Akademisk avhandling--Lund, 1989. / Résumé en anglais. Notes bibliogr. Bibliogr. p. 271-297. Index.

Akademisk avhandling--Göteborg, 2002. / Bibliogr. p.253-268. Résumé en anglais.

Doktorsavhandling--Theology--Uppsala, 1994.

Diss.--Bochum, 2000. / Bibliogr. p. 297-308.

<p>Bränt barn är historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gått bort. Vi får följa Bengt genom ett års tid där ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hämnd, svartsjuka och mycket plågande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kärleksförhållande med henne. Hon blir då Bengts moderssubstitut. </p><p> För mig har berättarstrukturen och karaktärsteckningen varit av särskilt intresse. Det eftersom jag själv känner mig oerhört kluven i de eviga frågorna kring vem som är berättare och vad som berättas. Jag vill påvisa och problematisera bilden av berättaren, och med det menas både berättaren i romanen och berättaren i allmänhet. Det är för mig tämligen ointressant att bara påpeka vad det är för sorts berättare utan att också fördjupa detta så därför vill jag göra läsaren uppmärksam på att målet i sig inte är att förklara berättaren utan snarare att problematisera denna. Anledningen till att jag har valt just Bränt barn är därför att jag känner att den är idealisk i detta sammanhang bland annat eftersom den innehåller två olika berättare och även är obestämd i vilken värld den rör sig kring.</p>

Bränt barn är historien om den unge Bengt och dennes liv efter att hans mor plötsligt gått bort. Vi får följa Bengt genom ett års tid där ett sorgearbete efter modern tar sig i uttryck genom hämnd, svartsjuka och mycket plågande. Bengts far Knut hittar snabbt en ny fru och Bengt som till en början skyr henne som pesten inleder sedermera ett kärleksförhållande med henne. Hon blir då Bengts moderssubstitut. För mig har berättarstrukturen och karaktärsteckningen varit av särskilt intresse. Det eftersom jag själv känner mig oerhört kluven i de eviga frågorna kring vem som är berättare och vad som berättas. Jag vill påvisa och problematisera bilden av berättaren, och med det menas både berättaren i romanen och berättaren i allmänhet. Det är för mig tämligen ointressant att bara påpeka vad det är för sorts berättare utan att också fördjupa detta så därför vill jag göra läsaren uppmärksam på att målet i sig inte är att förklara berättaren utan snarare att problematisera denna. Anledningen till att jag har valt just Bränt barn är därför att jag känner att den är idealisk i detta sammanhang bland annat eftersom den innehåller två olika berättare och även är obestämd i vilken värld den rör sig kring.

Syftet med det här examensarbet är att undersöka hur läroboken framställer Stig Dagerman och existentialismen. Examensarbetet innehåller en avdelning om existentialismen och en om Stig Dagerman, för att läsaren ska få ett grepp om denna filosofiska och skönlitterära inriktning. Arbetet går sedan vidare med att jämföra hur läroböckerna presenterar dessa ämnesområde i förhållande till det som tidigare behandlats och avslutas med en sammanfattning av examensarbetet som är relativt diskussionartat. Resultatet visar att läroböckerna presenterar existentialismen och i vissa fall Dagerman. Men hur de presenterar dessa områden skiljer sig åt.

I uppsatsen studeras stilen i Stig Claessons romaner Vem älskar Yngve Frej, På palmblad och rosor samt Henrietta ska du också glömma. Syftet är undersöka syntax, disposition och innehållsaspekter som motiv, symboler och tema och jämföra resultatet med tidigare forskning. I uppsatsen studeras också romanernas textbindning. Undersökningen visar att Claesson använder sig av repetition avseende både syntax, motiv och innehåll vilket skapar en väl sammanhållen, långsamt framskridande och rytmisk text med betydelseglidningar.

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences

This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of Gérard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever. We see in the novel an anachronistic relationship between story and narrative which cuts through the episodes of the novel like a modernist film creating disconnected space and temporal sequences.