Allt större intresse riktas mot tidiga stadier av Alzheimers sjukdom (AD). Analys av biomarkörer i cerebrospinalvätskan och neuropsykologisk testning har framhållits som verksamma metoder för tidig AD-diagnostik. Föreliggande studies huvudsyfte var att undersöka gruppskillnader mellan patienter med lindrig kognitiv störning (MCI) med respektive utan en biomarkörprofil för trolig förekomst av Alzheimers sjukdom. Grupperna särskildes genom kvoten Aβ42 / p-tau * 100 och gränsvärdet 1372.Undersökta mått inkluderade seriepositionseffekter på Rey Auditory Verbal Learning Test under inlärning respektive fördröjd återgivning. Vid inlärning skilde sig inte MCI-grupperna men uppvisade sänkt primacy- och middle- samt relativt välbevarad recencyprestation i jämförelse med kontrollgrupp. Vid fördröjd återgivning skilde sig inte gruppernas seriepositionseffekter; tydliga skillnader fanns dock mellan MCI-gruppernas generella minnesprestation. Detta stödjer potentialen hos kvoten Aβ42 / p-tau att urskilja MCI-patienter med ökad risk för AD. Jämte studiens begränsningar diskuteras seriepositionseffekters förmåga att särskilja olika kliniska grupper, där recencyinlärning framhålls som ett mått med svag urskillningsförmåga.

Utifrån teorin att bristande eller inadekvata uppmärksamhetsfunktioner kan visa sig i form av instabila svarsmönster på testet Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT) undersöktes effektiviteten av ett intensivt uppmärksamhetsträningsprogram (APT) genom att studera svarsprotokoll från RAVLT av 60 patienter i det akuta skedet (<1 år) av rehabilitering efter hjärnskada. Tre testtillfällen undersöktes: före träning, efter träning samt som uppföljning sex månader efter avslutad behandling. Hälften av patienterna hade erhållit APT och hälften sedvanlig uppmärksamhetsträning (TAU). Antalet tillagda och tappade ord samt antalet svarsglapp användes för att kartlägga förvärvande och konsolidering i inlärningsdelen av RAVLT. Ingen signifikant skillnad mellan grupperna erhölls för något av måtten vid något av tillfällena, däremot erhölls en signifikant förbättring gällande antal svarsglapp för APT-gruppen från före- och eftertestning till uppföljningstestningen. Antalet svarsglapp framstår som ett användbart mått på stabilitet i svarsmönster på RAVLT, och APT tycks ha en positiv inverkan på denna stabilitet.

Our lives become longer with new advancements in medicine and technology. As a result, cognition and memory impairments will become a growing concern[23]. To be able to treat cognitive decline, dementia and related diseases, the need for early detection of memory deficiencies increases. This study aimed to validate the use of a new digital interaction version of a common memory test, the Rey Auditory Verbal Learning Test (RAVLT), compared with norm from the traditional human-to-human interaction version of the same test. This was performed through userstudies with both test versions in a counterbalanced order. The results consisted of quantitative results from the tests together with qualitative data from interviews with the participants in connection to each test occasion. The results showed a slight difference in some aspects of the quantitative test results, but at the same time, no significant difference for most of the measured results. Further, the interviews demonstrated that the differences in interaction and experience between the versions of the tests could be the reason for some of the differences in the quantitative result. The conclusion from this study was that there are many difficult problems to solve for speech interfaces in neurocognitive tests like the RAVLT. In line with previous research [22], the results highlight the importance of a natural speech interaction that conforms with the basic principles of human conversation, to create a stress-free experience and test results that can be reliable and comparable.

No description available.