• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

”Vad tänker hon syssla med istället?” : Om röster och dialogicitet i Sheila Hetis Moderskap / "What is she going to do instead?" : A study of voices and the dialogic in Sheila Hetis Motherhood

Madestam, Malin January 2020 (has links)
This study examines heteroglossia and the dialogic nature of Sheila Heti’s novel Motherhood, published in 2018. The novel features a main character who muses on the question of whether or not to have children, the novel ending with her nearing the age of 40 and deciding not to try and become a mother. Through the use of M.M. Bakhtin’s theory of the novel as a dialogic medium, as well as Anne Herrmann’s theory on the female dialogic, the purpose of the study is to look at the way in which the main character comes to the conclusion not to have children. The novel is read through the lens of the languages and voices of different characters, determining whose language is allowed to be the dominant one, and the effect of these languages on the main character’s decision-making.
2

Diktatursmittan anfaller! : En språkteoretisk undersökning av kommunismdebatten 2004/2005

Lekebjer, Camilla January 2007 (has links)
<p>Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.</p><p>I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.</p>
3

Diktatursmittan anfaller! : En språkteoretisk undersökning av kommunismdebatten 2004/2005

Lekebjer, Camilla January 2007 (has links)
Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist. I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer. Jag för också, med utgångpunkt i teorier om det språkliga tecknets godtycklighet, en diskussion utifrån undersökningens resultat. Där resonerar jag bland annat kring de politiska konsekvenserna av att kommunism, som det verkar med hänseende till debattens utgång, inte längre kan användas som beteckning för 'drömmen om ett klasslöst samhälle'.

Page generated in 0.0649 seconds