I vårt dagliga arbete möter vi ofta elever med en negativ inställning till matematik. Eleverna säger att de inte kan och att de får ångest bara de tänker på att arbeta med matematik. Syftet med denna studie är därför att få en ökad förståelse för vilka möjliga orsaker som ligger bakom elevernas upplevelser av matematikångest. Vi vill också veta i vilken omfattning eleverna upplever matematikångest och olust i matematik. Vi använde oss av enkäter och intervjuer av några elever i grundskolan och på gymnasiet.  Det som framkommer i studien är att det finns många olika faktorer som påverkar elevernas känslor och upplevelser i arbetet med matematik. Inre påverkansfaktorer som framkommit är elevernas prestationskrav, deras självkänsla men också motivation. Yttre påverkansfaktorer som är relevanta är lärarnas och föräldrarnas roll samt elevernas tidigare erfarenheter. Enligt de elever vi intervjuat är det framförallt tidigare erfarenheter som har präglat elevernas upplevelse och inställning till matematik. De upplevelser som eleverna berättar om är deras relation till tidigare lärare samt lärarnas undervisning. Klassrumsklimatet och klasskamraterna har också haft en avgörande roll för de elever som säger sig uppleva matematikångest eller de som upplever olust i sitt arbete med matematik.

<p>Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.</p>

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.  Likheterna hos informanterna var att lusten och olusten var viktigt i skapandet och att glädjen är en synonym till lust. Skillnaden hos informanterna var synonymer till olust vilket var ångest, missnöjd, obehag och onjutning. Min slutsats är att genom att vara medveten om lusten och olusten så kan man påverka den.

Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är: Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga? På vilket sätt upplevs momenten som olustiga? Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet. Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor. Det uttrycktes ett starkt missnöje över ofräscha duschar och toaletterna pågrundskolan. Några elever fann det olustigt att duscha av olika anledningar. Studien pekar påvissa skilda åsikter såväl mellan åldrar som mellan kön, dock inget generaliserbart. Slutsatser: Vi tror att en förutsättning för att kunna undvika olustkänslor är att identifieradem och dess ursprung. Om de elever som idag känner sig inaktiva inkluderas mer i olikaaktiviteter kanske det leder till att andra känslor och upplevelser kopplas till dessa. Ifalleleverna ges förutsättningar till att hantera situationen bättre än vad de idag upplever att degör, skulle känslan av sammanhang förhoppningsvis öka, och därmed även elevernas lust ochvilja till att delta. Ett stort ansvar ligger självfallet på lärarna, som ska lyckas inspirera,inkludera och aktivera. / Aim: The purpose of this study is to survey unpleasant moments in physical education. Thequestion formulations of the study are: Which moments in physical education are perceived as unpleasant by the pupils in thisstudy? In which way do these moments perceive as unpleasant? Method: A qualitative study with semi-structured interviews was conducted with eight pupilsbetween 9 and 18 years old, at a school consisting of both elementary school and junior high,and also at a high school located in the same geographical area near Stockholm. Theparticipating pupils were a girl and a boy in third, sixth and ninth grade as well as junior yearof high school. Results: Activities can create situations that may be perceived as unpleasant. For example,soccer can lead to inactivity and thus feelings of alienation, while cooperation exercises withclose physical contact can lead to anxiety. The importance of being good at an activity inorder to make it fun was discussed by many pupils, especially in a competitive context.Pressure from grades as well as an overly serious atmosphere was also considered to causeunpleasant feelings. The pupils expressed strong dissatisfaction with the showers and toiletsin elementary school and junior high. Some pupils felt uncomfortable to shower for differentreasons. This study shows some differences of opinion both in between ages and gender,although, however, nothing generalizable. Conclusions: We believe that a prerequisite to avoid unpleasant feelings is to identify themand their origin. If the pupils that feel inactive would become more included in variousactivities, it might lead to other feelings and experiences associated with them. If the pupilsare given the opportunities to handle the situation better than what they currently feel likethey are doing, the sense of coherence hopefully increase, and thus the students' desire andwillingness to participate. The teachers need to take a major responsibility, since their task isto inspire, include and activate.

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur vuxna kvinnor som har sex med män navigerar i spänningsfältet mellan njutning och obehag i sina sexuella möten. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats med inspiration från fenomenologin. Studien består av åtta semistrukturerade intervjuer med ett livsvärldsperspektiv. Fokus har legat på intervjupersonernas beskrivna upplevelser och tolkningar av sexuella möten som sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Tidigare forskning visar att kulturella, kontextuella och relationella faktorer spelar roll för kvinnors sexuella upplevelser, vilket även visade sig i denna studie. Resultatet mynnande ut i två övergripande teman: trygga relationella kontexter och otrygga relationella kontexter med tillhörande underrubriker. Teoretiska verktyg som använts för att begripliggöra intervjupersonernas upplevelser är Scriptteorin, Simone De Beauvoirs förståelse av bland annat begreppen Transcendensen och Immanensen samt betydelsen av Jean-Paul Sartres begrepp Blicken, utvecklad av Stack och Plant (1982). Kvinnors sociala roll som Beauvoir (2002) beskriver som det andra könet visade sig ha stor påverkan på intervjupersonerna sexuella upplevelser och vilket handlingsutrymme de upplevde sig ha i sexuella möten med män. Den underordning som kommer med den kvinnliga sociala rollen har i otrygga sexuella kontexter bidragit till en känsla av att bli objektifierad. Upplevelser av att inte känna sig viktig eller sedd har påverkat de sexuella mötena negativt. Att bli betraktad som ett subjekt skapar i stället positiva upplevelser där tryggheten detta innebär öppnar upp för utforskande och lekfullhet. Studien visar också på en utbredd tystnad kring kvinnlig sexuell njutning vilket några av intervjupersonerna beskriver som problematiskt. Män tycks utifrån sin överordnande roll ha ett stort inflytande över hur sexuella möten gestaltar sig. Mer kunskap kring mäns sexuella livsvärld och deras syn på ömsesidighet och ansvar känns angeläget, därav vikten av att forska vidare på ämnet. / The aim of this study was to get a deeper understanding of women’s experience of pleasure and displeasure when having sex with men. This study was conducted with a qualitative method with inspiration from a phenomenological approach. The study consists of eight semi-structured interviews with a lifeworld perspective. The focus has been on the participants described experiences and interpretations of sexual encounters, which has been analysed with a thematic analysis. Previous research shows that cultural, contextual, and relational factors matter för women’s sexual experiences, which also has been shown in this study. The result culminated in two overall themes: Safe relational contexts and unsafe relational contexts, with respectively sub-heading for more specific contexts. The theoretical tools that have been used to analyse the participants descriptions are Scripting Theory, Simone De Beauvoir’s understanding of Transcendence and Immanence among other concepts and Jean-Paul Sartre’s concept of the Look, progressed by Stack and Plant (1982). In summery the interviews showed that Women’s social role as Beauvoir (2002) describes as the second sex turns out to have a major impact on the participants sexual experiences and the room of action that they sense they have in sexual encounters with men. The subordination that comes with the social role as a woman in unsafe relational contexts contributed to experiences of feeling objectified, not seen or not important which was negative for the sexual experience. To be regarded as a subject is portrayed as something positive where safety opens for exploration and playfulness. The study shows that there is an extensive silence around female sexual pleasure which some of the participants described as problematic. Men has a significant impact on how sexual encounters unfolds due to the superior social role. More knowledge on men’s sexual lifeworld’s and their view on reciprocity and feelings of responsibility is therefore important research going forward.

The aim of the study is to examine factors influencing students’ feelings of pleasure or pain associated with school mathematics. Own experience of students’ frustration about mathematics and concern about students not reaching desired goals is the driving force in this study. It contributes with knowledge from the students' perspective. Hopefully the result can help others, teachers and parents, to strengthen pupils’ desire and ability to learn. Students’ emotions about mathematics are important for learning and mathematics can cause joy as well as anxiety. The students who are positive often need stimulation and challenge, but are usually not a problem for the adults. The negative emotions, especially fear, is something that adults should take into account and try to develop for the better. Anxiety can be described as "a lack of well-being". It can cause panic, paralysis and mental disorganization when students are required to solve math tasks. Math anxiety can also be defined as a combination of stress before the test, low self-esteem, fear of failure and negative attitudes towards learning mathematics. Symptoms can include avoidance of formal mathematics instruction, poor test results and that instructions will not have the expected effect. There is a phenomenological approach of the study. Phenomenology studies how the consciousness creates meaning. The focal point is trying to learn about the students’ experience of their 'Being-in-the-World'. How do students view school mathematics, and why? What can create desire for learning mathematics? What can create uneasiness in learning mathematics? In order to get a better view of this complex area four different data sources are used. Eight pupils are interviewed individually. 19 students participated in focus group interviews. 134 students, ages 11-13, answered questions in a web survey. One class observation was also made. The result was formed into three important factors, Student’s own view of capacity and attitude to mathematics, Importance of relations to others (teachers, class mates, parents) and Content and working forms. Three different themes came into focus – Understanding, Working atmosphere and Safety. The four main areas of importance, as seen in this study, are Interaction student-teacher, Understanding and feeling of success, Good atmosphere in the classroom and Awareness about the use of mathematics. The results show areas of importance for pupils who are feeling math anxiety. They are less aware of how mathematics can be of use for them also outside school and the importance of mathematics in their future lives. They need a much stronger support from adults, teachers and parents, in their math studies, than pupils without anxiety. The classroom environment can also cause problems, if students do not feel safe or feel stressed or disturbed by other pupils or teachers. There are also a few differences between the girls’ and the boys’ experiences, where girls seem to reflect more about their uneasiness when it comes to mathematics, sometimes caused by the boys. What can teachers learn from this study? In short: motivate, teach and let the pupils talk.