Zugl.: Jena, Univ., Diss., 2007

Thesis (Ph. D.)--Columbia university, 1941. / Vita. Published also without thesis note. Reproduced from type-written copy.

Innan genomförandet av detta arbete hade jag svårt att kontrollera långsamma gester när jag dirigerade. Mina gester liknade mina lärares och jag hade inte verktygen för att komma på egna. Syftet med detta arbete var att utveckla min kroppsmedvetenhet och gestik genom träning av Tai Chi och imitation av tre dirigenter. Tai Chi-träningen bestod av fem privatlektioner med instruktör och egen träning utöver det. För imitationerna letade jag upp klipp på Youtube där dirigenten är synlig, övade in dirigentens gestik och filmade mig själv ur liknande kameravinkel. Efter att jag spelat in mina imitationer gjordes en analys där jag jämförde likheter och skillnader mellan mig och dirigenterna. Dirigenterna som jag imiterade är Osmo Vänskä, JoAnn Falletta och Eiji Oue. Några rörelser från Tai Chi-träningen och gester från imitationerna använde jag sedan i det konstnärliga arbetet med två orkesterprojekt. I det första projektet leder jag Norrbotten NEO och medvetet tagit in rörelser och gestik från Tai Chi-träningen och imitationerna. Det andra projektet består av två delar. Första delen består av en förberedelse då jag dirigerar Mårten Landström på piano. Andra delen består av att jag leder Norrlandsoperans symfoniorkester. I andra projektet gjorde jag ett val att inte medvetet lägga in rörelser och gestik utan gick mer på intuition. Arbetet har lett till att min kroppsmedvetenhet och gestik har utvecklats positivt. Min vänsterhand är mer självständig och gestiken är mer varierande än innan arbetet. Att imitera andra dirigenter visade sig vara en bra metod för att utveckla gestiken.

Zugl.: Kaiserslautern, Techn. Univ., Diss., 2008

Syftet med detta arbete var att undersöka om dirigentens gestik och kommunikation skiljer sig åt mellan repetition och konsert, och i så fall på vilka sätt. Metoderna som användes var framför allt mitt konstnärliga arbete som dirigent i tre olika projekt som genomfördes med Masterkören på Musikhögskolan i Piteå och med Hjo kyrkokör. Dessutom intervjuades tre professionella dirigenter och två körsångare från Radiokören. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagningar där inspelningarna från repetition och konsert har bearbetats på olika sätt för att kunna göra en kvalitativ analys. Resultatet visar att gestiken inte skiljer sig åt i någon större omfattning. Kommunikationen är något förändrad från repetition till konsert där uttryck och framförallt uppmärksamhet mot kören är intensivare under konserten. I intervjusvaren och i diskussioner kring detta ämne så framkom att framför allt dirigentens lyssnade är det som förändras mest, från ett analyserande och bedömande lyssnade under repetition till ett lyssnande under konsert som man kan kalla för närvarande.

Syftet med studien var att undersöka hur en dirigent i sin gestik och uttryck på ett medvetetsätt kan nyttja det mänskliga/universella kroppsspråket i sitt dirigerande. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter avnutida och klassisk musik med kammarensemblen Norrbotten NEO samt Norrlandsoperanssymfoniorkester, dels intervjuer med sjukgymnast, skådespelare och professionella musiker.Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuernagenomfördes brevledes. Analyserna av respektive material var huvudsakligen av kvalitativart. Resultatet påvisar hur viktigt det är att som dirigent vara medveten om sitt kroppsspråk,eftersom ett otydligt kroppsspråk riskerar att ge oönskade musikaliska konsekvenser. Enmuskelspänning hos dirigenten kan exempelvis få det resultatet att orkestermusikernaomedvetet känner av egna spänningar i sitt eget spelande. Det ultimata musikaliska resultatet får man som dirigent om man i grunden har en välutvecklad dirigeringsgestik kombinerat med en gedigen kunskap om hur man kommunicerargenom sitt kroppsspråk.

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss., 2007

Steht man im Sinne einer ›historisch informierten Aufführungspraxis‹ vor der Rekonstruktion eines Werkes, so kommen womöglich spontan Aspekte wie die zeitgenössische Interpretation, die Art der Instrumente, Spieltechnik und Aussprache/Deklamation in den Sinn. Seltener wird die Mimik/Gestik bedacht. Gerade im Falle der Musikdramen von Richard Wagner ist jedoch das Szenische für die Wechselwirkung der Künste von immenser Wichtigkeit – so wird schon in den Gesammelten Schriften und Dichtungen deutlich, wie die Mimik bei Wagner für den Schaffensprozess, Mitwirkende und Rezipienten an Bedeutung gewinnt. Die Mimik, worunter Wagner die gesamte visuell erfahrbare »dramatische Absicht des Darstellers« zählt, steht in der Wagnerforschung weit hinter der Musik und den zur visuellen Erscheinung beitragenden Teilkünsten. In der folgenden Zusammenfassung eines eigentlich weitaus größeren Forschungsgebiets soll Wagners Mimik in Idee und Praxis skizziert und somit eine Vorstellung vermittelt werden, welche Bedeutung diese Teilkunst für die damalige wie auch heutige Umsetzung hat.

The size of the gold foil figures is about the size of half a postal stamp and consists of millimeter-thin gold plates with depicted motifs. They may be the smallest artefact that we have left from the Late Iron Age, more specifically 6th and 7th Century CE. Despite this, it has not stopped the craftsman from creating such detailed motifs that are almost impossible to see to the naked eye. In previous research, the gold foil figures have been treated as representative images, however, this present work shows that these small gold plates have been considered as more than just images. An investigation is conducted of phenomenological aspects that can be observed in the picture, and of different conditions in which the find arises. By studying and discussing the collection of gold foil figures from four locations in southern Sweden and comparing various aspects that arise in the material, interesting patterns and details are noted which did not receive much attention previously.

Literaturverz. / Übers. von: Children's unspoken language.