Global ETD Search

1	"Okunskap skapar rädsla" : En kvalitativ studie om ett antal lärares attityder till religionsundervisning i F-3. Eriksson, Josefine, Berkebrant, Amanda January 2017 (has links) Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka attityder åtta lärare i årskurs F–3 har till religionsundervisning och hur detta påverkar undervisningen och eleverna. Forskningsfrågorna handlar om hur undervisningen bedrivs, vilken attityd lärare har till religionskunskap, vad några lärare anser om kursplanen i religionskunskap samt vilka svårigheter och möjligheter det finns med att undervisa i religionskunskap. Vi använder oss av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar att lärarnas attityd speglar av sig på såväl undervisningen som eleverna, då den påverkar hur läraren väljer att lägga upp sin undervisning. Resultatet visar också att det finns möjligheter och svårigheter med religionsundervisning, bland annat att skapa förstående och toleranta individer samt att vårdnadshavares åsikter kan hindra elever i utvecklandet mot kunskapskraven. En av slutsatserna med studien är att lärarens attityd till ämnet är avgörande för vilken inställning eleverna får till religionsundervisningen. religionsundervisning trosuppfattning livsfrågor lärarens attityd. Pedagogy Pedagogik
2	Inkludering i religionsundervisningen / Inclusion in religious education Mahad, Ubah, Sangin, Jasmin January 2021 (has links) Vårt syfte med detta examensarbete har varit att ta reda på hur lärare arbetar för att inkludera elever som har olika religiösa bakgrunder och kunskaper om religion. Vidare är syftet att lyfta fram vilka utmaningar lärarna möter i undervisningen och elevernas olikheter utnyttjas i religionsundervisning. Genom intervjuer med lärare som undervisar i religion i årskurs 1–6, förväntar vi oss att få djupare insikt i detta ämne. Undersökningen är baserad på följande frågeställningar: - Hur arbetar lärarna i årskurs 1–3 respektive 4–6 med inkludering inom religionskunskap? - Vilka utmaningar möter lärarna i religionsundervisningen? Det teoretiska ramverket som används för att få bättre förståelse för arbetet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner arbetar på ett inkluderande arbetssätt och använder olika undervisningsmetoder. Intervjupersonerna uppger att tematisk undervisning bidrar till mer inkludering och förståelse för ämnet. Däremot framkom det inte att lärarna hade ett specifikt arbetssätt som de ansåg ledda till inkludering i religionsundervisningen. De två största utmaningarna var elevernas olika värderingar som de tog med hemifrån och ämnets känslighet. Bakgrund inkludering mångkulturell mångreligiösa religion religionskunskap trosuppfattning undervisning Religious Studies Religionsvetenskap
3	"Båda är vi fördömda - låt oss gå tillsammans!" : Att läsa Brott och straff i en kristen teologisk kontext Bandak, George January 2013 (has links) Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar. trosuppfattning trosföreställning teologi Gud-är-död-teologi rysk-ortodox teologi trosinriktning förening mötet hopp kluven tvivel tro identitet övertygelser identitetsrekonstruktion.
4	Svenska i enlighet med skolans värdegrund? Söderholm, Emma January 2010 (has links) This study aimed at supplementing the Swedish National Agency for Education’s (Skolverket) study (2006) I enlighet med skolans värdegrund? which investigated whether textbooks in various school subjects went against the fundamental values in the curricula Lpf94 and Lpo 94. Due to this study’s supplementing intention, this study uses a similar title as Skolverket. By adding a new subject (Swedish) to Skolverket’s study, this study also strived to show how discrimination might be present in other subjects than the ones Skolverket involved in their study. More precisely, this study examined how the aspects ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation (Skolverket used the same aspects in their study) are presented in a textbook for the Swedish subject in order to find out whether or not discrimination occurs. In the analysis I have used a combination of intersectionality and discourse analysis in order to understand and explain findings from the textbook.This study shows that the initial thought that discrimination occurs in more school subjects’ textbooks than the ones involved in Skolverket’s study, was valid. Many examples of differentiation between the norm “We” and the diverged “Them” were found. Moreover, people in the book were seldom presented as foster more than one of the investigated aspects (ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation) leaving thebook one-dimensional and focused on normalcy. Intersectionality discourse analysis discrimination ethnic belonging functional limitation gender religion sexual orientation Intersektionalitet diskursanalys diskriminering grundskolans värdegrund etnisk tillhörighet funktionshinder kön religion/trosuppfattning sexuell läggning
5	Alla människors (o)lika värde : En studie om inkludering av en mångfald utifrån diskrimineringsgrunderna i sfi-undervisningen Wallerström, Therese January 2019 (has links) Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt. sfi svenska som andraspråk läromedelsanalys normkritisk pedagogik mänskliga rättigheter mångfald diskriminering sexuell läggning kön funktionsnedsättning religion eller annan trosuppfattning etnisk tillhörighet ålder Humanities and the Arts Humaniora och konst
6	Abrahamitiska religioner i svenska läromedel, 1994-2020 : Hur religionerna skildras gentemot varandra / Abrahamic Religions in Swedish Textbooks, 1994-2020 : How the religions are portrayed against each other Köhler, Jens, Istrefi, Drilon January 2023 (has links) I svenska läromedel för religionskunskap på högstadienivå är det vanligt att de “abrahamitiska religionerna” behandlas för att ge eleverna en ökad förståelse för religiös mångfald och främja interreligiös tolerans. Tyvärr finns det dock tendenser där islam och judendom framställs som "den andre" i förhållande till kristendomen. Denna framställning varierar beroende på författare och förlag, vilket kan leda till att negativa betoningar får större utrymme i böckerna då skillnader lättare uppmärksammas än likheterna mellan de tre religionerna. Som en följd kan eleverna få en förenklad och stereotypisk bild av religionernas innehåll, historia och praktik. Eftersom kristendom ofta framställs som den samhälleliga normen, blir judendom och islam ofta jämförda i omfång och innehåll, vilket leder till att de hamnar i en position som "den andre" och oftast blir offer för stereotypiseringar och förenklingar. Ibland kan islam porträtteras och tolkas som “bakåtsträvande” och “sexitiskt” då författarna medvetet fokuserar på kontroversiella aspekter som kvinnoförtryck, utan att ge en djupare bild av religionens historiska helhet. Detta kan skapa en ensidig och negativ bild av islam i klassrummet och förstärka fördomar och missuppfattningar som redan finns i samhället. På samma sätt förminskas judendom till att handla enbart om historiska händelser som Förintelsen och den israeliska staten, vilket inte rättvist representerar religionen och det judiska folket. Detta kan förstärka uppfattningen om judendomen som stagnant och gammalmodig, samtidigt som dess många nyanser ignoreras. För att undvika att porträttera islam och judendom som “den andre” i kontrast till kristendom är det viktigt att läromedel ger en rättvis och balanserad bild av de “abrahamitiska religionerna” i deras helhet. Det bör betonas att alla religioner har många olika tolkningar och utövare runt om i världen, och det är därför viktigt att undvika generaliseringar och stereotyper. Genom att presentera religionerna på ett ödmjukt och respektfullt sätt kan läromedel bidra till ökad förståelse och tolerans bland eleverna, samt främja en mer givande interreligiös dialog. School Education Inclusion Religion Religions Belief Background Equality Multicultural Diverse Classroom Abrahamic High School. Skola Utbildning Inkludering Religion Religioner Trosuppfattning Bakgrund Likvärdighet Mångkultur Diversifierat Klassrum Abrahamitiska Högstadie. Religious Studies Religionsvetenskap

1

Page generated in 0.0614 seconds