Grundläggande behov är idag i högre grad tillgodosedda vilket resulterat i att kraven hos konsumenter förändrats till att behöva mer för att bli nöjda, detta kopplat till översta trappsteget i Maslows behovstrappa- självförverkligande. Som en följd av det förändrade behovet har vi stött påbegreppet upplevelseekonomi, vilket först myntades i slutet av 1900-talet, och ses som ett ytterligare värdeerbjudande till konsumenten utöver produkt, tjänst och service. Genom användning av Pine och Gilmores modell av dimensioner av upplevelser i samband med Mossbergs utvecklade modell Upplevelserummet är studiens syfte att se vilka faktorer som är bidragande för att skapa en stark upplevelse, om beståndsdelarna i dessa modeller används av hotellen och om ledarskapet har en betydande del i samspel med dessa aspekter.Denna studie undersöker tidigare forskning av upplevelseekonomin och medföljande komponenter, ledarskapsstilarna transaktionellt, - och transformativt ledarskap och data från utvalda hotell. Hotellen som studien utgår från är uppdelade i två kategorier, hotell med upplevelsebaserat koncept vilket vi genomgående kallar upplevelsehotell och hotell som ingår i en större kedja och där upplevelser inte är uttalat en del av konceptet vilket vi genomgående kallar ordinära hotell. Studien är kvalitativ då forskningsfrågorna och syftet är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån datainsamlingen visar resultatet att de hotell som i hög grad kan kopplas till modellerna 4E, upplevelserummet och sinnespåverkan fokuserar på både påhotellets fysiska utformning, sociala faktorer, stimulering av sinnen i samband med aktiviteter. Dessa aktiviteter är kopplade till utbildning, underhållning, estetik och/eller eskapism och skapar upplevelsevärde för gästerna och till följd även värde för företaget. Resultatet presenterar även att de hotell som inte aktivt arbetar med aktiviteter kopplade till de framtagna teorierna inte presenterar ett upplevelsevärde utan värde för företaget genom andra aspekter. Fortsatt visar resultat även på ledarskapets samspel med dessa tillvägagångssätt är av betydelse för hur hotellen arbetar, vad deras värderingar är och hur tillvägagångssätten går till för att skapa upplevelsevärde. Detta genom medarbetarna som anses vara den viktigaste resursen i skapandet av upplevelser för hotellen. Slutsatsen visar på att ytterligare indelningar av upplevelsehotellen bör finnas beroende på vilken strategi som används.