Sonja Åkesson is one of Sweden’s most well known poets. Her most productive period was from 1957 to 1977, and besides poetry she wrote novels and drama. Today, Sonja Åkesson is famous for criticizing society, mostly in a feministic way. But she was not aware of her critical approach until she became successful among her feministic readers in 1960, with poems like ”Äktenskapsfrågan” and ”Självbiografi (replik till Ferlinghetti)”. This essay examines professor Yvonne Hirdman’s theory about women’s inferior position in relation to men’s between 1930-1960 in Sweden. During the 1960’s, women were obstructed from the labour market and bundled off to their homes where they became “housewives” or “homemakers”. At home, their sole responsibilities were cleaning, cooking and caring for the children. I show how this inferior position exists in three of Sonja Åkesson’s poems from the same time:”Hjärtans fröjd”, ”Monolog” and the last part of ”Husfrid”, ”III (påskfrid)”. My work is based on linguistic change in the Swedish language such as realism and dada. These linguistic changes, among others, became important and innovative sources for the process and together they developed new Esthetics: ”nyenkelheten”. Nyenkelheten also got inspiration from changes in the political and cultural climate, like women’s emancipation and industrialization. Sonja Åkesson is one of the first poets to be called ”nyenkel”. Other writers and professors, like Eva Lilja, Per Rydén, Amelie Björck and Lars Elleströms essays and discourse will assist me in my work about Sonja Åkessons way of expressing the Swedish society in her poems. My conclusions are that the “housewife” in Åkessons poems often feel both bored and stressed from her tasks at home. This expresses itself in forms of grotesque realism and irony in the language, and also often a feeling of duality.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprätthålls hos barn i ung ålder som går i förskolan. Vi har valt att fokusera på två olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men även hur barnen kommunicerar i leken. Två avdelningar på samma förskola, som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen är hur det biologiska könet upprätthåller könsrollerna, och den konflikt som då uppstår mellan de olikheter som det biologiska könet bär med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar även på hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isärhålls och hur ojämlikheten upprätthålls, men också hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller går att motverka. En slutsats som kunde dras av studien var att personalen ville ha en jämställd avdelning, vilket endast har uppnåtts till en viss del. Detta visar på att de stereotypiska könsrollerna fortfarande exiserar i förskolans miljö och att det finns svårigheter med att ta sig ur och motverka dessa. I diskussionen tas problematiken upp angående dubbelheten mellan att bemöta könen utifrån deras biologiska skillnader och behandla pojkar och flickor lika. Det blir även tydligt hur dessa två tankesätt kan användas i förskolan liksom i det sociala arbetet. / The purpose of this study was to examine how gender is created and maintained among children at a young age who attend preschool. We have chosen to focus on two different departments, at the same preschool, to analyze how the staff is talking to the children, but also how the children communicates while they are playing. The two departments are working with children aged three to five years. We observed the departments and performed interviews with four staff members. The most essential in this study is to show how the biological sex sustains gender roles, and the conflict that arises between the differences that the biological sexes is carrying around and the work around gender neutralization. Also how boys and girls are categorized into different roles and how these are separated depending on the gender, and how inequality is maintained. But also to see what the hierarchy looks like and if these stereotypes can discourage. A conclusion that could be drawn from this study was how the staff wanted a gender equal department, and that they have partly achieved this. This indicates that the stereotypical gender roles still exists in the preschool environment and that it is very difficult to think and act gender neutral and counteract these gender roles. In the discussion it was brought up how the duality between treating the sexes by their biological differences or treating boys and girls the same can be problematic. It also becomes clear how these two ways of thinking can be used in preschools and in social work.

En ethosanalys där talaren är en icke-binär transperson kan utgöra ett exempel på när teorier som behandlar ethos i en vidare bemärkelse än endast i talsituationen är särskilt relevanta. Artiklar av Ruth Amossy och Stefan Helgesson har använts i den här uppsatsen för att både förstärka och komplettera varandra. Vi kan utifrån dem förstå vilken roll sociala och kulturella föreställningar spelar i konstruktionen av ethos. Stereotypisering kan till exempel vara ett sätt att förenkla för talaren i en retorisk situation. Även om kategoriseringar och grupperingar egentligen bara är konstruktioner måste en talare ta hänsyn till att de kan ligga till grund för verklighetsuppfattningen hos publiken. Resultatet kan bli något av en paradox om talarens intention är att upplösa eller dekonstruera sådana synsätt, vilket kan vara fallet med transaktivistiska yttranden. Genom att använda dubbelhet kan talaren hantera en egen ståndpunkt samtidigt som hen tar hänsyn till fördomar hos en retorisk publik. Eftersom diskussioner kring strukturer som heteronormativitet och tvåkönsnormen är särskilt viktiga inom queer- och transaktivism visar sig ethos särskilt intressant i videoklippet med Pim från Aftonbladets "Mitt ID".

BB som verksamhet har förändrats över tid och är idag en plats där familjen skall kunna vila ut efter förlossningen, i en lugn och trygg miljö. Att fadern på olika sätt är delaktig kring sitt barn främjar faderskapet. Syftet med studien var att beskriva förstagångsfäders upplevelser av delaktighet på BB efter en normal förlossning. För att undersöka fenomenet valdes en deskriptiv, fenomenologisk metod enligt Giorgi. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med tio förstagångsfäder i åldrarna tjugotre till fyrtioett år. Utifrån det insamlade materialet identifierades fyra teman i analysen. En inre kärna, den så kallade essensen, fastställdes och den benämndes Dubbelhet - Familjeinriktad eller mor- och barninriktad? När familjen anländer till BB efter en normal förlossningen uppträder en tvetydighet och förutsättningarna för faderns möjlighet till delaktighet förändras. Att få vara närvarande med sin familj på BB upplevdes som något positivt av fäderna och flera ansåg att det borde vara en självklarhet att få den möjligheten. Organisatoriska faktorer orsakade en känsla av utanförskap hos fäderna. Personalens bemötande och mannens eget intresse hade betydelse för hur fäderna upplevde graden av delaktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur identitetsproblematik i anknytning till exil eller diaspora skildras i modern irakisk litteratur, i detta fall Inaam Kachachis roman The American Granddaughter. Berättelsen i romanen utspelas under Irakkriget 2003-2006 där romanens huvudperson, som irakisk-amerikansk kvinna med dubbla identiteter, deltar som tolk i kriget. Den rådande krigssituationen ger upphov till en stark fientlighet nationaliteterna emellan trots att Irak och USA inte är varandras motståndare i kriget. Under den spänning som uppstår och den brutalitet som följer blir huvudpersonen och framför allt hennes identitet såsom irakisk- amerikansk satt i fråga, med resultatet att hon upplever sig alltmer kluven. Huvudpersonen kan sägas fungera som bärare av essensen av identitetskonflikten. Utifrån Jonas Stiers teoretiska utgångspunkter om identitet (Stier, 2019) utforskar jag hur protagonistens dubbla identitet är uppbyggd och hur den förändras under de omständigheter hon hamnar i, och med hjälp av Gérard Genettes narratologiska begrepp undersöker jag hur romanen presenterar identitetsproblematiken, dess orsaker och konsekvenser. / The purpose of this essay is to examine how conflicting identities associated with exile or diaspora is depicted in modern Iraqi literature, in this case in the novel The American Granddaughter by Inaam Kachachi. The story of the novel takes place during the Iraq War 2003-2006, and the protagonist is the holder of two identities as an Iraqi-American woman who is participating in the war as an interpreter. The situation of war results in a hostility between these nationalities even though the nations Iraq and the USA are not each other’s adversaries. This hostility brings about a sharp tension that causes brutality to escalate and this affects the protagonist as an Iraqi-American as her identity is being questioned and she experiences that her dual identity is becoming a problem. The protagonist serves as a vessel of the essence of the conflict of identities. Based on Jonas Stier’s theoretical concepts of identity (Stier, 2019) I will explore how the protagonist’s dual identity is constructed and the way this duality changes due to her experiences in the war and the circumstances she is being exposed to. By using Gérard Genette’s narratological concepts I will examine how the identity issue is presented in the novel, what is it caused by and what the consequences are.