This essay is reading the Swedish author Stig Larssons debut Autisterna [The Autists] (1979) in the light of Gérard Genettes narratology and the time philosophy of Gilles Deleuze. The focus of the essay is time and how it is seemingly dissolved. The essay maps out a chronology of the non-chronological novel and from there discusses the breaking up of the empirical time. The essay uses Deleuze to explore the time-image of the novel to see how it is built up in the text for example by literary anyspace-whatevers. Hence the title, Anytime-whatever. We see in the novel an anachronistic relationship between story and narrative which cuts through the episodes of the novel like a modernist film creating disconnected space and temporal sequences.

Författaren och dramatikern Stig Larsson, geniförklarad och ifrågasatt på grund av sin kvinnosyn och upprörande uttalanden – litteraturens enfant terrible, släppte hösten 2012 sin självbiografi När det känns att det håller på ta slut. Kritikerna rosade den men sparkade också liv i debatten om de manliga genierna. Konstnärerna som är så uppburna att de kommer undan med nästan vad som helst. Debatten om den manliga genikulten är inte ny, varje gång är det någon som säger ”Nä nu får det räcka!” men så dröjer det bara ett litet tag så är cirkusen igång igen. Media både sätter genietiketten och suckar djupt över att de manliga genierna får så mycket utrymme. Ett utrymme där de kan utöva makt. Men hur ser egentligen bilden ut som förmedlas av Stig Larsson efter släppet av hans senaste bok? När media speglar den, reproduceras den också? Eller uppstår en maktrelation där de försöker utmana den? Utifrån Norman Faircloughs kritiska diskursanalys har jag studerat bilden som ges av Stig Larsson. Michel Foucaults teori om makt och kunskap, Yvonne Hirdmans syn på maktförhållandet mellan könen och Christine Battersbys genibegrepp kopplat till genus utgör den teoretiska bakgrunden för min analys. Den redan etablerade bilden av Stig Larsson är den som ges. Under 1980-talet hade han en unik status i litteratursverige men i dag befinner han sig i utkanten av kulturetablissemanget som han snarare känner sig motarbetad av. Mest förvånande är att han får så oerhört mycket utrymme att uttala sig generaliserande och nedsättande om kvinnor. Genom att spegla den bilden han ger, om kvinnor och genus, reproduceras dock hans uppseendeväckande och negativa åsikter. Även om syftet var något helt annat har den manliga genikulten bara fått mer näring. Varför man låter en författare förmedla sin dåliga kvinnosyn i en så extremt stor omfattning när han intervjuas på grund av ett boksläpp är ett problem. Det intervjustoffet är inte enbart guld (uppseendeväckande och sensationslystet innehåll som läses av fler, ger klick, delningar och skapar debatt) när det snarare fungerar som en spridning av dåliga kvinnoideal.

<p>The aim of this study is to examine if Kenneth, a character in the novel Nyår by Stig Larsson, takes his ethical responsibility for one of the characters that appears in one section of the book, Ann. Nyår has often been related to morality. This study shows that Levinas philosophy of ethics is a supplement to the discussion of morality. According to Levinas, a person that acts in a non-moral way still can act in a righteous ethical way. With this starting point, it is possible to be close to the text and to bring out new perspectives on the novel. Kenneth is a nihilist, but has got the possibility to take his ethical responsibility for Ann. The ethical responsibility for another person, according to Levinas, always comes first. Kenneth, like everybody else, is obligated to this responsibility.</p>

The aim of this study is to examine if Kenneth, a character in the novel Nyår by Stig Larsson, takes his ethical responsibility for one of the characters that appears in one section of the book, Ann. Nyår has often been related to morality. This study shows that Levinas philosophy of ethics is a supplement to the discussion of morality. According to Levinas, a person that acts in a non-moral way still can act in a righteous ethical way. With this starting point, it is possible to be close to the text and to bring out new perspectives on the novel. Kenneth is a nihilist, but has got the possibility to take his ethical responsibility for Ann. The ethical responsibility for another person, according to Levinas, always comes first. Kenneth, like everybody else, is obligated to this responsibility.

No description available.