Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2002.

Diss. (sammanfattning) Mittuniversitetet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: Personal inom den svenska hälso- och sjukvården utgör den största yrkesgruppen på arbetsmarknaden och är den grupp som står för 20 procent av alla sjukfall. Ett bristande ledarskap är en bidragande orsak till att anställda inom den svenska hälso- och sjukvården får försämrad hälsa och minskad arbetsmotivation, vilket även kan leda till försämrad patientsäkerhet.
 Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka faktorer som är viktiga inom ledarskapet för att främja de anställdas välbefinnande och engagemang inom den svenska hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt och innehåller tjugo vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i relevanta databaser som finns tillgängliga vid Högskolan i Skövde. Samtliga artiklar är granskade och analyserade. Resultat: Ledarskapet inom den svenska hälso- och sjukvården utgör en viktig faktor för de anställda i hela organisationen. Ledaren är den viktigaste aktören för att skapa en bra arbetsmiljö där de anställda känner engagemang och välbefinnande på sin arbetsplats. Det är viktigt att medarbetarna upplever sig delaktiga inom organisationen då det är en central förutsättning för arbetsmotivationen. För att kunna säkerställa högkvalitativ vård är god kommunikation mellan de anställda och ledaren en grundläggande faktor. Då stressrelaterade sjukdomar utgör den största orsaken till sjukskrivningar inom den svenska hälso- och sjukvården är ledarskapet av stor betydelse för att skapa ett gott arbetsklimat och främja de anställdas välbefinnande. Slutsats: Ledarskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön, anställdas engagemang och delaktighet inom organisationen. För att uppnå gott ledarskap måste kommunikationen mellan anställda och ledare fungera. Bristande ledarskap kan leda till försämrad vårdkvalitet och bristande patientsäkerhet. / Introduction: Personnel in the Swedish healthcare is the largest occupational group in the labor market and the group which has 20 percent of illness cases. Lack in leadership combines to that the employees in the Swedish health and medical care get deteriorated health and lower motivation to work, which also can result in worse safety for the patients.
 Aim: The aim of the literature review is to describe what factors are important in leadership for the well-being and commitment of the employees in the Swedish healthcare. Methods: The study is a literary survey and contains twenty scientific articles. The data collection has been done in relevant data bases which are accessible at Högskolan in Skövde. All articles are reviewed and analysed. Results: The leadership within the Swedish health and medical care represented an important factor to the employees in the whole organization. The leader was the most important main figure to create a good working environment where the employees felt engagement and well-being in their work places. It was important that the colleagues felt participation within the organization when it was a central condition for the working motivation. To secure a high-quality healthcare, a good communication between the employees and leader was found to be a fundamental factor. When stress related illnesses are the largest cause to sick-leave within the Swedish health and medical care, the leadership is of great signification to create a good working climate and promote the well- being of the employees. Conclusion: The leadership influences the psychosocial working environment, the engagement and participation of the employees. To achieve great leadership the communication between the employees and leader must work. A lack of leadership might lead to deteriorated quality of medical care and deteriorated safety for the patients.

I den här uppsatsen kommer jag förklara med hjälp av kvalitativa intervjuer hur chefer i den offentliga verksamheten motiverar sina anställda. Med hjälp av teorin som behandlar forskning om motivation och andra motivationsfaktorer som till exempel belöningssystem och feedback att visa i analysen vad arbetsledares bästa sätt att motivera sina anställda. Detta kommer sedan avslutas med en slutdiskussion där jag kommer fram till vilka slutsatser somjag kommit fram till. Slutsatsen visar att chefer i de offentliga verksamheterna mycket förlitar sig på humana relationer med sina anställda. Man menade att man har gått ifrån New public management-eran och nu satsar det istället mer på tätare relationer med anställda. De visar även att belöningssystem inte har en stor plats i offentliga verksamheter. Det beror för det första på att man inte har råd med belöningssystem, men även att man tycker det inte leder till ökad motivation. En stor majoritet av cheferna argumenterade istället för feedback och att det är en arbetsledares största verktyg för ökad motivation. / This study is about motivation and how leaders in public management motivate their employees. This essay is mainly done to show what kind of leaders. In this essay I will explain with the help of qualitative interviews how managers in the public sector motivates their employees. With the help of the theory that deals with research on motivation and other motivators such as reward systems and feedback to display in the analysis what the supervisor's the best way to motivate their employees. This will then conclude with a final discussion where I come to the conclusions that I have reached. The conclusion shows that managers in government activities much rely on human relationships with their employees. They argued that it is gone from New Public Management era and are now focusing instead on closer relations with employees. They also show that the reward system does not have a big place in the public sector. It depends firstly on not afford reward system, but also because they think it does not lead to increased motivation. A large majority of the managers argued instead for feedback that there is a supervisor's main tool for increased motivation.

Purpose - The purpose of this study is to explore how Big-4 companies use the balanced scorecard to manage the operations in comparison to smaller competitors in the same field. Method - The study is of a qualitative nature and is based on an inductive approach. The empirical data has been collected through Conclusion - The results show that the use of BSC differs not only between Big-4 and Non-big 4 bureaus but also within the groups. In addition, there is no link between the size of the bureau, belonging to The Big 4 or not, on the one hand, and the use of BSC on the other hand. Some bureaus within the Big-4 use the card more extensively than others within the block. At the same time there are some smaller bureaus that focus on more perspectives of the card, compared to some Big-4 bureaus. This leads to the conclusion that the extent to which the card is used differs drastically between all bureaus. / Syfte - syftet med denna uppsats är att utforska hur Big-4 byråerna använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten i jämförelse med mindre konkurrenter i samma fält. Metod - Studien är av kvalitativ karaktär och har utgått från en induktiv ansats. Empirin har samlats in genom dokument samt litteratur innehållsanalys. Slutsats - Resultaten visar att användningen av BSC skiljer sig inte bara mellan Big 4 och Non-big 4 utan även inom grupperna, samtidigt som det inte förekommer någon koppling mellan byråns storlek, att tillhöra Big 4 eller inte och användningen av BSC. Vissa byråer inom Big-4 använder kortet mer omfattande än dem andra inom blocket. Samtidigt som vissa Non-big 4 byråer tar hänsyn till fler perspektiv av kortet, jämfört med andra byråer inom Big-4. Detta leder till slutsatsen att användning av kortet skiljer sig mellan samtliga ingående byråerna.