Syftet med arbetet är att få en djupare förståelse för lyssning och vad som karaktäriserar ett bra samspel. Genom arbetet ville jag se hur en jazzensembles samspel påverkas och utvecklas när vi inte hörde oss själva.  I arbetsprocessen har jag med hjälp av mina medmusiker och en studiotekniker spelat in ett flertal exempel där vi inte hörde oss själva, samt inspelningar med medhörning för att kunna jämföra skillnader och resultat. Jag har genom dialoger med mina medmusiker, och från inspelningarna av våra studiotillfällen, kunnat analysera vår upplevelse kring hur momentet påverkade samspelet och improvisationen över en blandad jazzrepertoar. Efter analys av alla inspelningar har jag insett att jag behöver fler speltillfällen över en längre period för att kunna dra definitiva slutsatser. Tendenserna som observerats är att utan referenspunkter för vårt eget spel saknade vi självförtroendet och förmågan till samspel. Ett övningstillfälle krävde för mycket tid och förberedelse för att kunna användas som övningsmetod.  Med hjälp av forskningen har jag funnit tydliga ljudexempel på olika typer av spänning i improviserad musik, och hur samspelet påverkar spänning och release. Genom analys av dessa exempel har jag fått en djupare förståelse för samspel och lyssning som musiker i en jazzensemble.

Studiens syfte har varit att öka förståelsen för röstliga uttryck i jazzmusik, med fokus på hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sångerskor. Utifrån en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsångerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I förhållande till jazzsångtraditionen visade sig två av studiens sångerskor på olika vis utmana vokala konventioner. Studiens resultat indikerar att utbildning stärkt jazzsångerskor så att de kan agera i flera roller i ensembler, också genom vokal improvisation och som kompositörer. Det framgick att samtliga sångerskor i studien framfört engelskspråkiga texter som främst behandlat kärleksmotiv. I detaljstudier av sångerskornas interpretation av texter, både egnas och andras, framstod komplexiteten i deras vokala framställning. Resultaten visar att texter kan fylla olika funktion i musikaliskt samspel, samt pekar på att studiet av inspelade röster kan vara ett redskap i undervisningen, både för jazzsånglärare och ensemblelärare. / The aim of the study is to enhance the understanding of voice expression in jazz music, focusing on the interplay between words and music in recordings of selected singers. From a hermeneutic approach five recordings of different Swedish female jazz singers, all selected as Jazz in Sweden- artists, has been described and interpreted from a vocal pedagogical perspective. In relation to the jazz vocal tradition it turned out that two of the singers in different ways challenged the conventions of jazz singing. Study findings indicate that education strengthened female jazz singers to find different roles in their interaction with other musicians in the ensemble, also through vocal improvisation and as composers. All singers in the study expressed themselves through lyrics in English that mainly dealt with love motifs. In detailed analysis of the songs and the singers interpretations of lyrics the complexity of the singers vocal production was shown. The study shows how lyrics for the singer can fulfill different functions in the musical interplay, and also implies that studies of recorded voices can be an educational tool, for both jazz vocal teachers as well as for ensemble teachers.

Ämnet för studien var improvisation och improvisationsundervisning i relation till begreppet Music Performance Anxiety (MPA) samt tänkbara kopplingar däremellan. MPA beskrivs enklast som ångestkänslor i samband med musikutövande. Syftet med studien var att utforska Music Performance Anxiety utifrån en jazzmusikers perspektiv. Är det möjligt att känna prestationsångest i en kontext där det egentligen inte går att ”spela fel”? Jämförelser med konstmusiken blir därför relevant. Ett vidare syfte var att finna verktyg för att kunna uppmärksamma och hjälpa elever med MPA inom ensembleundervisning med fokus på improvisation. Vilka metoder och material använder pedagogerna? I studien valdes en kvalitativ metod, baserat på forskningsintervjuer med tre olika musiker och pedagoger inom improvisation. Det kompletterades genom att utforska befintlig litteratur inom improvisation och MPA. Studiens resultat påvisar att samtliga informanter hade stora erfarenheter och personliga upplevelser av både improvisation och MPA samt kopplingar däremellan och att MPA är ett förekommande fenomen inte bara inom konstmusik utan även bland jazzmusiker. Resultaten påvisar även att MPA framställs som något mindre vanligt bland jazzmusiker än hos klassiska musiker. Det finns inom jazzkulturen en reservation mot att visa tecken på svagheter som nervositet och prestationsångest. Förhoppningvis kan studien bidra till att lyfta ämnet MPA inom jazz och populärmusik, då det tidigare inte varit så beforskat inom dessa genrer. En vidare aspiration är att uppmärksamma musikpedagoger på hur de kan hjälpa elever som upplever svårigheter i improvisationsundervisning. / The subject of the study was improvisation and improvisational teaching in relation to the concept of Music Performance Anxiety (MPA) and possible connections between them. MPA is most easily described as feelings of anxiety in connection with playing music. The purpose of the study was to explore Music Performance Anxiety from a jazz musician's perspective. Is it possible to feel performance anxiety in a context where it is not really possible to "play wrong"? Comparisons with classical music therefore become relevant. A further purpose was to find tools to be able to draw attention to and help students with MPA in ensemble teaching with a focus on improvisation. What methods and materials do the educators use? In the study, a qualitative method was chosen, based on research interviews with three different musicians and educators in improvisation. It was supplemented by exploring existing literature in improvisation and MPA. The results of the study show that all informants had great experiences and personal experiences of both improvisation and MPA as well as connections between them and that MPA is a common phenomenon not only in art music but also among jazz musicians. The results also show that MPA is presented as somewhat less common among jazz musicians than among classical musicians. There is a reservation in jazz culture against showing signs of weaknesses such as nervousness and performance anxiety. Hopefully, the study can help to raise the topic of MPA in jazz and popular music, as it has not previously been so researched in these genres. A further aspiration is to draw the attention of music educators to how they can help students who experience difficulties in improvisational teaching.

I detta självständiga arbete utforskar jag, utifrån hermeneutiskt inriktad fenomenologi, mina processer i samband med komponerande och arrangerande för en septett bestående av elgitarr, elbas, trumset och fyra blåsare. Under två terminer förde jag loggbok över de olika moment där jag arbetade med denna kreativa process, moment som bestod av komponerande, lektioner med lärare samt repetition med ensemblen. Resultatet redovisas med hjälp av tematiseringarna Sökande efter ett kompositoriskt flöde, Frön som gror och växer samt Känslan av att hitta nya vägar. Dessa teman ställs i diskussionskapitlet mot tidigare forskning på området samt hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv. / I this thesis I have explored my processes when composing and arranging for an ensemble consisting of electric guitar, electric bass, drums and four wind instruments. During two semesters I kept a log over the different events in which I’ve been working with this creative process, events such as composing, lessons with teachers and rehearsals with the ensemble. The result is reported in the themes The search of a compositional flow, Seeds that germinate and grow and The feeling of finding new ways. These themes are in the last chapter discussed in relation to previous research on the subject and a hermeneutic phenomenological perspective.

Syftet med mitt arbete var att få en bild av i vilken utsträckning det finns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble och improvisation på musikhögskolenivå i Sverige. Även att få en bild av i vilken utsträckning verksamma lärare i jazzensemble och improvisation, som genomgått metodikkurser i samma ämnen, har en medvetenhet om genusfrågor samt ifall deras undervisning påverkas av det. Jag ville även kartlägga dessa lärares åsikter om vad den sneda könsfördelningen i jazz och improvisationsmusik beror på samt hitta och föreslå möjliga förändringar. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sex aktiva jazzensemblelärare. Två av lärarna var ansvariga för metodikundervisningen i jazzensemble på respektive musikhögskola: Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. De andra fyra lärarna hade genomgått sin pedagogiska utbildning vid någon av dessa två musikhögskolor. Undersökningen pekar på att det varken har funnits eller, när undersökningen gjordes, fanns ett genusperspektiv i metodikundervisningen i jazzensemble på Musikhögskolan i Malmö och Kungl. Musikhögskolan. Alla sex lärarna hade gjort iakttagelser av skillnader i beteenden i undervisningssituationer mellan killar och tjejer. De lärare som hade erfarenhet av att undervisa enkönade grupper med endast tjejer hade i högre grad uppmärksammat könsskillnader och hade alla utvecklat sina individuella metoder för hur de handskades med detta. De flesta av lärarna hade dock inte några tydliga kunskaper om genusstrukturer och hur man kan arbeta för att förändra dem, varför jag generellt sett betraktar genusmedvetenheten hos lärarna som låg, även om den varierar lite sinsemellan. Jag kom fram till flera möjliga orsaker till könsfördelningen i jazz och improvisations- musik: rådande genusstrukturer i samhället, därav brist på kvinnliga förebilder, musik- utbildningarnas och medias fokusering på analyserbar jazz, cementering av rådande genusstrukturer på jazzutbildningarna och brist på förändring av dessa strukturer. Genusstrukturer i samhället ändras hela tiden och arbetet att förändra de förlegade strukturer som finns sker på många olika nivåer, även om det går långsamt. Däremot kan institutioner, utbildningar och konsertarrangörer ta krafttag vad gäller att synliggöra kvinnliga förebilder, särskilt för elever i tidiga utbildningsår. Jag drog även slutsatsen att institutioner, arrangörer, musikjournalister m.fl. borde öppna upp begreppet jazz till att innefatta all improviserad musik för att flera ska känna sig välkomna i genren. Man bör även införliva ett genusperspektiv i ensemblemetodiken på musikhögskolorna och musikutbildningarna samt på alla musikutbildningar arbeta för att förändra de rådande genusstrukturerna. Utbildning och kunskap ser jag som en viktig väg till förändring.

In this bachelor project I tried to find if I could enhance my playing and composing by listening to music in an analyzing manner. I listened to jazz music that was recorded in the 1920s and jazz music that was recorded in the present day to try and find different aspects of the music that I enjoyed. Using these aspects, I composed music for a 7-piece band and performed that music in a concert. The goal of this project was not to create a fusion of these different styles of music but to contemplate on what I like in these different styles of music and how I can use that knowledge to my advantage. / <p>Låtlista:</p><p>"En Helt Vanlig Blues" - Uno Dvärby</p><p>"Fel Väder" - Uno Dvärby</p><p>"Henderson" - Uno Dvärby</p><p>"Det Blir bättre Sen" - Uno Dvärby</p><p>"Äntligen Fredag" - Uno Dvärby</p><p></p><p>Medverkande musiker</p><p>Max Agnas - Piano</p><p>Jakob Bylund - Trummor</p><p>Björn Bäckström - Saxofon/klarinett</p><p>Uno Dvärby - Kontrabas</p><p>Hannes Junestav - Trombon</p><p>Viktor Spasov - Gitarr</p><p>Erik Tengholm - Trumpet</p><p></p><p>Konserten filmades och finns bifogad som länk. </p><p>https://www.youtube.com/watch?v=fSH0aAKE5vY&amp;t=1115s</p>

I have in this thesis composed music for a concert using a string quartet and a jazz quartet combined, which for me is an entirely new group of instruments put together. This thesis follows my process writing the compositions from the beginning until the end. The purpose of the thesis has been to explore how to integrate a string quartet and a jazz quartet combined in my compositions.  I have, while composing, examined how the double bass relates to the instrumentation and how the bass could be used in melodies, voicings and bass lines. The goal has also been to perform these compositions during my graduation concert.   In the thesis I describe the different methods I have used to fulfil the purpose; “learning-by-doing”, inspirations and interviews, and I tell the reader about the experiences made and the knowledge I have acquired by using these. Furthermore, I give an account of the concert-material made and explain how I merged the instruments together in the compositions. Towards the end of my thesis, I share the insights and understandings that has arisen along the composing process. I ascertain that I by doing the project have developed as a composer as well as a double bass player.  This thesis could be interesting for anyone who is involved or interested in music, composing, double bass or the creative process. / <p><strong>Repertoar under konsert:</strong></p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Interlude</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Patience</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Intro to Loyalty</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Loyalty</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Kindness</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Passion</p><p>Kompositör: Ingrid Schyborger,</p><p>Titel: Your Inner Self</p><p></p><p>Medverkande musiker:</p><p>Sopransaxofon: Tom Gabrielsson</p><p>Violin 1: Lisa Chenver</p><p>Violin 2: Filip Magnusson</p><p>Viola: Madara Tupina</p><p>Cello: Erik Elvkull</p><p>Piano: Britta Virves</p><p>Kontrabas: Ingrid Schyborger</p><p>Trummor: Edvin Fridolfsson</p><p></p><p>Konserten tog plats den 2 mars på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Vi var en ensemble på åtta personer och musiken jag hade skrivit till den här konserten fokuserade på att interagera jazzkvartett och stråkkvartett. Temat på konserten var "Humane Strings" och ordet <em>Humane</em> betyder några av de fina egenskaper vi människor har. Så som; att vara medkännande, vänlig, godhjärtad, generös och att vara öppenhjärtad. Så ofta glömmer vi bort våra vackra egenskaper och vi tänker för mycket på de negativa karaktärsdragen vi har. Min idé var att om vi kunde förtstärka våra goda egenskaper så kanske världen skulle vara en bättre plats. Detta tema försökte jag gestalta i musiken skriven för konserten. </p><p></p>

Syftet med studien är att få syn på hur jag approprierar kulturella redskap på kontrabas inom jazzgenren och hur den sociala kontexten påverkar mitt lärande. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för min studie och fokuserar på ökat deltagande, mästarlära och appropriering av kulturella redskap. Perspektivet, bakgrundslitteratur och relevant forskning inom området presenteras i bakgrundskapitlet. Efter detta följer ett metodkapitel där jag presenterar metoderna; videoobservation och loggbok vilka är de jag valt att använda för att besvara mina forskningsfrågor. Därefter presenteras ett resultat innehållande två huvudrubriker; Att lära sig i en social kontext samt Improvisation och kommunikation. Resultatet behandlar gehörstraditionen, lärlingars beroende av sina mästares erfarenhet, för och nackdelar med att tillhöra en grupp samt avsaknaden av kvinnliga instrumentalister på Musikhögskolan Ingesund. Slutligen diskuterar jag resultatet utifrån refererad tidigare forskning och bakgrundslitteratur. Diskussionen innehåller bland annat kritiska faktorer inom gehörsspel, hur studenter blir mer centrala deltagare i den sociala praxisen med hjälp av sina lärare samt hur genusperspektivet kan ge en bakgrundsförståelse för de mentala svårigheter jag möter under studiens gång. / The aim of this project is to study how I develop my double bass skills in the jazz genre, using cultural tools that depend on the social context.  The sociocultural perspective focuses on enhanced participation, apprenticeship and learning trough cultural tools which is what I base my study on.  The theoretical perspective, relevant literature, and previous research is presented in the background chapter. In the following chapter I present the methods that I’ve used to answer my research questions, which are videoobservation and keeping a journal. Subsequently I present the results to my study using two headlines; To learn in a social context and Improvisation and communication. The result describes the tradition of playing by ear, apprentices’ reliance on their more experienced masters, pros and cons of group affiliation and the lack of female instrumentalist on Musikhögskolan Ingesund.  Finally, I discuss the results using the previous research and background literature. The discussion is mainly about critical factors that affect playing by ear, how students become more central participants in the social praxis guided by their teachers and how a gender perspective can explain the mental difficulties that I faced during my study.