<p>Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i</p><p>tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från</p><p>de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som</p><p>ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan</p><p>kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare</p><p>det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare</p><p>forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens</p><p>koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den</p><p>kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet,</p><p>undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras.</p><p>Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som</p><p>är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga</p><p>vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik</p><p>och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.</p>

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet, undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras. Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.

Prostatacancer är den sjätte mest förekommande cancertypen i världen, och den tredje vanligaste cancertypen bland män. De olika typer av behandlingar som finns idag botar oftast inte sjukdomen. Det är därför viktigt att utveckla bättre behandlingsmetoder. Det är sedan tidigare känt att mangan kan orsaka apoptos i olika celltyper. Det ger en möjlighet att använda mangan för att hämma cancer och det är därför viktigt att veta vilka apoptotiska markörer som är involverade. Syftet med projektet var att undersöka om de sker en ökning av de apoptotiska markörerna kluven Kaspas-3 och kluven PARP efter manganbehandling av prostatacancerceller. Därefter kunna avgöra om manganbehandlingen har orsakat celldöd genom att inducera apoptos. Under projektet odlades prostatacancerceller (PC3) som sedan behandlades med 200 µM mangan under 6, 24 och 48 timmar. Därefter mättes mängden av proteinerna kluven Kaspas-3 och kluven PARP med hjälp av ett sandwich-ELISA kit. En tydlig stegvis ökning av apoptosmarkörerna med inkuberingstid hade förväntats. Det förväntade resultatet erhölls inte, för kluven Kaspase-3 ledde manganbehandlingen t.o.m. till en sänkning av koncentrationen. Det kan ha uppstått problem vid analysen som t.ex dålig lysering av cellerna eller ojämn tillväxt av dem. Det behövs fler studier för att utreda detta och för att undersöka andar potentiella apoptosmarkörer. / Prostate cancer is the sixth most common cancer type in the world, and the third most common cancer type among men. The different types of treatments that are available today do not usually cure the disease. It is therefore important to develop better treatment methods. It has previously been stated that manganese can cause apoptosis in different cell types. It provides an opportunity to use manganese to inhibit cancer and it is therefore important to know which apoptotic markers that are involved. The purpose of the project was to investigate whether an increase in the apoptotic markers cleaved Kaspas-3 and cleaved PARP after manganese treatment of prostate cancer cells. Thereafter, it can determine whether manganese treatment has caused cell death by inducing apoptosis. During the project prostate cancer cells (PC3-cells) were cultivated, then treated with 200 µM manganese for 6, 24 and 48 hours. The amount of the proteins cleaved Kaspas-3 and cleaved PARP was measured by using a sandwich ELISA kit. A clear gradual increase of apoptotic markers with incubation time was expected. The expected result was not obtained, for cleaved Kaspase-3 manganese treatment even decreased the concentrations. There may have been problems with the performance of the analysis such as poor lysis of the cells or uneven growth of the cells. More studies are required to investigate this and other potential apoptotic markers.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar.