om lärarens sätt att examinera har betydelse. För att besvara syftet söker studien svar på hur matematiklärare förstår prov- och / eller matematikångest, på vilket sätt de beskriver att de försöker hjälpa elever att reducera sådan ångest och om matematiklärare ser examinationsformen som faktor för utlösande av prov- och/ eller matematikångest. Resultaten visar att provångest är situationsbunden och utlöses i stressande situationer när personer tror att de befinner sig i en bedömningssituation. Det kan leda till sämre förmåga att koncentrera sig på uppgifterna. Det finns utöver detta risk att den utlösta provångesten triggarigång matematikångest, vilket i sin tur kan leda till ytterligare sämre förmåga att koncentrera sig på uppgifterna, försämrad prestation och dåliga provresultat. Matematikångest kan också utlösas på grund av social påverkan, dåligt självförtroende samt biologiska faktorer, den beror således inte enbart på provångest. För att reducera provångest krävs att lärare får kunskap om hanteringen av känslor som uppstår så att de kan hjälpa elevernaatt förstå och handskas med sina känslor. Åtgärder mot matematikångest handlar om att förebygga att elever hamnar efter i grundläggande kunskaper i matematik, alternativt reparera brister så fort de upptäcks och att undvika och bearbeta negativa associationer förknippat med matematik. Lärare som intervjuades i denna studie hade endast begränsad kunskap om provångest ochmatematikångest och om hur dessa kan reduceras eller förebyggas. Deras svar antydde dessutom att de inte hade kännedom om att det är två olika typer av ångest och att dessa behöver olika sätt för att reduceras eller åtgärdas. De använde inte variation av examinationsformer som ett medel för att hjälpa sina elever trots att de i princip var överens om att olika examinationsformer kan uppfattas som olika stressande och att alternativa examinationsformerskulle kunna reducera denna stress som leder till provångest och eventuellt vidare till utlösandet av matematikångest. Konsekvensen av detta är att elever inte får den hjälpen de behöver, eller att de får fel hjälp och att de därmed riskerar att misslyckas trots att det hade varit möjligt att lösa.

Enligt PISAs undersökning (Skolverket, 20I3) uppvisar svenska elever idag sämre prestationer i läsförståelse och matematik. Många påverkansfaktorer är omdiskuterade men varken lässvårigheter eller matematiksvårigheter har berörts. I relation till detta upprättas en litteraturstudie med syftet att undersöka huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur det påverkar matematikprestationer. Resultatet av studien visar att lässvårigheter inte alltid påverkar matematiskprestationer. Somliga elever uppvisar svårigheter medan andra inte gör det, dock synliggörs kombinationen läs- och matematiksvårigheter oftare än svårigheterna var för sig. Slutsatser som dragits är att det behövs mer forskning på området för att undersöka hur det kommer sig att en bråkdel av elever i lässvårigheter inte uppvisar svårigheter i matematik, medan andra elever gör det och varför läs- och matematiksvårigheter uppvisas oftare i en kombinerad form. / According to the PISA research (Skolverket, 2013), Swedish students today show weaker presentations in reading comprehension and mathematics. Many factors have been discussed but neither of reading difficulties or mathematic difficulties has been concerned. According to this, a literature review will be established with the purpose to examine how reading difficulties co-operate with mathematic difficulties and how it may impact on mathematic achievements. The result shows that reading difficulties not always have an impact on mathematic achievements. Some students tend to show weaknesses while others do not; however the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often compared to the difficulties on their own. Conclusions that have been made are that more research needs to investigate why only a minority of students with reading difficulties show weaknesses in mathematics, while other do not and why the combined reading- and mathematic difficulties are shown more often.