Syftet med det här examensarbet är att undersöka hur läroboken framställer Stig Dagerman och existentialismen. Examensarbetet innehåller en avdelning om existentialismen och en om Stig Dagerman, för att läsaren ska få ett grepp om denna filosofiska och skönlitterära inriktning. Arbetet går sedan vidare med att jämföra hur läroböckerna presenterar dessa ämnesområde i förhållande till det som tidigare behandlats och avslutas med en sammanfattning av examensarbetet som är relativt diskussionartat. Resultatet visar att läroböckerna presenterar existentialismen och i vissa fall Dagerman. Men hur de presenterar dessa områden skiljer sig åt.

Is the Swedish author Stig Dagerman an existentialist? This work takes a close look at Dagerman’s novel Island of the Doomed to see if it is possible to consider it an expression of existentialist thinking and to see if it interacts with any specific existentialist tradition. Dagerman’s novel was compared with select works of five existentialist thinkers – Søren Kierkegaard, Martin Heidegger, Jean-Paul Sartre, Albert Camus and Karl Jaspers, all read in the light of the four categories of existentialistic thinking identified by the Swedish scholar Lennart Koskinen. All the four categories appeared to be central themes within the novel and a few subcategories were identified. An analysis based on these subcategories showed that the novel had obvious similarities with all of the five existentialistic thinkers. The main conclusion of my work is thus: it is reasonable to consider Stig Dagerman’s novel Island of the Doomed an expression of existentialist thinking, but it doesn’t match any specific existentialist tradition. Dagerman is therefore to be considered an independent existentialist.

SAMHÄLLETS UTVALDA FÖRÄLDRAREN KVALITATIV STUDIE GÄLLANDE DET LÄMPLIGA FAMILJEHEMMET ANNA WELINWelin, A. Samhällets utvalda föräldrar. En kvalitativ studie gällande det lämpliga familjehemmet. Examensarbete i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för Socialt arbete, 2018.Abstrakt: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som uppfattas vara ett lämpligt familjehem utifrån de känslomässiga behov familjehemsvården ska fylla för de placerade barnen. Kvalitativa intervjuer har gjorts med tio personer som har lång arbetslivserfarenhet inom svensk familjehemsvård. Resultatet visar att det lämpliga familjehemmet har en egen trygg anknytning och ett känslomässigt överskott som gör att barnen kan tryggas. Det lämpliga familjehemmet upplever tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull och kan förmedla känslan till de placerade barnen. När samhället väljer familjehem till barn, väljs också förebilder. Familjehemsvård är inte automatiskt god vård för barn – den förutsätter lämpliga familjehem. Annars riskeras barnens hälsa och förmåga att hantera tillvaron, såväl under barndomen som i vuxenlivet.Resultatet visar också att barnen som familjehemsplaceras ofta har omfattande känslomässiga behov. Det är vanligt att barnen har psykiatriska diagnoser och beteendestörningar. De placerade barnens mående har försämrats över tid. Samtidigt råder stor brist på lämpliga familjehem. På kort tid har antalet barn i familjehemsvård fördubblats, bl a till följd av de ensamkommande barnen som kommit till Sverige. När kommunerna inte själva klarat av att hitta lämpliga familjehem har privata företag anlitats. Familjehemsutredningarna ser väldigt olika ut. Ett familjehem som bedömts olämpligt av en kommun - kan bedömas lämpligt av en annan. De ”godkända” familjehemmen kan därmed ha mycket olika kvalitet, vilket påverkar vården av barnen som placeras.Det råder stort missnöje gällande hur familjehemsvården är organiserad. Större samordning gällande rekryteringsinsatser efterlyses, liksom bättre villkor för familjehemmen och socialsekreterarna. Andra förbättringar som önskas är ökad kontroll av de privata företagens verksamhet samt ökad forskning inom familjehemsvården, inte minst gällande hur familjehemmens lämplighet bör utredas. Nyckelord: Anknytningsteorin, barn i dygnsvård, existentialismen, familjehem, familjehemsvård, föräldraförmåga, känsla av sammanhang / SOCIETY´S SELECTED PARENTS A QUALITATIVE STUDY RELATING TO THE SUITABLE FOSTER HOME ANNA WELINWelin, A. Society´s selected parents. A qualitative study relating to the suitable foster home. Degree project in social work, 30 p. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work, 2018.Abstract: The purpose of the paper is to investigate what is considered to be a suitable foster home based on the emotional needs that the foster care needs to fill for the placed children. Qualitative interviews have been conducted with ten people who have long working experience in Swedish foster care. The result shows that the suitable foster home have their own safe connection and an emotional surplus that allows children to be safeguarded. They experience existence comprehensible, manageable and meaningful and can convey the feelings to the placed children. When society chooses foster homes for children, role models are also chosen. Foster care is not automatically good care for children - it requires suitable foster homes. Otherwise, the children's health and ability to handle life, both during childhood and in adulthood, are at risk.The result also shows that children in foster homes often have extensive emotional needs. It is common for the children to have psychiatric diagnoses and behavioral disorders. The psychological mood of the children has deteriorated over time. Simultaneously, there is a great lack of suitable foster homes. In a short period of time, the number of children in foster care has doubled, partly as a consequence of single-parent children who came to Sweden. When the municipalities have not managed to find suitable foster homes, private companies have been hired. The investigations regarding the suitability of the foster homes look very different. A foster home that is assessed directly inappropriate by a municipality can be appropriately assessed by another. The "approved" foster homes can therefore have a very different quality, which affects the care of the children placed in foster homes.There is great dissatisfaction regarding how foster care services are organized. Greater coordination regarding recruitment efforts is sought, as well as better conditions for foster homes and social security officers. Other improvements that are desired include increased control of the private companies' operations and increased research in foster care, not least regarding the way in which the foster home suitability is to be investigated.Keywords: attachment theory, children in day care, existentialism, foster care, foster home, parenting, sense of context

Tidigare forskning visar att höga nivåer av andlighet kan associeras med bättre psykiskt välbefinnande och lägre nivåer av psykiska besvär. Meningsfullhet framhävs som en av nyckelkomponenterna i detta sammanhang, och framtida forskning uppmanas till att utforska bakomliggande mekanismer ytterligare. En begräsning i det aktuella forskningsläget är att majoriteten av studierna har utförts i samhällen med en stark religiös anknytning, och att ingen forskning har kunnat hittas som utforskar sambanden i det mer sekulariserade Sverige.  Denna studie syftar till att analysera eventuella samband mellan mening i livet, psykisk hälsa och trosuppfattning i en svensk kontext, för att undersöka huruvida sekularisering som samhällsförändring bör beaktas inom socialt arbete. Studiens forskningsfrågor besvarades via en enkät, och utgick från ett bekvämlighetsurval där respondenterna tillfrågades att delta i undersökningen på en offentlig plats i en av Sveriges storstäder.    Studiens resultat visar att andlighet inte kan relateras till bättre psykiskt välbefinnande, men att meningsfullhet ökar psykiskt välbefinnande och att ju högre grad av andlighet som skattas desto mer upplevelse av meningsfullhet i livet. Dessutom visar resultatet att majoriteten av undersökningens respondenter har en personlig anknytning till en andlig dimension oavsett trosuppfattning.   Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sekularisering i det svenska samhället inte minskar behovet av att adressera existentiella och andliga frågor inom socialt arbete. Studien indikerar en potentiell koppling mellan andlighet, meningssökande och psykiskt välbefinnande, vilket underbygger att det kan vara fördelaktigt att integrera dessa komponenter i socialt arbete för att kunna erbjuda ett mer omfattande och heltäckande stöd, och för att bättre bemöta individuella behov i ett samhälle som genomgår ökad sekularisering. / Previous research shows that high levels of religiosity/spirituality can be associated with better mental well-being and fewer mental health issues. Meaningfulness is highlighted as one of the key components in this context, and future research is encouraged to further explore underlying mechanisms. A limitation in the current research landscape is that the majority of studies have been conducted in communities with a strong religious affiliation, and no research has been found that explores these relationships in the more secularized Sweden. This study aims to analyze possible relationships between meaning in life, mental health, and belief systems in a Swedish context, to investigate whether secularization as a societal change should be considered within social work. The study's research questions were answered through a survey, based on a convenience sample where respondents were asked to participate in the survey at a public place in one of Sweden's major cities. The study's results show that religiosity/spirituality cannot be related to better mental well-being, but that meaningfulness increases mental well-being and that the higher the level of religiosity/spirituality assessed, the more experience of meaningfulness in life. Furthermore, the results show that the majority of the survey's respondents have a personal connection to a spiritual dimension regardless of their belief system. Based on the study's findings, the conclusion is drawn that secularization in Swedish society does not reduce the need to address existential and religious/spiritual questions within social work. The study indicates a potential link between religiosity/spirituality, the search for meaning, and mental well-being, which supports the integration of these components into social work to provide more comprehensive and holistic support, and to better meet individual needs in a society undergoing increased secularization.