Den gängse modellen för långtidsminnet med fem minnessystem och processerna inkodning och framplockning av minne ger att störningar bör kunna observeras inom tio områden. Vissa av dessa är dock dåligt beforskade. Ett självrapporteringsformulär för att skatta nedsättningar i visuospatialt och verbalt deklarativt minne samt procedurellt minne framställdes och validerades. Studien genomfördes med en enkät med Likertskala som validerades med faktoranalys och reliabilitetsanalys (Cronbachs α). En enkät med en itempool bestående av 71 item administrerades till ett bekvämlighetsurval av friska, vuxna personer (N=144). En slutgiltig enkät framställdes som innehöll 25 item fördelade på 4 faktorer varav en innehöll item av verbal, semantisk karaktär, en innehöll item av procedurell karaktär och två innehöll item av visuospatial karaktär. Multivariat variansanalys (MANOVA) användes för att pröva effekterna av de demografiska variablerna ålder, kön och utbildningsnivå på rapporterad minnesfunktion i de olika minnessystemen. Resultaten av analysen av demografiska variablers påverkan skiljde sig avsevärt från resultat av prestationsbaserade studier av minnesfunktion. Vid ett fortsatt arbete med instrumentet skulle urval, itemkonstruktion och analysmetod behöva förbättras.

Utifrån teorin att bristande eller inadekvata uppmärksamhetsfunktioner kan visa sig i form av instabila svarsmönster på testet Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT) undersöktes effektiviteten av ett intensivt uppmärksamhetsträningsprogram (APT) genom att studera svarsprotokoll från RAVLT av 60 patienter i det akuta skedet (<1 år) av rehabilitering efter hjärnskada. Tre testtillfällen undersöktes: före träning, efter träning samt som uppföljning sex månader efter avslutad behandling. Hälften av patienterna hade erhållit APT och hälften sedvanlig uppmärksamhetsträning (TAU). Antalet tillagda och tappade ord samt antalet svarsglapp användes för att kartlägga förvärvande och konsolidering i inlärningsdelen av RAVLT. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna erhölls för något av måtten vid något av tillfällena, däremot erhölls en signifikant förbättring gällande antal svarsglapp för APT-gruppen från före- och eftertestning till uppföljningstestningen. Antalet svarsglapp framstår som ett användbart mått på stabilitet i svarsmönster på RAVLT, och APT tycks ha en positiv inverkan på denna stabilitet.