<p>Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i</p><p>tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från</p><p>de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som</p><p>ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan</p><p>kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare</p><p>det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare</p><p>forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens</p><p>koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den</p><p>kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet,</p><p>undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras.</p><p>Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som</p><p>är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga</p><p>vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik</p><p>och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.</p>

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet, undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras. Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.

Syftet med denna studie är att undersöka hur identitetsproblematik i anknytning till exil eller diaspora skildras i modern irakisk litteratur, i detta fall Inaam Kachachis roman The American Granddaughter. Berättelsen i romanen utspelas under Irakkriget 2003-2006 där romanens huvudperson, som irakisk-amerikansk kvinna med dubbla identiteter, deltar som tolk i kriget. Den rådande krigssituationen ger upphov till en stark fientlighet nationaliteterna emellan trots att Irak och USA inte är varandras motståndare i kriget. Under den spänning som uppstår och den brutalitet som följer blir huvudpersonen och framför allt hennes identitet såsom irakisk- amerikansk satt i fråga, med resultatet att hon upplever sig alltmer kluven. Huvudpersonen kan sägas fungera som bärare av essensen av identitetskonflikten. Utifrån Jonas Stiers teoretiska utgångspunkter om identitet (Stier, 2019) utforskar jag hur protagonistens dubbla identitet är uppbyggd och hur den förändras under de omständigheter hon hamnar i, och med hjälp av Gérard Genettes narratologiska begrepp undersöker jag hur romanen presenterar identitetsproblematiken, dess orsaker och konsekvenser. / The purpose of this essay is to examine how conflicting identities associated with exile or diaspora is depicted in modern Iraqi literature, in this case in the novel The American Granddaughter by Inaam Kachachi. The story of the novel takes place during the Iraq War 2003-2006, and the protagonist is the holder of two identities as an Iraqi-American woman who is participating in the war as an interpreter. The situation of war results in a hostility between these nationalities even though the nations Iraq and the USA are not each other’s adversaries. This hostility brings about a sharp tension that causes brutality to escalate and this affects the protagonist as an Iraqi-American as her identity is being questioned and she experiences that her dual identity is becoming a problem. The protagonist serves as a vessel of the essence of the conflict of identities. Based on Jonas Stier’s theoretical concepts of identity (Stier, 2019) I will explore how the protagonist’s dual identity is constructed and the way this duality changes due to her experiences in the war and the circumstances she is being exposed to. By using Gérard Genette’s narratological concepts I will examine how the identity issue is presented in the novel, what is it caused by and what the consequences are.