Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden – litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ”Nä nu får det räcka!” men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen. Media både sätter genietiketten och suckar djupt över att de manliga genierna får så mycket utrymme. Ett utrymme där de kan utöva makt. Men hur ser egentligen bilden ut som förmedlas av Stig Larsson efter släppet av hans senaste bok? När media speglar den, reproduceras den också? Eller uppstår en maktrelation där de försöker utmana den? Utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har jag studerat bilden som ges av Stig Larsson. Michel Foucaults teori om makt och kunskap, Yvonne Hirdmans syn på maktförhållandet mellan könen och Christine Battersbys genibegrepp kopplat till genus utgör den teoretiska bakgrunden för min analys. Den redan etablerade bilden av Stig Larsson är den som ges. Under 1980-talet hade han en unik status i litteratursverige men i dag befinner han sig i utkanten av kulturetablissemanget som han snarare känner sig motarbetad av. Mest förvånande är att han får så oerhört mycket utrymme att uttala sig generaliserande och nedsättande om kvinnor. Genom att spegla den bilden han ger, om kvinnor och genus, reproduceras dock hans uppseendeväckande och negativa åsikter. Även om syftet var något helt annat har den manliga genikulten bara fått mer näring. Varför man låter en författare förmedla sin dåliga kvinnosyn i en så extremt stor omfattning när han intervjuas på grund av ett boksläpp är ett problem. Det intervjustoffet är inte enbart guld (uppseendeväckande och sensationslystet innehåll som läses av fler, ger klick, delningar och skapar debatt) när det snarare fungerar som en spridning av dåliga kvinnoideal.

Thesis (doctoral)--Universitetet i Umeå, 1986. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in English. Bibliography: p. 290-296.

The Stig Claesson Centre at Nytorget is an art museum, a foundation and a meeting place with focus on Stig Claesson’s life’s work and artistic achievements. The Stig Claesson Centre manages the public legacy of Stig Claesson at Nytorget, Södermalm. The Stig Claesson Centre offers a relevant and challenging experience to both Claesson enthusiasts, locals, tourists, architecture fans and other curious visitors. The site, adjacent to Nytorget, is a natural junction between the new, gentrified Södermalm and the old working-class Södermalm that Claesson represents. The building facing the entrance to the Stig Claesson Centre called Malongen is where Claesson had his studio and where he worked for the mostpart of his life. / Stig Claessoncenter vid Nytorget är ett konstmuseum, en stiftelse och en mötesplats med fokus på Stig Claessons livsverk och konstnärliga landvinningar. Stig Claessoncenter eller Slashus, som jag också har valt att kalla det, hanterar det offentliga arvet från Stig Claesson vid Nytorget på Södermalm. Slashus erbjuder en relevant och utmanande upplevelse för både Claessonentusiaster, lokalbefolkning, turister, arkitekturintresserade och andra nyfikna besökare. Platsen, som gränsar till Nytorget, är en naturlig skärningspunkt mellan den nya gentrifierade Södermalm och den gamla arbetarklasssödermalm som Claesson representerar. Byggnaden som vetter mot ingången till Slashus kallas Malongen är där Claesson hade sin ateljé och där han arbetade stora delar av sitt liv.

Denna uppsats riktar ljuset mot en tämligen outforskad del av Stig Dagermans diktning, nämligen hans dagsverser. Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka dödstematiken och förgängelsemetaforiken i ett urval av dagsverserna som återfinns i den postumt utgivna volymen Dagsedlar. Som primus motor används följande frågeställning: Hur uttrycks dödstematiken och förgängelsemetaforiken i Stig Dagermans dagsverser? 14 dikter har närlästs mot en teoretisk fond som utgörs av Sklovskijs teori om främmandegöring. Resultatet visar att dödstematiken uttrycks på olika sätt i dikterna. Beroende på innehåll antar tematiken en negativ, positiv eller ironisk ton. Med förgängelsemetaforiken beslöjas och främmandegörs döden, vilket ökar förnimmelsen av dödstematiken. En sådan främmandegöring kan sägas utgöra ett drag från den litterära samtid som Dagerman verkade i, där dikten var ämnad att medvetandegöra läsaren (jfr Lotass 2002).

The aim of this study is to demonstrate how the publication of books in Swedish about Native Americans for children and young people developed and changed between 1890 and 2008. Translations into Swedish of such books from 1860 onwards are commented on. The terms "Native American", "Indian" and "Indigenous" are discussed. Postcolonial theory forms the basis of an examination of the means by which the American Indian peoples were presented with regard to language, identity, and opposition to colonization. The first chapter comprises a summary of Native American history and literature. Chapter Two deals with books about Native Americans in Sweden during the period 1860‒1965, while Chapter Three continues the study of such books from 1966 to 1985. The fourth chapter is devoted entirely to the author Stig Ericson and his books for juveniles, and aims to present an in-depth analysis of Swedish books about Native Americans in the period when he was writing. Chapter Five deals with such books published in Sweden during 1986‒2008.  Widespread publication of traditional books about Native Americans, with confrontation between American Indians and Whites as their major theme, continued until the mid-1960s. Subsequently, there was a shift in narrative perspective in favour of the Native American view, while the books in general became more documentary and ideological in nature. White people were presented as villains; Native Americans became the victims of progress. Post-1985 only a few books of this type were published, and readers turned to other genres.

<p>The aim of this study is to examine if Kenneth, a character in the novel Nyår by Stig Larsson, takes his ethical responsibility for one of the characters that appears in one section of the book, Ann. Nyår has often been related to morality. This study shows that Levinas philosophy of ethics is a supplement to the discussion of morality. According to Levinas, a person that acts in a non-moral way still can act in a righteous ethical way. With this starting point, it is possible to be close to the text and to bring out new perspectives on the novel. Kenneth is a nihilist, but has got the possibility to take his ethical responsibility for Ann. The ethical responsibility for another person, according to Levinas, always comes first. Kenneth, like everybody else, is obligated to this responsibility.</p>

Den här uppsatsen handlar om vithetskritik, med utgångspunkt i Stig Wessléns tre kortdokumentärer Med Stig Wesslén i Lapplandsfjällen (1940), Med lapparna till fjälls (1944), samt Vårvinterrajden (1944). Analysen består av en genomgående närläsning av dessa, utifrån vithetskritiska infallsvinklar som formulerats av en rad olika forskare och med hjälp av begrepp som formulerats av Nationella Sekretariatet för Genusforskning. Uppsatsen består av ett delfokus på filmarkivets visning av dessa. Det finns inga direkta slutsatser som så, men analysen lägger grund för en viktig diskussion kring relationen mellan vithet och filmmediet i en vidare bemärkelse. I slutändan argumenterar jag för vikten av fortsatt forskning på områden inom filmvetenskapen, med förslag på diverse tidsnedslag.

<p>Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss. Vidare är också syftet att utreda konsekvenserna av manligheten för pjäsens kvinnor. Medan männen i pjäsen går under står kvinnorna kvar med ny kunskap utifrån den situation männen försätter dem i. Männens misslyckade solidaritet ger plats åt kvinnan att fortsätta försöket. En manlig apokalyps som kan sägas resultera i en kvinnlig pånyttfödelse.</p>

Stig Dagermans drama Streber från 1948 handlar om fyra kompanjoner som i frihetlig anda startar en kooperation. Solidariteten hotas av huvudpersonen Blom som liksom titeln antyder är en hänsynslös karriärist och en klassisk bedragare. Genom sitt hänsynslösa spel går han i rak riktning mot sitt eget fall. Männen i pjäsen är rädda att falla och att bli dominerade av andra varför en läsning utifrån manlighetsforskningen belyser just den råa kampen om positioner och den polarisering av mansrollen som är tydlig i pjäsen. Syftet med uppsatsen är att utifrån manlighetsforskningen undersöka hur männen i pjäsen förhåller sig till varandra och varför, samt hur detta kommer till uttryck genom kroppsspråket och den giftiga dialogen med hjälp av läran om tecknen, semiotiken, det vill säga om vad vi berättar med hur vi beter och uttrycker oss. Vidare är också syftet att utreda konsekvenserna av manligheten för pjäsens kvinnor. Medan männen i pjäsen går under står kvinnorna kvar med ny kunskap utifrån den situation männen försätter dem i. Männens misslyckade solidaritet ger plats åt kvinnan att fortsätta försöket. En manlig apokalyps som kan sägas resultera i en kvinnlig pånyttfödelse.

The aim of this study is to examine if Kenneth, a character in the novel Nyår by Stig Larsson, takes his ethical responsibility for one of the characters that appears in one section of the book, Ann. Nyår has often been related to morality. This study shows that Levinas philosophy of ethics is a supplement to the discussion of morality. According to Levinas, a person that acts in a non-moral way still can act in a righteous ethical way. With this starting point, it is possible to be close to the text and to bring out new perspectives on the novel. Kenneth is a nihilist, but has got the possibility to take his ethical responsibility for Ann. The ethical responsibility for another person, according to Levinas, always comes first. Kenneth, like everybody else, is obligated to this responsibility.