Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

The purpose of this study is to examine how teachers and pupils experience the use of fictional literature as a tool for language development in the teaching of English as a foreign language. Through surveys and interviews and with Vygotsky’s theory on development in a social environment as a theoretical base, I examine which methods are used to promote language development and also which functions pupils and teachers consider fictional literature to have in the teaching of English. Results show that teachers consider fiction to be among the top methods to get pupils to learn English. Teachers and pupils both favour the use of fun and stimulating reading activities as well as group activities where learning is social to go along with the reading of fiction. Furthermore, the syllabus is discussed and the use of it debated from both a teacher and pupil point of view in relation to the teaching of English through fictional literature.

Syftet med den här undersökningen har varit att söka svar på hur distansundervisningen under våren 2020, utifrån elevers upplevelser, påverkat samhällskunskapsämnets muntliga områden. Genom en enkätundersökning som besvarats av 112 respondenter, som alla läste samhällskunskap på gymnasiet under vårterminen 2020, har frågor ställts om vilka komponenter i undervisningen som eleverna själva anser vara viktiga för sin inlärning. Sedan har de i ett antal olika värderingsfrågor fått säga hur de upplevt distansundervisningen utifrån exempelvis samtal, diskussioner, grupparbeten och redovisningar. Respondenterna har givits, och tagit, möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att eleverna själva uppger att viktiga komponenter för deras inlärning, såsom tydliga lärargenomgångar, diskussioner med klasskamrater och möjligheter till spontana samtal, har försvårats av distansundervisningen. Svaren visar att svårigheterna delvis berott på tekniska problem och en osäkerhet inför att visa sig själv i kamera, men också att distansen i sig varit ett problem. Viktiga aspekter som kroppsspråk och ögonkontakt har gått förlorade och det har upplevts som komplicerat och ibland påträngande att be klasskamrater om hjälp. I resultatet visas också att en grupp respondenter har upplevt fördelar med distansundervisningen och dessa fördelar har främst visat sig vid muntliga redovisningssituationer.

No description available.

I Maken blir Bibeln – med alla dess bud och ordspråk – normer och regler som talar genom Martina och Gustav. I dialog med Bibeln träder romanens olösliga dilemma fram: äktenskapets samtidiga nödvändighet och omöjlighet. Om vilken paret för en ganska saklig och rationell diskussion. Bibelcitat blir verktyg genom vilka karaktärerna kan säga saker som annars inte skulle kunna yttras trovärdigt. Genom bibelcitaten synliggörs också ett kristet samhälles normer samt vår egen kristenhet som samhällsmedborgare. I dialog med författare framkommer filosofins särställning. Romanen iscensätter olika centrala idéer från författarnas texter. Inte minst vill jag där framhålla iscensättningen Kirkegaards profetiska utsaga om den oundvikliga olycka som väntar både den som gifter sig och den som inte gifter sig.

I denna föreliggande uppsats behandlar jag hur inlärare i sfi för akademiker upplever muntliga övningar i undervisningen. Som teoretisk förlaga har jag valt att beskriva dialogicitetens betydelse i undervisningssituationer. För att undersöka detta har jag beskrivit fyra olika övningskontexter som jag använder i min undervisning. Utifrån min beskrivning har jag bett inlärare att svara på frågor i en skriftlig intervju. Hur upplever studerande akademiker den muntliga träningen i olika kontexter? Vilka lärsituationer gynnar deras talprogression bäst, tycker de? Det är frågor som jag inom ramen för denna B-uppsats har rett ut i en mycket begränsad skala. Min studie bygger på kvalitativa intervjuer via mail med kursdeltagare som deltar respektive deltagit i min undervisning. I min lektionsplanering lägger jag upp de muntliga övningarna på ett metodiskt och genomtänkt sätt där en tredjedel av lektionstiden är avsatt för muntliga övningar. Resultatet visar en stark korrelation mellan teori och verklighet. Mina informanter har på ett tydligt sätt klargjort dialogicitetens betydelse i lärandet. De har berättat om sina upplevelser av hur olika muntliga inlärningskontexter hjälper och förstärker deras kommunikativa förmåga. Mina informanter har rikligt exemplifierat de erfarenheter som har känts relevanta och viktiga och även framfört förslag på förbättringar. Intervjusvaren har tillfört nya dimensioner som har vidgat min studies perspektiv. Mitt materials omfång är begränsat och dess resultat kan endast ses i sitt sammanhang, jag har inte ambitionen att se mina resultat som underlag för generaliseringar.

Abstract Detta utvecklingsarbete inom ämnet svenska för gymnasieskolan studerar gymnasieelevers attityder till en serie boksamtal. Dessa skedde i form av både två boksamtal med grupparbete till grund för diskussion i helklass och av avslutande examinerande boksamtal i mindre grupper i kursen Svenska 3 på det ekonomiska programmet. Utvecklingsarbetet anlägger ett perspektiv av dialogicitet, som i egenskap av bakgrund också inkluderas implicit i attitydundersökningen om boksamtalen. Undersökningens metod var pappersenkäten, genom vilken följande forskningsfrågor sökte sina svar: hur ser de deltagande gymnasieeleverna på boksamtalet som lärandeform, och hur uppfattar de betydelsen av dialog i fråga om förståelse av litteratur. Dialogicitet presenteras i rapportens teoridel främst genom Bakhtin (1963/1991, 1981/1988) samt genom tolkningar av dennes teorier (Dysthe, 1995/1996, 2001/2003). De viktigaste resultaten av undersökningen är att gymnasieeleverna såväl tycks känna sig tillfreds med arbetsformen boksamtalet som uppskatta dess betydelse för att främja den egna läsningen och litterära analysen. I enkätsvaren betonas betydelsen av gemensam diskussion för att nå de bästa resultaten i litteraturanalysen. Farhågor uttrycker eleverna exempelvis om rättvisa talturer. Resultaten tyder på en potential för att i hög grad använda boksamtalet vid litteraturläsning i gymnasieskolan. Genom ett perspektiv av dialogicitet och flerstämmighet förenas litteratur med dialog på ett naturligt sätt.

This study examines heteroglossia and the dialogic nature of Sheila Heti’s novel Motherhood, published in 2018. The novel features a main character who muses on the question of whether or not to have children, the novel ending with her nearing the age of 40 and deciding not to try and become a mother. Through the use of M.M. Bakhtin’s theory of the novel as a dialogic medium, as well as Anne Herrmann’s theory on the female dialogic, the purpose of the study is to look at the way in which the main character comes to the conclusion not to have children. The novel is read through the lens of the languages and voices of different characters, determining whose language is allowed to be the dominant one, and the effect of these languages on the main character’s decision-making.

Hösten 2016 släpptes Frida Hyvönens fullängdsalbum Kvinnor och barn. Hyvönen hade sedan albumdebuten 2005 gjort sig ett namn som musikalisk novellist, men dittills enbart på engelska. Flera journalister uppmärksammade att albumets första spår, ”Sjön”, korresponderade med Bobbie Gentrys ”Ode to Billie Joe”.  Ode to Billie Joe” släpptes på singel i juli 1967, och 1968 kom den svenska versionen ”Jon Andreas visa”, inspelad av Siw Malmqvist. För översättningen svarade trubaduren, textförfattaren och kompositören Olle Adolphson.  Dialogicitet i sånglyrik är mer eller mindre outforskat. Uppsatsens syfte är att ge en tydligare bild av denna vita fläck på sånglyrikforskningens karta genom att undersöka dialogiciteten i Bobbie Gentrys ”Ode to Billie Joe”, Olle Adolphsons ”Jon Andreas visa” och Frida Hyvönens ”Sjön”.

No description available.