Studiens syfte var att undersöka om det gick att predicera personalomsättningen utifrån typen av ledarskap. Ledarskapsstilarna som undersöktes var transaktionellt och transformativt. En enkät med 27 ledarskapsfrågor och skickades ut till medarbetare med en chefsposition på en offentlig organisation. Enkäten behandlade påståenden rörande olika dimensioner av transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap samt laissez- faire ledarskap. Endast en dimension av transaktionellt ledarskap användes vilket var contingent reward. De två dimensionerna av transaktionellt ledarskap som inte användes i analysen var active management by exception samt passive management by exception. De två prediktorerna contingent reward och transformativt ledarskap korrelerade och därmed genomfördes en enkel regression med transformativt ledarskap som prediktor och personalomsättning som utfallsvariabel. Studiens resultat visade ett signifikant samband mellan högre transformativt ledarskap och lägre personalomsättning. Studiens slutsats var att transformativt ledarskap kan predicera personalomsättningen. / The purpose of this study was to examine if the type of leadership could predict the personnel turnover. The leadership styles that were included in this study was transactional leadership and transformational leadership. A questionnaire was designed with 27 questions regarding leadership and were sent to employees with a chief position within a public organization. The questionnaire covered claims regarding different dimensions within transactional, transformational and laissez-faire leadership. Only one dimension was used within the transactional leadership which was contingent reward. The two dimensions that was excluded was active management by exception and passive management by exception. The two predictors contingent reward and transformational leadership correlated and therefore a simple regression was used with transformational leadership as predictor and personnel turnover as outcome variable. The outcome of the study showed a correlation between increased transformational leadership and decreased personnel turnover. The conclusion of the study was that transformational leadership could predict personnel turnover.

Bakgrunden till denna studien tar avstamp i de ständigt ökade regleringarna inom den finansiella sektorn, särskilt inom bank och försäkring. Denna sektor har upplevt tyngre regleringar sedan Enron skandalen 2001 vilket kulminerade till Sarbanes-Oxley Act 2002, som fortfarande är aktivt reglerad idag. Under 2018 tillkom två nya regleringar som trädde i kraft för den svenska finansiella sektorn, nämligen “Markets in Financial Instruments Directive II” (MiFID II) och Lagen (2018:1219) om Försäkringsdistribution (LFD). Dessa tillkomna regleringar kan ha en inverkan på chefer och deras ledarskap på verksamheter inom bank och försäkring. Syftet med denna studie är att illustrera potentiella indikatorer om, och hur, nya finansiella regleringar kan inverka på chefers ledarskap. Studien har därav ämnat sig till att använda transaktionell respektive transformativ ledarskapsteori för att tolka och analysera tio chefers upplevelser av de ökade regleringarna. Den empiriska data som har samlats in från en organisation, verksam inom bank- och försäkring, indikerar på att regleringarna kan ha påtagliga effekter på chefers ledarskap. Cheferna återgav ett ökat bruk av transaktionellt ledarskap genom direkt kontroll. Detta då de behövde säkerställa om medarbetarna efterlevde de nya regleringarna. Några av cheferna uttryckte framträdande förändringar i ledarskapet efter att de nya regleringarna trätt i kraft. Detta resulterade i ett mer kontrollerande och transaktionellt ledarskap, då den större delen av tiden spenderades på kontroller och lämnade således mindre utrymme för det transformativa ledarskapet. Vid införandet av en administrativ roll avlastades stora delar av det administrativa arbetet för cheferna, så de återigen kunde återvända till deras tidigare utövade ledarskap. Studien konkluderar att det finns indikationer på att regleringar kan påverka chefers ledarskap men kan till stor del bero på hur verksamheten väljer att delegera det administrativa arbetet. Det finns även indikationer som visar att nya regleringar kan gynna vissa ledarskapsstilar. Vid ökade kontroller indikerar det, som ovannämnt, ett ökat bruk av direkt kontroll, ett typiskt drag hos det transaktionella ledarskapet. Å andra sidan indikerar avskaffandet av kontingentbelöningar inom försäljning, ett ökat användande av ett transformativt ledarskap. / The background of this study originates in the expanding regulation of the financial sector, specifically within the banking and insurance business. This sector has experienced heavier regulations since the Enron scandal in 2001 which culminated in the Sarbanes-Oxley Act of 2002, and is still being actively regulated today. During 2018, two new regulatory frameworks were added to the Swedish financial sector, namely Markets in Financial Instruments Directive II (MiFID II) and the Insurance Distribution Directive (IDD). This, and any other new addition to the legal framework, may affect managers and their leadership within an organization which operates within the banking and insurance business. The purpose of this study is to illustrate how new financial regulations may affect managers’ leadership. The study has therefore employed the use of transactional and transformative leadership theory to analyze ten managers’ personal experiences of the increased regulatory framework. The empirical data gathered from an organization currently operational within the banking and insurance sector suggest that regulations may have tangible effects on the managers employed there. The managers reported an increased use of direct control, whereby they would examine if their subordinates were compliant with the new regulations or not. Some of the managers expressed significant alterations in their leadership when the new frameworks were first introduced which resulted in a more controlling and transactional leadership, as most of their time was spent assuring employee compliance. However, upon the implementation of an administrative role that relieved the managers of most of the compliance control, they could once more return to their favored leadership style. The study concludes that there are indications of the regulations affecting managers’ leadership but that it’s heavily dependent on how an organization chooses to delegate the compliance work. There are also certain indications that the nature of new regulations could favor certain leadership styles. An increase in compliance work also suggests an increase in the use of direct control, a common trait in transactional leadership. On the other hand, the abolishment of contingent rewards for sales indicates an increase use of transformational leadership.

Den här studien behandlar ämnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras på det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen är att studera om en ny ledare i organisationer gör anspråk på ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det får, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnått överens med medarbetarnas uppfattningar. Två nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jämnförts. Resultatet pekar på att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig själva. Det transformativa ledarskapet i samband med stilen som ett ideal kan medföra oanade problem för nya chefer så som fantasiföreställningar om sitt eget ledarskap. Nya chefer som inte söker sig till normativa ledarskapet har det däremot lättare att etablera sig och accepteras i deras nya organisationer.

Sverige anses idag vara ett av det mest jämställda länderna i världen. Även om kvinnor idag besitter över 50 procent av chefspositionerna inom både landsting och kommun så besitts endast 38,2 procent av chefspositioner inom samtliga sektorer på arbetsmarknaden av kvinnor. Minst kvinnor i chefspositioner finns inom den privata sektorn. Detta trots att företagsledare säger sig vilja ha jämställda arbetsplatser och styrelser. Syftet med vår studie är att undersöka om en bidragande faktor till den skeva könsfördelningen mellan män och kvinnor, i chefspositioner inom mansdominerade branscher, kan vara vad företagen uttrycker sig eftersöka för typ av egenskaper i sina rekryteringsannonser. Det finns tidigare forskning som visar att en kvinna inte är benägen att söka ett arbete där det i rekryteringsannonsen eftersökes stereotypiska manliga egenskaper. Vår studie utgår ifrån begreppen transaktionellt ledarskap och transformativt ledarskap. Transaktionellt ledarskap kopplas till typiskt manliga ledaregenskaper och transformativt ledarskap kopplas till typiskt kvinnliga ledaregenskaper. / Sweden is today considered to be one of the most equal countries in the world. Although women today hold over 50 percent of the management positions in Botha county councils and municipalities, only 38.2 percent of managerial positions in all sectors of the labor market are owned by women. The least amount of women in managerial positions are in the private sector. This is despite the fact that business leaders say they want equal workplaces and boards. The purpose of our study is to see if a contributing factor to the skewed gender distribution between men and women in managerial positions, in male-dominated industries, can be what the companies express themselves to search for the type of properties in their recruitment ads. There is previous research that shows that a woman is not inland to seek a job where in the recruitment advertisement, stereotypical male attributes are sought. Our study is based on the concepts of transactional leadership and transformative leadership. Transactional leadership is linked to typically male leadership qualities and transformative leadership is linked to typically female leadership qualities. This thesis is written in swedish.

Sammanfattning Titel: Att leda löshästar - en studie om hur resurskonsulter upplever ledarskapet i kundföretagen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sabina Molin och Kamilla Kristoffersson Handledare: Monika Wallmon och Lars Ekstrand Datum: 2015 – Januari Syfte: Syftet med detta arbete är att med hjälp av leader-member exchange theory undersöka utbytesrelationerna mellan resurskonsulter och deras närmaste ledare på kundföretaget samt vilka ledarbeteenden som används för att leda inhyrd arbetskraft och hur de påverkar relationerna. Metod: Denna uppsats har ett positivistiskt förhållningssätt och det används en hypotetiskdeduktiv metod som innebär att hypoteser deduceras från teori och sedan prövas mot empiri. En kvantitativ ansats används genom att samla in empiri genom webbenkäter som skickades ut till 148 respondenter. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att stödjande ledarskap och leda som förebild hade störst påverkan på utbytesrelationerna. De ledarbeteenden som användes i störst utsträckning var berättigande och erkännande. Utveckling och visionerande användes allra minst. De flesta utbytesrelationer var höga. Förslag till fortsatt forskning: Flera förslag till fortsatt forskning presenteras men vi finner att undersöka både ledare, ordinarie och inhyrd personal för att jämföra hur ledarskapet se ut och få en bredare bild är främsta intresset. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med en insyn i hur ledare leder inhyrd personal och hur detta ledarskap ser ut i form av ledarbeteenden och utbytesrelationer. Nyckelord: Ledarskap, inhyrd personal, utbytesrelation, leader-member exchange theory, ledarbeteende, transformativt och transaktionellt ledarskap.

Titel: Ledarskap det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress – En studie inom fastighetsmäklarbranschen   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Nathalie Holm och My Gustafsson   Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson   Datum: 2015 – maj   Syfte: Samhället och specifikt säljyrket blir allt mer komplext och har bidragit till ökad arbetsrelaterad stress. Studiens syfte är därför att få en ökad förståelse om ledarskapet och det sociala stödets betydelse för att motverka arbetsrelaterad stress i säljande organisationer. Forskningsfrågorna som ställts är följande:   1)    Vilken betydelse har ledarskapet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress? 2)    Vilken betydelse har det sociala stödet för upplevelsen av arbetsrelaterad stress? 3)    Anses det vara ledarens uppgift att bidra med/ge socialt stöd till sina anställda?   Metod: Eftersom syftet har varit att öka förståelsen inom ämnet, har studien gjorts med en kvalitativ forskningsmetod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tio stycken intervjuer har genomförts, uppdelat i sex anställda och fyra ledare. Det empiriska materialet har därefter transkriberats och analyserats. Resultatet presenteras genom en analys med stödjande citat och slutligen har en avslutning skrivits där resultat och analys presenteras och forskningsfrågorna besvaras.   Resultat & slutsats: Ledarskapet och framförallt det transformella ledarskapet har visat sig ha en påverkande roll för arbetsrelaterad stress eftersom ledaren fokuserar på att engagera och motivera de anställda med hjälp av en nära relation och socialt stöd. Studien visar även att den transaktionella ledarstilen kan ha en påverkande roll för arbetsrelaterad stress i en positiv bemärkelse.   Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vi intervjuat både ledare och anställda i vår studie anser vi att det är av intresse att endast fokusera på anställda eller ledarna för att få en enhetlig bild av perspektiven. Studien visar även en koppling mellan det sociala stödet och den transaktionella ledarstilen, därför vore det även intressant att se det transaktionella ledarskapets påverkan och betydelse för upplevd arbetsrelaterad stress.       Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till den företagsekonomiska forskningen inom ledarskap och organisation genom en ökad förståelse om ledarskapet, det transformella ledarskapet och framförallt det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress inom säljyrken. Studien visar även att det transaktionella ledarskapet kan ha en positiv påverkan av arbetsrelaterad stress.   Nyckelord: Ledarskap, transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap, socialt stöd, arbetsrelaterad stress, fastighetsmäklarbranschen. / Title: Ledarskap det sociala stödets påverkan av arbetsrelaterad stress – En studie inom fastighetsmäklarbranschen (Leadership social support influence of work stress – A study of real estate broker)   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Nathalie Holm och My Gustafsson   Supervisor: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Kristina Mickelsson   Date: 2015 – may   Aim: Society and specifically the sales profession is becoming increasingly more complex and has contributed to increased work-related stress. The study's purpose is to get a better understanding of leadership and the importance of social support to combat work-related stress in the selling organizations. The research questions raised are as follows:   1)    How important is leadership for the experience of work-related stress? 2)    What is the importance of social support for the experience of work-related stress? 3)    Considered to be the leader's task is to contribute/give social support to its employees?   Method: Since the aim was to increase understanding of the subject, the study has been done with a qualitative research in which data were collected through semi-structured interviews. Ten interviews were conducted, divided into six employees and four leaders. The empirical material is then transcribed and analyzed. The result is presented through an analysis with supporting quotations and finally has an ending written in which results and analysis are presented and research questions are answered.   Result & Conclusions: Leadership and above all the transformal leadership has been shown to have an influencing role in work-related stress as the leader focuses on engaging and motivating employees with the help of a close relationship and social support. The study also shows that the transactional leadership style may have an influencing role of work-related stress in a positive sense.   Suggestions for future research: Since we interviewed both managers and employees in our study, we believe it is of interest to only focus on employees or leaders to get a coherent picture out perspectives. The study also shows a slight link between social support and transactional leadership style, therefore it would also be interesting to see the transactional leadership impact and importance of perceived work stress.   Contribution of the thesis: The study contributes to the business economic research in leadership and organization through a greater understanding of leadership, the transformal leadership, and above all the social support influence of work-related stress within the sales profession. The study also shows that the transactional leadership can have a positive impact of work-related stress   Key words: Leadership, transformational leadership, transactional leadership, social support, work stress, real estate broker.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar som chefer kan ställas inför. Eftersom tillit är en viktig förutsättning för ledarskapet i en organisation där gränserna mellan lösts upp är syftet med denna studie också att undersöka om denna typ av kontorsmiljö inverkar på hur tillit samt ledarskap skapas och praktiseras. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer på mellanchefsnivå som delat med sig av sina uppfattningar och tankar kring ledarskap, det aktivitetsbaserade kontoret samt tillit. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teori om organisationsstruktur och ledarskap. Dessutom används Giddens teori om tid och rum tillsammans med begreppen tillit och expertsystem. Studiens resultat visar att tillit är en viktig förutsättning i ett aktivitetsbaserat kontor samt att tillit inte endast beror på hur rumsutformningen ser ut utan, även är kopplad till medarbetarnas ålder och expertis. Detta kan framförallt förklaras av Giddens teori om tid och rum samt begreppet expertsystem. Vidare visar studien på att de för- och nackdelar cheferna upplever med aktivitetsbaserade kontor varierar beroende på deras medarbetares roll och arbetsuppgifter. De arbeten som präglas av att medarbetarna har en hög kontroll av sina arbetsuppgifter, så som karriärlönearbetaren, upplever fler fördelar i ett aktivitetsbaserat kontor än den traditionella lönearbetaren. Cheferna upplever att flexibiliteten i arbetet är en fördel och utmaningen är främst sammanhållningen i teamet, vilket är kopplat till uppluckringen av tid och rum. / The purpose of this research project is to investigate how managers experience working in an activity-based office and to increase the knowledge of the challenges managers face in this kind of working environment. Trust is an important prerequisite in an organization where the boundaries between time and space have been dissolved and therefore, the purpose of this project is also to investigate if this type of office-environment affects how trust and leadership are created and practiced. The empirical evidence for this project was gathered through semi-structured interviews with six middle-level managers, who shared their experiences and thoughts about leadership, trust and the activity-based office. The empirical evidence was analyzed with the help of organizational structure and leadership theory, and Giddens time-space theory was used together with the concepts of trust and expert-systems. The results of the study show that trust is indeed an important prerequisite for organizations employing an activity-based office solution. Furthermore, the study shows that trust does not depend solely on the spatial solution of the office, but is also influenced by the age and expertise of the employees. This is explained by employing Giddens time-space theory and the concept of expert-systems. Moreover, the study shows that the managers' perceived pros and cons with activity-based office solutions differ depending on the working tasks of their employees and the degree of control they have over their employees. The type of jobs where the employees have a high degree of control in their work experience more pros with an activity-based office solution, than those with a low degree of control. The interviewed managers perceived that flexible working conditions were beneficial and that the main challenge working in an activity-based office was to keep the team united, as the boundaries between time and space were very vague.

Vår studie tar fasta på undersköterskor i kommunal förvaltning och deras syn på om ledarskapet påverkar deras arbetsmiljö men även vilka egenskaper som undersköterskor anser som viktiga hos en enhetschef för att utöva ett bra ledarskap. Från tidigare forskning kunde vi se att det saknades en del forskning kring hur en chefs sätt att leda och agera påverkar de anställdas arbetsmiljö på en arbetsplats vilket vi i vår studie ville utveckla. Vårt syfte var att få en djupare bild över undersköterskors egna upplevelser och erfarenheter kring området. En kvalitativ metod valdes för att matcha upp det krav som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken kvinnor där vi fick fram vårt empiriska material med utgångspunkt att höra respondenternas egna upplevelser. Analysen gjordes utifrån en tematisk analys där vi utgick från tre relevanta teman som uppkom samtidigt som en öppen kodning hjälpte oss vidare i processen. Avslutningsvis så diskuterades teori, tidigare forskning och resultat för att få en samlad bild över undersköterskors upplevelser med det som tidigare framkommit. Vi drog en slutsats kring vårt resultat att undersköterskor efterfrågar egenskaper hos en enhetschef som tidigare forskning belyser som positiva samtidigt som studiens resultat påvisar att ledarskapet är en arbetsmiljöfaktor.

Pandemin Covid-19 resulterade i en tiofaldig ökning av distansarbete i Sverige under 2020. Detta medförde att många mellanchefer behövde utöva sitt ledarskap i en ny kontext,nämligen på distans. Distansledarskap är ett relativt nytt men redan omfattande forskningsområde. Däremot förhåller sig denna forskning inte till ledarskap som abrupt och oplanerat behöver ställa om till distansledarskap. Dessutom utgår mycket av tidigare ledarskapsforskning från ett ledningsperspektiv och inte mellanchefsperspektiv. Syftet med denna studie mynnade därför ut i att söka förståelse för hur mellanchefens ledarskappåverkats av omställningen till distansarbete. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: (1.) Hur upplever mellanchefen att ledarskapet gentemot den operativa personalen har utmanats i och med omställningen till distans? (2.) Hur har mellanchefen anpassat sitt ledarskap för att ta hänsyn till utmaningarna som uppstått? (3.) Vilka aspekter är viktiga att beakta för att leda på distans? Studien baseras på en kvalitativ metod innefattande sex semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är mellanchefer närmast den operativa personalen som ställt om till distansarbete under 2020. Den framkomna slutsatsen är att samtliga upplevda utmaningar och anpassningar därefter kan relateras till hälsa, relationskapande och kommunikation. Dessa tre aspekter framkom som viktiga för en mellanchef att beakta då de ska ställa om till ett distansledarskap. Denna studie bidrar med djupare förståelse kring hur mellanchefers ledarskap påverkats av den hastiga omställningen till distansledarskap som Covid-19 resulterade i. Detta är användbart för framtida mellanchefer som ska genomföra en liknande distansomställning. / The Covid-19 pandemic resulted in a tenfold increase in remote working in Sweden year 2020. This induced that many middle managers had to exercise their leadership in a new context, namely remotely. Remote leadership is a relatively new but already extensive research area. However, this prior research does not account for leadership that abruptly and unplanned must transit to remote leadership. Additionally, most prior leadership research focus primarily on a top management perspective, thus not on a middle management perspective. The purpose of this study therefore culminated in seeking understanding of how middle managers' leadership has been affected due to the transition to telework. To fulfill the purpose, three research questions were constructed:  (1.) How does the middle manager perceive that their leadership towards the operational staff has been challenged due to the transition to remote work? (2.) How has the middle manager adapted its leadership in regard to the challenges? (3.) What aspects are important to consider when leading remotely?  This study is based on a qualitative method and includes six semi-structured interviews. The respondents are all middle managers closest to the operational staff and have transitioned to remote work in 2020. The conclusion that emerged is that all perceived challenges and the leadership adaptions in regard to the challenges can be associated to health, relationship building and communication. These three aspects are important for middle managers to consider when transiting to remote leadership. This study contributes with deeper understanding of how middle managers ́ leadership has been affected by the rapid transition to remote leadership that Covid-19 induced. This is useful for middle managers who make a similar transition to remote work in the future.