Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare, genom leken, arbetar för att stödja barns sociala utveckling. Detta för att jag anser att social utveckling är ett viktigt område som jag utifrån egna erfarenheter upplevt att olika förskolor och olika pedagoger haft olika förhållnings-, och arbetssätt. För att specificera detta har jag använt mig av tre frågeställningar: Hur interagerar förskollärare med barn under den fria leken? Vad är förskollärares syn på uttrycket ”Alla får vara med”? Hur förhåller sig förskollärare till barns sociala utveckling/delaktighet? För att få svar på detta har jag observerat och intervjuat fyra förskollärare: två från ålderblandade avdelningar och två från storbarnsavdelningar. Resultatet visar att pedagogerna har både olika och liknade förhållningssätt och tankar kring detta område vilket i sin tur påverkar hur de agerar. Fri lek och lek var något som pedagogerna ansåg mycket viktigt för barnens utveckling. De menade även att inget barn ska bli utstött eller utfryst även om barnet inte alltid kan vara med just där barnet vill. Många beslut menade pedagogerna tas av utifrån hur den specifika situationen ser ut och det finns inga konsekventa arbetssätt om t.ex. ett barn utesluts. Detta anser jag kräver att de är närvarande och har uppsikt över barnens lek, vilket observationerna visar att det inte alltid finns tid till. Jag anser även att det kräver en god utbildning om barns sociala utveckling och hur pedagogernas handlingar kan påverka den.

Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.

<p>Studien innehar ett pedagogiskt intresse av att bemöta människor med olika kulturell bakgrund. Syftet är att belysa yrkesverksammas erfarenheter av olika typer riskfaktorer till ungdomskriminalitet ur ett mångkulturellt perspektiv. Tidigare forskning belyser samhällsstrukturer och samhällsförankring som vitala begrepp kring riskfaktorer för utvecklande av ungdomskriminalitet. Studien använder en kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning. Resultatet visar att det finns skillnader i riskfaktorer till utvecklande av kriminalitet beroende på kulturell bakgrund och att orsakerna till dessa skillnader finns mellan individnivå och högsta samhällsnivå. Resultatet tyder på att många, för invandrarungdomar specifika riskfaktorer beror på uppväxt enligt samhällsstruktur som skiljer sig från den svenska, samt att invandrarungdomar då kan uppleva anpassningssvårigheter till samhället och känslan av utanförskap. Kunskaperna bör finnas i medvetandet hos yrkesverksamma som grund till det pedagogiska mötet, resultatet påvisar dock att den grundläggande faktorn i ett gott pedagogiskt möte är den yrkesverksammes förmåga att möta varje människa som en unik individ.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka fyra respondenters syn på hur körsång har påverkat deras välbefinnande. För att uppnå syftet har vi valt följande forskningsfrågor: Hur beskriver respondenterna att de mår före, under och efter en körrepetition? och Hur beskrivs körsång påverka respondenterna på kortare, eller längre sikt?   Vi har valt att använda oss av en kvalitativ intervjuform. Ett kriterium för att delta i studien var att respondenterna skulle vara aktiva körsångare på icke-professionell nivå. Fyra kvalitativa intervjuer har legat till grund för undersökningen och den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat belyser främst sex kategorier som utkristalliserade sig under våra forskningsintervjuer. Vi tar upp socialt samspel, vilket är både en kort- och långsiktig effekt som av respondenterna upplevs leda till bättre samarbetsförmåga. I vår diskussionsdel tar vi också upp självförtroende, KASAM (Känsla av Sammanhang), körsång som copingstrategi, glädje och förväntan inför och under körrepetitioner, samt fysiologiska aspekter som hälsovanor, kroppshållning och andning. Som en del av diskussionen drar vi även paralleller till pedagogik samt gör pedagogiska reflektioner. / The purpose of this study is to investigate the effects of choir singing. To reach this aim we have chosen the following research questions: ”How does the respondents describe their feelings before, during and after a choir rehearsal?” and ”How is choir singing described to effect the respondents in a shorter, or longer period of time?” The perspective is sociocultural and the method is qualitative interviews. Four interviews were conducted and one criterion for participation was that the respondents were active choir singers on a non-professional level. The result highlights mainly six categories based on social interaction, which is a both short- and long-term effect that the participants of the study associate with better collaborative skills. In the discussion self-confidence, KASAM (sense of coherence), choir singing as a coping strategy, joy and excitement during and before a choir rehearsal, as well as physical effects such as health habits, body posture and breathing, are discussed. As a part of the discussion we also draw parallels to the science of education and make pedagogical observations.

Olika pedagogiska förhållningssätt och olika arbetssätt är en central del av skolans verksamhet ochinte minst inom fritidshemmet. Syftet med studien är att observera hur fritidshemmets verksamhet bedrivs när det gäller fysiskaktivitet samt hur pedagoger använder sig av olika pedagogiska förhållningssätt, arbetssätt och verktygi denna process. Denna kvalitativa studie utgår från etnografi som metod. Etnografi handlar om observationer genomfältstudier, vilket i denna studie innebär att undersöka fritidshemmets olika miljöer och desssammanhang. Denna etnografiska studie omfattar olika datainsamlingsmetoder såsom observationeroch informella samtal på ett fritidshem. Fältstudierna genomfördes på ett fritidshem för ettbekvämlighetsurval. Resultatet av studien visar olika pedagogiska förhållningssätt och hur dessa särskiljer sig från skolansarbetssätt. Dessutom framkom att graden av fysisk aktivitet på fritidshemmet varierar och desspåverkan på barnen har betydelse för hur dessa agerar i olika sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt. Här finns ett betonande av gehörsundervisning, spelglädje och musikalisk funktion, vilket hör till traditionen i den svenska folkmusikgenren. Detta är en stor del av det sociokulturella perspektivet där tradition, sociala sammanhang och fysiska artefakter är centralt. Dock är det möjligt att se ett tydligare inslag av institutionaliserade kunskaper bland de med formell lärarexamen. Här finns ett större användande av noter och en något mer uttalad progression i pedagogiken. Här finns också en större öppenhet för genrebredd, medan de utan musiklärarexamen mer renodlat inriktar sig på svensk folkmusik och vad genrens historik grundas på. / The purpose of this study is to investigate whether there are fundamental differences in methodologies and pedagogical approach between violin pedagogues of the genre of Swedish folk music. The comparison focuses on teachers with and without formal music teacher education in the genre. Four qualitative telephone interviews were the basis for the study, where two people each represented those with and without a degree. The theoretical starting point for the study has been the socio-cultural perspective. The results demonstrate that there is more connecting than separating the four teachers ate. Here is an emphasis on ear training teaching, joy and musical function, which belongs to the tradition of the Swedish folk music genre. This way of working is connected to the socio-cultural perspective, where tradition, social context, and physical artefacts are in focus. However, it is possible to see a clearer part of institutionalized knowledge among the teachers with formal teaching qualification. These teachers have a greater use of notes and a slightly more pronounced progression in education. They also have a greater openness to all music, while those without a music teacher education more purely focuses on Swedish folk music and what the genre's history is based on.