<p>Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i</p><p>tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från</p><p>de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som</p><p>ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan</p><p>kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare</p><p>det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare</p><p>forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens</p><p>koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den</p><p>kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet,</p><p>undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras.</p><p>Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som</p><p>är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga</p><p>vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik</p><p>och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.</p>

Uppsatsen Kvinnlig kluvenhet undersöker Maria Gripes roman Skugg-gömman, sista delen i tetralogin Skuggserien, ur ett feministiskt perspektiv. Skugg-gömman skiljer sig markant från de tidigare romanerna i Skuggserien till form och innehåll. Den huvudsakliga frågan som ställs i undersökningen är huruvida karaktären Carolins kluvenhet och romanens form kan kopplas till kön. Genom en närläsning av Skugg-gömman görs ett försök att komma närmare det ogreppbara och opålitliga i berättandet och hos karaktären. Paralleller till tidigare forskning dras där framför allt feministisk teori och litteraturteori ger stöd för romanens koppling till kön. En kort presentation av begreppet kluvenhet och ett undersökande av den kvinnliga kluvenhetens historia görs. Författargrepp, gotiska inslag, dubbelgångarmotivet, undersökandet av det egna jaget, speglandet och förklädnadstemat diskuteras. Undersökningen tyder på att form och innehåll tillsammans formar ett slags kluvet vara som är specifikt kvinnligt. Analysen leder till resultatet att detta kluvna och specifikt kvinnliga vara skapas på två plan. Dels genom romanens uppbyggnad såsom dess tema, berättarteknik och gotiska inslag. Dels genom personifikationen av det kluvna kvinnliga; karaktären Carolin.